Jag har läst alla noveller ur Nova science fiction nr 10/11 och idag har jag recenserat fem av dem. De övriga var inte så uppenbart feministiska som de andra så jag sammanfattar dem här i ett inlägg. Alla skrevs under pseudonymen James Tiptree, jr.
Mannen som gick hem, 1972: En novell om ensamhet. En man längtar hem och vandrar långt för att komma hem och dö. Den imponerade inte på mig.
Den uppkopplade flickan, 1973. Det är en romantisk och sorglig berättelse om en kvinna som får elektroder inopererade i hjärnan och blir styrd. Detta ska vara en kritik mot mediasamhället och det känns som att orationen är den slutgiltiga formen av indoktrinering. Den var väl ganska spännande, men jag minns knappt något av den såhär efteråt.
Doktor Ains sista resa, 1974. Det är en novell om miljöförstöring. Vi får följa Doktor Ain som flyger och runt honom dör människor. Detta var den första sf-novell jag läste och det kanske bidrog till att jag inte kände att jag förstod den alls.
