Skillnaden mellan Tintin, könsstereotypa pysselböcker och små brokiga

Nu var det ett par dagar sedan #tintingate men jag känner ändå att jag vill skriva lite och reda ut begreppen. Det har från flera håll gjorts flitiga jämförelser med bland annat de könsstereotypa pysselböckerna som drogs tillbaka av förlaget och Stina Wirséns Lilla hjärtat som är en figur bland alla små brokiga. Jämförelserna haltar ganska mycket.

Tintin är en del av litteraturhistorien. Tintin finns och är och har varit mycket uppskattad av både barn och vuxna. Dock är Tintin skriven i en annan tid och det är ingen tvekan om att det finns rasistiska inslag i Tintin i Kongo. Men därifrån till inte vilja att folk ska ta del av Hergés berättelser, tycker inte jag är rätt väg att gå. Visst sker gallringar av gamla böcker på bibliotek, men knappast av så uppskattade böcker som Tintin. Kitimbwa Sabuni från Afrosvenskarnas riksförbund menar att det är vi vita som blir kränkta och vår vrede upprätthåller rasismen.

Sabuni pratade på kulturnyheterna att det var märkligt att folk tycker att Tintin ska vara kvar när två pysselböcker dras in så fort man påpekar sexism. Underförstått så är rasism inte lika viktigt. Nu måste jag säga att det är en ganska stor skillnad på att klaga på nyproducerade böcker och böcker som har funnits länge. Han borde istället jämföra m ed Strindberg som skrivit fler sexistiska böcker, bland annat Fadern som innehåller ett stort kvinnoförakt. Vill Sabuni rensa bort den från hyllorna?

Slutligen så måste jag säga några ord om Stina Wirséns små brokiga. Sabuni tycker även att den är rasistisk. Det tycker även Ylva Habel, forskare på Södertörns högskola. Jag, och många andra med mig, undrar hur Wirsén skulle tecknat en svart flicka utan att det hade blivit rasistiskt. Skulle hon inte ha gjort det alls? Och skulle hon i så fall fått skäll för att inte se till mångfalden i samhället? Det är frågor vi aldrig kommer att få svar på. I vissa ögon går det helt enkelt inte att göra rätt och att gå på en person som Stina Wirsén som verkligen anstränger sig för att inkludera alla barn känns verkligen som att slå på fel person. Den som har läst om gosedjuren och deras familjer i Vem-böckerna vet hur noga hon är att få med alla typer av familjer så att alla barn ska känna igen sig. Är hennes gula adopterade katt också rasistisk?

Det är viktigt att hålla isär diskussionerna, för det handlar om tre helt olika saker.

2 kommentarer

2 pingar

    • knyguziurkeG27 september, 2012 kl. 08:40
    • Svara

    Håller helt med dig. Funderar mycket på Wirsen debatten. Vi har nästan alla små brokiga pekböcker hemma och när jag läser dem för mina barn så tycker att att alla små brokiga är där på samma villkor. Alla slår sig och blir tröstade, alla leker kurragömma tillsammans, alla åker båt och leker med masken. Lilla hjärtat är helt enkel en brokig bland dem alla, på samma villkor, i samma kontext. Det enda som skiljer sig är att hon är svart. Men dessa brokiga är ju inga anatomiskt korrekta studier, de är ju små figurer. Jag har länge tänkt att Lillhjärta har en napp i munnen 😉

    1. Precis så ser jag det också. Jag tänkte att Liten Skär också skulle kunna vara könsstereotyp. Vi vet ju att alla pink stinks, eller hur? Vill man se fel så är det ganska lätt.

  1. […] – Serieteket behåller Tintin (och det gör TioTretton också, Lyrans noblesser2, Feministbiblioteket, Ardin – Belgiska statens rasism är en viktig del av vårt kulturarv, Tonårsmorsa – […]

  2. […] SvD, Svt, Lars Böhlin, Interasistmen.se, Feministbiblioteket, Elias […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.