Jag visste ingenting om Ali McNamara eller Snön faller tät på Mistletoe Square när jag hittade den på Storytel. Hade jag förstått att det skulle vara en bok med övernaturliga inslag, hade jag nog inte läst den. Nu visste jag inte det, så jag valde den som min nästa julbok. Boken är utgiven på Lavender Lit.
Elle förlorar både pojkvän, jobb och bostad och känner sig hopplöst ensam. Då dyker det upp ett jobberbjudande. Hon ska skriva om ett hus och dess historia och samtidigt får hon bo i huset, som ligger på det uppdiktade Mistletoe Square i London. Det visar sig att husets ägarinna berättar genom att låta Elle resa tillbaka i tiden och bevittna något som ägt rum i huset. I grannhuset bor den snygge Ben, som också kommer över och är med på tidsresorna.
Genom resorna tillbaka i tiden växer karaktärernas historier fram. Estelle är husets ägarinna och hennes hushållerska Angela bor också i huset. Den snygga grannen Ben och Elle upptäcker att det har mycket gemensamt och de trivs bra i varandras sällskap.
Det är svårt att med ord göra den här boken rättvisa. Det låter helt galet, men är ganska trevligt. Det är historiska händelser som visar hur svårt det varit för kvinnor och hur könsroller och lagar gjorde att de var tvungna att fatta beslut de inte ville. Eftersom vi får Elles perspektiv så stör det inte att det är ett nutidsperspektiv på dåtiden. Det är annars något jag ofta irriterar mig på i historiska romaner.
Jag är glad att jag läste den här lite annorlunda julboken, trots att den innehåller sådant jag normalt sett inte gillar. Dock gällande kärlekshistorien, så var det lite för lite spänning, men det kunde jag leva med. Vi konfererade boken på Kulturkollo och där var jag ganska ensam om att tycka om boken.
