Som jag har längtat efter en ny Mhairi McFarlane. Jag blev lite besviken på hennes senaste, Mellan oss, så jag hoppades mer på Snälla bli min igen. I den här får vi möta Edie Thompson igen från Finns det en, finns det flera. Boken är utgiven på HarperCollins. Jag läste den svenska översättningen som är gjord av Helena Dahlgren.
Snälla bli min igen, börjar precis där Finns det en, finns det flera slutar. I slutet knackade det på dörren och vi gissade att det var Edies stora kärlek, skådespelaren Elliot Owen, som stod där. Honom hade Edie gjort slut med ett halvår tidigare, för att skydda sig själv. Det var Elliot och denna gång kastar de sig båda in i ett förhållande som förutom de två, även består av pressen. Kommer de att kunna klara av att älska varandra med paparazzifotografer ständigt närvarande?
Under bokens gång utsätts de för prövningar. Det är Elliots snygga motspelerska som pressen skriver är hans nya flickvän. Det är misstanke om att någon det känner läcker deras hemligheter till pressen och misstankarna riktas mot Elliotts bror Frasers fästmö. Det är också Declan, Edies arbetskamrat på hennes reklambyrå Ad hocs nystartade Nottinghamkontor, där Edie blivit chef.
Det är lite för enkelt. Några bokbloggarkollegor på Kulturkollo kallade boken onödig. Jag kan inte annat än att hålla med. Dessutom kändes inte agerandet från bådas sidor lite sökt. Det behöver inte vara så osäkert att ha ett distansförhållande. Det kan visserligen ha att göra med att Edie fortfarande är skakad över bröllopsincidenten, som startar den första boken, och att hon är oerhört osäker på sig själv.
Mhairi McFarlanes böcker brukar innehålla så mycket mer än bara en kärlekshistoria. Här var det inte så mycket mer. Några små saker runtomkring för att få ihop en historia, men inget större som man också kunde hänga upp sig på. Därför är den här boken lite tunn jämfört med hennes tidigare böcker. Fortfarande en hög nivå och boken är inte dålig, men som sagt, lite onödig.
