Recension: Goerke, Natasha; Sinnets rötter; 1994

Jag har nått till Polen i EU-läsningen och då passar det bra att ha en novell-lördag om just Polen. Jag har läst och kommer att recensera de noveller ur Tranans novellsamling Polen berättar: Navelsträngen i jorden som jag tycker passar bäst är på Feministbiblioteket.

Sinnets rötter av Natasha Goerke är en poetisk skildring av ett intellekts uppväxt. Hon skriver i jagform och beskriver sin mentala utveckling oerhört pretentiöst med referenser bland annat till Freud. Hela tiden förstår vi att hon vänder sig till en Jóswa, som hon också träffar på slutet. Han förstår henne inte och att tycker att hon har rötterna utanpå kroppen.

Det var en intressant novell med en twist, men jag vet inte om jag helt förstod den. Jag gissar att de handlade om någon form av överanalyserande och att tänka för mycket som sedan mynnar ut i att omvärlden inte tänker lika mycket. Mellan huvudpersonen och Jóswa blir det en krock som gör att de två inte kan mötas. Intressant och småroligt skulle jag säga, men man måste nästan läsa novellen mer än en gång.

Läs mer: Adlibris, Bokus