Denna underbara människa ska nu vara hemma med sin pappa om dagarna. Här är hon finklädd på sin mammas 40-årsdag. Februari 2017.
Nio månaders föräldraledighet är slut. Jag var hemma mer än som var tänkt från början, men trots det har det gått fort. Eller det har både gått fort och varit väldigt långtråkigt på samma gång. Vädret gör ju sitt till. Det är lättare att ha långtråkigt i ett soligt och varmt augusti och betydligt jobbigare i ett slaskigt och rått februari. Sömnbrist är ju också en annan sak i juli än i januari.
Jag fick en underbar start i maj med soliga dagar och en bebis som sov hela nätterna. Då var det mest kroppsliga saker som bekymrade mig. Sedan blev Selma äldre och ratade nappen och de ljuva dagarna (nätterna) var ett minne blott. Samtidigt som det har blivit otroligt kämpigt så har det ju också blivit mer fantastiskt med en liten människa vars personlighet vi ser mer och mer av.
Det har inte varit ett myller av folk att hänge med den här gången, så jag har varit mycket själv. Det har inte varit så stort problem eftersom dagarna är kortare när man hämtar och lämnar på dagis. Förutom att jag har en pratglad femåring att umgås med kan jag ju också prata hål i huvudet på förskolepersonalen. Annars har jag min bror och mina båda svägerskor att tacka för sällskap. Otroligt roligt att tre små kusiner fötts samma år (fast två av dem är inte kusiner med varandra) och såklart en lyx att få föräldraledighetshänga med sin bror!
Förutom släkthäng har följande saker varit lifesavers den här föräldraledigheten:
- Strong mama/mini-sats
- Storytel
- Pokmon go
Nu ska jag bara hitta ett bra jobb! Tips på roliga kommunikatörs- eller public affairs-jobb mottages tacksamt.
Hejdå föräldraledighet, men hej till fortsatt underbart familjeliv med denna tjej och hennes bror och pappa.
