Nu är jag färdig med min Baltikum-utmaning. Jag hittar ingen lettisk feminist så det får vara. Förhoppningsvis hittar jag någon när någon lettlandskunnig läser detta och så skriver jag om hen då!
Jag åtog mig att läsa fem verk från varje land och det var till en början svårt att hitta böcker. Sedan hittade jag tre fantastiska novellsamlingar från Tranans förlag och där hittade jag många pärlor.
Sammanfattningsvis kan jag säga att det är mycket av den översatta litteraturen som handlar om deporteringar till Sibirien. Det var när jag fick tag på novellsamlingarna som kunde jag urskilja lite mer vad som var den litterära traditionen i länderna. I Estland och Lettland verkar arvet från Sovjetunionen vara vanligt, medan religionen får ett större utrymme i den litauiska litteraturen. Nu är detta grundat på ett extremt litet urval så ta inte detta för sanningar om all litteratur från Baltikum.
Just kombinationen baltisk litteratur och kvinnor var extra svårt. Jag ville inte bara läsa noveller utan även hitta andra böcker och helst romaner. Helst från författare som inte bor och har växt upp i Sverige. Resultatet blev lite blandat.
Feminist är ett ord som de flesta inte verkar vilja ta i sin mun, oavsett vilket land man kommer ifrån. De två feministerna jag har skrivit om väljer eller har valt att inte kalla sig feminist rakt ut, även om det någonstans anser sig vara det. Det verkar vara symptomatiskt för hela regionen.
Jag har gett er en liten hint om hur jag har upplevt länderna i Baltikum sedan min första resa till Tallinn 1998. Baltikum 1998-2012 i bilder kan ni hitta här.
Jag kommer att ge er varje land för sig. Imorgon: Estland.