Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:
Hur många sidor/kapitel ger du en bok innan du lägger undan den om den inte tilltalar dig över huvud taget.
Rolig fråga! Jag ger sällan upp böcker. Ska jag recensera boken här ger jag aldrig upp, även om det tar mig flera år att läsa färdigt den trista boken. Men det finns böcker jag har slutat läsa. Gitta Serenys bok om Mary Bell var otroligt intressant, men den var för jobbigt att läsa. För den som inte minns var Mary Bell en flicka som mördade två pojkar vid elva års ålder. I Storbritannien kunde barn (kan fortfarande?) straffas och därför fick Mary bo på ungdomshem fram till arton och sedan fick hon flytta över till ett kvinnofängelse. Boken står i bokhyllan med ett märke i, för att ge sken av att läsas ut. Nu med ett eget barn kommer jag nog aldrig att orka det. Jag läste ungefär en tredjedel.
En bok som jag bara läste några sidor i för att sedan ge upp var Mannen som kunde tala med hästar. Jag kallar den boken som inte går att läsa. Förstår verkligen inte den hajp på var. Sagan om ringen gav jag också upp efter ett par kapitel. Den må vara hur bra som helst, men fantasy är inte min grej. En annan bok jag inte avslutat är Liftarens guide till galaxen. Jag tror att man måste vara tonåring första gången man läser den för att uppskatta den i vuxen ålder. Jag har faktiskt avslutat bok ett och två i samlingsvolymen, men jag hade tänkt att läsa alla fem böckerna. Det kommer jag inte att göra så länge jag inte får betalt för det 🙂
En feministisk bok som tog mig flera år att avsluta för att den helt enkelt var för tråkig var Judith Butlers Genustrubbel.
Så svar på frågan är att jag inte ger upp i första taget, men ibland kan inte ens jag tvinga mig att läsa ut böcker. Det brukar då ske efter bara några enstaka kapitel.
4 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Det här året lovade jag mig att sluta läsa boken om den inte är intressant, annars brukar jag läsa ut, tvinga mig genom.
Dock kan jag berätta att jag har extremt svårt att läsa ut boken om den handlar om hur en äldre man, typ professor i litteratur påbörjar en affär med en yngre kvinnlig student och inte fattar alls att det är något negativt för henne. Han bara går runt slurpar i sig vinet, lyssnar på klassisk musik och ägnar sig åt att tänka på allt möjligt utom just att den där relationen är jobbig för kvinnan… Langelands ”manuskriptet”, Coetzee ”Onåd”, Oates ”Beasts”, om jag kommer ihåg rätt Z.Smith ”On Beauty”. Jag blir så provocerad av detta och tappar all källek för karaktären.
Håller med totalt! Oates En fager mö har samma tema och Lolita såklart. Den sista tvingade jag mig att läsa ut och det skedde bara på tunnelbanan då jag ändå inte hade något bättre för mig.
Jag tycker ofta jag blir nyfiken på de böcker jag inte gillar och vill läsa klart dem bara för det 🙂
Testa återgå till böckerna ett par år senare, mycket kan hända på boksmaksfronten på säg fem år. För mig var det så med just Sagan om ringen. Det tog mig ungefär sex år att läsa ut den första boken – och sedan var jag fast! 🙂