Venkata Sindhu Pusarla, eller P V Sindhu, som hon benämns som (Pursala är hennes efternamn) är en indisk badmintonspelare som är en av Indiens absolut mest framgångsrika idrottspersoner. Indien är världens mest folkrika land, men ändå lyser stora idrottsframgångar med sin frånvaro. Därför ägna vi dagens idrottshistoriska inlägg åt Shindu och Indien.
Badminton är inte en sport vi har så mycket koll på i Sverige, men det är desto större i Asien. Shindu har tagit två individuella medaljer i OS och i VM har det blivit en guldmedalj. Shindu är den första indiska kvinnliga idrottaren som fått mer än en medalj i OS. Det är kanske inte jättestort, men faktum är att Indiens total medaljskörd i OS är 10 guld, 9 silver och 16 brons.
Shindus föräldrar är båda volleybollspelare, men själv valde hon att satsa på badminton. Hon blev bra tidigt och redan i 14-årsåldern skördade hon stora framgångar på asiatiska mästerskap. När hon tävlade i sitt första OS i Rio 2016 var hon 21 år och vann ett silver. Fem år senare blev det ett brons i Tokyo-OS.
I Jonas Karlssons dokumentär om indisk idrott berättar sportjournalisten Uthra Ganesan om Shindu att hon visar även normalsnygga kvinnor att man inte behöver vara modell för att bli framgångsrik. En indisk kvinna som aldrig fick chansen att bli en stjärna pga stereotyper, Sima Mishra, berättar i samma program att en atletisk kropp inte är tillräckligt attraktivt och att en idrottskvinna därmed inte kommer vara så eftertraktad på äktenskapsmarknaden. Jonas Karlsson flaggar för att resonemanget är främmande och när man ser bilder på Shindu, kan det kännas än mer främmande att hon inte anses vacker.
Idag är Shindu 29 år och tävlar i OS i Paris. Singelfinalen är inte spelad, men Shindu är inte med i den, så hon åkte ut turneringen i kvartsfinalen.
1 ping
[…] några dagar sedan skrev jag om den indiska badmintonspelaren P V Shindu. Idag är det dags för Indiens första kvinnliga medaljör i OS, tyngdlyftaren Karnam Malleswari. […]