I dagarna fick jag en pingback till mitt inlägg om att det borde heta fotboll och inte damfotboll. Med detta mastodontinlägg redogör Bittergubben för sin tes att damidrott är diskriminering. Eftersom alla får delta i ”herr”klassen borde damklassen likställas med junior- eller handikappklassen. Jag har hört det förut, även om jag är glad att det inte är något som vädras dagligen.
Jag är, till skillnad från Bittergubben, otroligt intresserad av sport. Att titta på vill säga. Jag lever upp när det är OS, jag är kalenderbitare och jag gör inget på helgerna under vinterhalvåret mer än att titta på Vinterstudion. Jag vill bara ha detta sagt, då Bittergubbens fördomar säger att feminister inte är särskilt sportintresserade. Jag är inget undantag bland feminister, det vill jag lova!
Att kvinnor har en sämre fysisk förmåga är tämligen väl belagt. Om vi inte skulle dela upp idrotten i dam- och herrklasser skulle kvinnor inte kunna delat på elitnivå i de flesta sporter. Det är den krassa verkligheten. Att säga att herrklassen är öppen för alla är därför ett hån mot alla kvinnor. (Dessutom stämmer inte Bittergubbens resonemang då han pekar på mixklassen i skytte. Varför finns det en mixklass och alla får tävla i herrklassen? Och varför försvann mixklassen och ersattes med en herrklass när den vanns av en kvinna?)
Sport är inte ett naturligt tillstånd där de ”bästa atleterna” (Bittergubbens egna ord) deltar. Sport är något konstruerat med regler som någon eller flera har hittat på. Reglerna finns därför att man anser att det blir ett bättre spel eller en bättre tävling med dessa. En regel är en exempelvis begränsning av antalet deltagare från ett visst land i VM och OS. När det kommer till friidrott, då särskilt 3000 meter hinder som är en kenyansk paradgren, får inte de ”bästa atleterna” delta. Tre, eller möjligtvis fyra kenyaner är max, medan det på olika galor kan vara fler en tio män från Kenya på den distansen. (Detta har lett till att Qatar erbjuder generösa träningsmöjligheter inklusive medborgarskap.) När det kommer till VM och OS för lagsporter måste man ha det lands medborgarskap, som man representerar. Dvs, de ”bästa atleterna” får inte vara med. Det såg länge ut som om en av dåtidens bästa fotbollsspelare, Andriy Shevchenko, aldrig skulle få spela ett VM-slutspel eftersom han var ukrainare, men lyckligtvis tog sig Ukraina till VM 2006. En av världens bästa långdistanslöpare i slutet av 80-talet, Elana Mayer från Sydafrika, fick inte mäta sig med de ”bästa (kvinnliga) atleterna” förrän i OS 1992 eftersom sydafrikaner av utestängda från all form av tävlande p g a apartheidsystemet. Det finns med andra ord olika anledningar till att de ”bästa atleterna” inte får tävla.
Ett sätt att minska segregationen i sportens värld är att låta barn, där de fysiska skillnaderna inte har hunnit bli märkbara, spela och idrotta tillsammans. Detta är det få klubbar som tillåter, utan klasserna P9 respektive F9 finns i de klubbar som har flickidrott, annars är det bara pojkar som gäller. Eftersom kvinnor är halva befolkningen och inte någon minoritet och dessutom saknar förmåga att i de flesta sporter mäta sig med män högre upp i åldrarna, bör vi ha en damklass som är helt jämställd herrklassen på elitnivå. Nu har jag inte kollat upp om det verkligen stämmer att alla herrgrenar är öppna för kvinnor, men om det gör det så kan man stänga de möjligheterna ifall män skulle känna sig diskriminerade av detta.
6 kommentarer
1 ping
Hoppa till kommentarformuläret
Applåderar!
Det framgår av mitt inlägg att det finns gott om tävlingar där herrklasser verkligen är herrklasser, jag tror det är normen inom t.ex. OS.
Jag har fått intrycket att många feminister vill reglera fram lika utfall inom områden där kvinnor är svagare, men tycker att man ska ha utfall utifrån prestation när kvinnor står sig bättre.
Om du tycker att vi skall kvotera inom elitidrotten, så att hälften av medaljerna och medieexponeringen skall gå till respektive kön, vad tycker du då i den betydligt viktigare frågan om utbildningsplatser på attraktiva utbildningar? Skall de fördelas utifrån betyg och högskoleprov, eller skall de kvoteras så att båda könen har lika tillgång till utbildningen?
Jag förespråkar verkligen inte kvotering! Jag tycker dock, till skillnad från dig, att dam- och herridrott ska behandlas lika. Om prispengarna är högra för herrar kan man protestera mot det. Visas det för lite damidrott i TV kan man klaga över det. Man kan faktiskt opinionsbilda utan att vilja kvotera. Mitt inlägg ovan ses som en invändning mot att du vill jämföra damidrott med handikapp- eller junioridrott, vilket jag tycker är att förminska kvinnorna.
De flesta sporter som jag är intresserad av (vinteridrott, friidrott, simning) är dam- och herrklasserna väl integrerade med varandra och det är knappt någon skillnad i vad man tävlar i och det tycker jag är positivt. Mer sånt skulle gynna fler sporter!
Vi verkar lägga in ganska olika innebörd i ordet kvotering, så låt oss hoppa över det ordet.
Vilken sorts jämställdhet skall vi ha, tycker du?
Skall vi ha lika rättigheter och skyldigheter, och dömas utifrån handlingar, förmåga och prestation, utan hänsyn till kön och annan grupptillhörighet? Det här är vad jag personligen föredrar, även om det i allmänhet är ok med positiv behandling av underpresterande grupper som delvis kompenserar för underprestationen.
Eller skall gruppen män och gruppen kvinnor ha ungefär lika utfall, oavsett deras prestationer, så att individer bedöms utifrån olika skalor baserat på vilken kön de har? Det här är ju vad du klart och tydligt förespråkar inom idrotten. Vill du då även se lika utfall för könen vad gäller tilldelning av attraktiva utbildningsplatser, oavsett fördelningen av betyg och andra meriter hos de sökande? Skall lika många pojkar som flickor få MVG, och lika många pojkar som flickor få underkänt, oavsett hur grupperna presterar i ämnet?
Eller vill du ha en feministisk jämställdhet, där gruppen män och gruppen kvinnor har ungefär lika utfall om kvinnor är underpresterande, men inom områden där kvinnor presterar bättre så skall det vara utfall efter förtjänst? Så t.ex. positiv särbehandling av kvinnor som söker till polishögskolan så att det blir 50-50, men vid attraktiva utbildningsplatser där kvinnor dominerar tack vare högre betyg, där skall det vara betyg som avgör, utan några separata filer för män och kvinnor. Där prispengar vid idrottstävlingar går ungefär lika mycket till damidrottare som till herridrottare, oavsett relativ prestation, men MVG går till flickor i större utsträckning än till pojkar, eftersom flickorna presterar mer i skolan?
Skall vi generellt ha lika behandling av män och kvinnor, eller lika utfall för gruppen män och gruppen kvinnor, eller det som inom respektive område är mest gynnsamt för kvinnor? Eller har du någon annan princip för när respektive jämställdhetsprincip skall tillämpas?
Låt oss påminna oss om en sak i den här diskussionen. Sport är en underhållningsindustri som i mångt och mycket sätter sina egna regler. Vad jag anser om det ska på inget sätt blandas ihop med utbildningar och betyg. Du drar på lite för stora växlar, och kanske beror det på att du inte själv är intresserad av sport som underhållning.
Jag tror nog inte att vi lägger så olika värderingar i ordet kvotering, dock verkar du tro att jag vill att jag förespråkar samma prispengar alltid för damer och herrar eller samma behandling i media osv. Det gör jag inte. Jag tycker att det är viktigt att vi behandlar dam- och herridrott lika, därmed inte sagt likadant. Det är naturligt att fotbolls-VM för herrar får större uppmärksamhet i media för att det är en större sport med fler utövare. Dock bör inte fotboll för damer glömmas bort och inte uppmärksammas alls.
Vad gäller relativ prestation så presterar man i sin klass och för en sportintresserad är det ingen skillnad på att vinna 100 m om man är man eller kvinna. Det är samma prestation, oavsett vilken tid man springer på. Alltså är samma prispengar en självklarhet. Skulle man tillämpa någon slags relativ prestationsmodell, som du förespråkar, tycker jag att vi kan skippa prispengar i många friidrottsgrenar eftersom man presterar betydligt sämre idag än för 20-25 år sedan. Idag vinner exempelvis killarna höjd på 2,35 och tjejerna på 2,03, då vann man på 2,45 respektive 2,10.
Är det lika svårt för en tjej att vinna i en idrott som för en kille? Det var som fan:)
[…] Jag kommer att tänka på ett gammalt inlägg från bloggaren Feministbrud. Hon tar facepalmvarianten att förespråka kvotering, men vägra att kalla det för kvotering. ”Dam- och herrklasser är en självklarhet och de ska behandlas lika … Eftersom kvinnor är halva befolkningen och inte någon minoritet och dessutom saknar förmåga att i de flesta sporter mäta sig med män högre upp i åldrarna, bör vi ha en damklass som är helt jämställd herrklassen på elitnivå”. Hm, eftersom dameliten inte kan mäta sig med herreliten bör de värderas som likvärdiga? Men alltså hon kräver att dam och herridrott skall ha ungefär samma uppmärksamhet och prispengar: ”Vad gäller relativ prestation så presterar man i sin klass och för en sportintresserad är det ingen skillnad på att vinna 100 m om man är man eller kvinna. Det är samma prestation, oavsett vilken tid man springer på. Alltså är samma prispengar en självklarhet”. Men hon förnekar kraftfullt att det skulle vara kvotering: ”Jag förespråkar verkligen inte kvotering! Jag tycker dock, till skillnad från dig, att dam- och herridrott ska behandlas lika.” https://feministbiblioteket.se/dam-och-herrklasser-ar-en-sjalvklarhet-och-de-ska-behandlas-lika/ […]