När det kommer till feministisk erotik är det många feminister som föreslår Anaïs Nin. Dock verkar det som att det fortfarande tvistas om ifall Nin verkligen var feminist eller inte. Hur som helst inhandlade jag Venusdeltat på Myrorna för massor av år sedan och sedan dess har den stått i min hylla. Jag läste några noveller första kvällen, men när det kom till incest och pedofili så var jag inte längre intresserad. Nu har jag gett boken en andra chans.
Det är inte en samling politiskt korrekta noveller om sex, det måste man ha klart för sig, och den som inte tycker att det är kittlande med gruppvåldtäkter och män som blir upphetsande av barn, bör läsa boken selektivt. Det finns dock otroligt många erotiska, sexiga och vackra noveller som man blir kåt av. Några för att de snuddar vid det förbjudna (utöver ovan nämnda brottsliga handlingar) och andra för att de naket och osminkat skildrar sex och kåthet.
Anledningen till att jag recenserar denna bok här på Feministbiblioteket är att det är en kvinna som skildrar erotik och det är en kvinnas fantasier. Kvinnliga fantasier är i verkligheten naturligtvis inte enbart rosenskimrande och politiskt korrekta och därför kan jag stå ut med att vissa av novellernas innehåll inte passade mig för fem öre. Många av novellerna har kvinnor i huvudrollen och det är ofta kvinnor med en aldrig sinande lust. Det är för att Venusdeltat tar oss med till erotik som tänjer på gränserna och för att den framhäver kvinnor med enorm sexlust, som den (i stort) är en bra bok som jag kan rekommendera.
7 kommentarer
2 pingar
Hoppa till kommentarformuläret
Är detta den med en erotisk novell om en pappa som våldtar sin son oralt? Det var verkligen obehagligt hur det beskrevs. Jag hade fått tips av någon feminist att läsa denna och blev lite chockad måste jag säga, bra att du förvarnade andra om detta.
Det som var nytt med Nin var att hon var kvinna som skrev erotiska noveller för män, när det tidigare oftast varit män som skrivit erotiska noveller för män. Att säga att Venusdeltat skulle vara kvinnors fantasier är således märkligt.
Nin skräddarsydde dessa noveller för en man och fick modifiera dem mycket, allt eftersom, för att passa just hans föreställningar om kvinnor och fantasier om sex. Senare publicerade hon de som blev mest uppskattade. Jag uppfattade det inte som att de handlade om kvinnors fantasier alls, utan mäns fantasier om kvinnor/kvinnors fantasier.
Men kanske är det så att det närmaste man kan komma en dokumentation av kvinnors fantasier är genom männens ögon? Kanske lever synen kvar att kvinnor inte har egna fantasier för sin egen skull, utan att de existerar i syfte att egga männen? Eller kanske är det så illa att de flesta kvinnor inte ens har fantasier kopplade till sin egen lust. Att de snarare bara tänder på att någon annan tänder på dem, snarare än att de verkligen tänder på något själva som subjekt? Lite sorgligt begränsande i så fall.
Jag minns inte den novellen, men det kan ha varit bland de första jag läste för länge sedan. De två jag tänkte på var en om en man som lät barn hoppa på honom i hans säng och en där ett antal pojkar våldtar en annan pojke.
Jag är medveten om att boken skrevs för män, men även om det är ”tillrättalagt” så grundar det sig ändå i en kvinnas fantasier. Att det är en kvinna som skrivit det tycker jag framgår i flera av novellerna. Att det är noveller som skrivits för män märks tydligare i andra.
Menar du att det inte skulle finnas dokumentation av kvinnors fantasier idag? Läs i så fall Närstrid: Vanessa som är, vad de själv kallar det, feministisk porr. Jag tvivlar inte en sekund på att det är deras egna fantasier.
Sitter här och funderar… och inser att jag nog borde plocka fram Venusdeltat ur bokhyllan igen. Även jag har börjat på den en gång i tiden, men fastnade av skäl som liknade dina. Dags att damma av och börja om.
Vilken fantastisk blogg du har förresten, förstår inte hur den kunnat undgå mig! Blir kvar här en stund och förkovrar mig bland dina inlägg…
Vad roligt att du gillar min sida!
Det går att hitta guldkorn i Venusdeltat, men hoppa några kapitel in är mitt tips. De grövsta är i början.
Hanna, du skriver ”utöver ovan nämnda brottsliga handlingar” men menar väl bortsett från? /Berolin
Jag lyssnade på den här ljudboken i få minuter och blev tvungen att stänga. Då jag stängde av var när en medelålders man antastastade två små flickor. Den här boken är inte en bok för feminister, anser jag i alla fall. Rättare sagt skulle jag säga att det är ett skämt om man kallar det för feministisk litteratur.
Litteratur för pedofiler kanske? Nin kanske själv var pedofil och skrev böcker för pedofiler?
Jag tyckte att det fanns noveller som gick långt över alla gränser och inte alls kändes upphetsande på något vis. Som jag skriver i recensionen måste den läsas selektivt.
[…] det inte mycket jag hade hört talas om. Jag har läst Anaïs Nins (plats 75) erotiska noveller i Venusdeltat, men that’s it. Många spännande böcker här ockås, men först på listan att bestäölla […]
[…] det inte mycket jag hade hört talas om. Jag har läst Anaïs Nins (plats 75) erotiska noveller i Venusdeltat, men that’s it. Många spännande böcker här ockås, men först på listan att bestäölla […]