Jag har läst Österrike berättar: Varma och kalla bad (Tranan 2007) och ur den valt ut några noveller som jag vill recensera här. Jag recenserar dem en och en.
I novellen Ikaros gör Elfriede Jelinek upp med det fascistiska arvet som Österrike bär på. Hon använder den grekiska mytologin och låter en scen mellan far och dotter bli symboler för Österrikes förflutna.
Jag vet inte om jag helt förstod symboliken i novellen. Jag vet att Österrikisk litteratur och berättelsetradition är svår. Har sett helt obegripliga filmer som österrikiska vänner sagt var helt logiska för dem. I vilket fall som helst så skriver Jelinek fantastisk och hennes musikaliska språk är en fröjd att läsa.
