Jag jobbar i en av Sveriges finaste miljöer – Sveriges Riksdag. Idag var det den stora trappdagen, vilken börjar i kulvertarna och slutar på taket. Förr om åren, när jag jobbade i riksdagen, fick man inte gå ut på taket så det var jag såklart sugen på att göra nu. Dessutom ligger utgången till taket på vårt kansli. Jag och en vän och kollega gick i trapporna i sista sekund, fast jag hela dagen försökt att skylla på artrosen för att slippa.
Det började i kulvertarna längst ner. Vi fick ta hissen ner till Staniolgränd, jo en sådan finns i Riksdagen, med officiell skylt och allt. Promenaden slutade på taket och det var inte helt bekvämt för en höjdrädd, men det var tillräckligt stort och platt för att det skulle vara möjligt för mig att vistas där.
Den längsta, men också vackraste trappan i hela riksdagen. Här kommer alla in vid riksdagens högtidliga öppnande varje år. I övrigt används den inte ingången som är vid foten av trappan, men man kan gå hit ändå och jag går faktiskt förbi här minst någon gång i veckan. Det är lyxigt.
Sedan kommer ”upp till kamp”-trappan.
Så kom vi upp till oss och där bjöd förvaltningen på glögg och pepparkakor. Det var ganska mycket spring hos oss idag, men jag sitter en bit ifrån så jag märkte inte av det. (Om det är någon som undrar så fick riksdagsförvaltningen lov att komma in till oss och låta folk gå ut på taket, personal gnerellt får inte komma och gå som de vill till de olika partikanslierna.)
Uppe!
Jag tog lite fina bilder, men sen såg jag en annan som ställt sig på en högre plats. Jag kom tyvärr inte upp dit, så han var vänlig nog att ta bilder åt mig. En bidragande orsak till att jag kunde tillbringa fem minuter på taket var att staket runt var högre än mig. Jag hade nog inte vågat ta de finare bilderna själv. Så tack du okända man!
Diplom! Det var inte igår jag fick ett sådant.
