Nu har jag sett säsong 2 av Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, på HBO. Serien bygger på en bok av Elena Ferrante med samma namn och börjar där boken börjar. Serien följer böckerna ganska slaviskt. Jag älskade säsong ett och hade höga förväntningar inför säsong två, då jag tyckte att den boken var bättre än den första.
Det är samma skådespelare i andra säsongen som i slutet av den första. Jag tyckte hela tiden att Elena såg så konstig ut och det var säkert för att hon skulle göras yngre än vad hon är. Nu har Margherita Mazzucco inte delat med sig av sin ålder till allmänheten, men jag gissar att hon är en bit från 16 år. Mot slutet av serien ser hon betydligt mer naturlig ut. Jag tycker inte att Gaia Girace, som spelar Lila, har riktigt samma problem.
Som sagt tyckte jag att serien följer boken väl och det som var bokens kärna, tonårskärleksdramat på ön Ischia, var mycket väl skildrat. Sedan hoppar det lite väl mycket och den som inte läst boken (min man) förstod inte riktigt alla turer i de två sista avsnitten.
Det är underbara miljöer och att det nu även utspelar sig en hel del på en italiensk strand är fantastiskt. Jag ger andra säsongen tummen upp och ser fram emot en tredje säsong.
