Recension: Murata, Sayaka; Hur mår fröken Furukura?; 2016

Hur mår fröken Furukura2020 blev 2021 och alla mina halvlästa böcker kändes med ens inte alls kul att läsa. Jag bestämde mig för att börja året med en ny bok och valde Hur mår fröken Furukura av Sayaka Murata från Japan. Jag ska självklart läsa ut allt på nattygsbordet snart, men tror att jag behövde en ny skjuts för att lägga undan telefonen och spelandet och ta tag i läsningen igen. Fröken Furukura är en bok jag haft på att-läsa-listan länge. Den är utgiven på Lind & co.

Keiko Furukura förstår inte varför hon anses udda när hon bara gör som hon blir tillsagd. Hon har en trygg barndom, men ändå kallas föräldrarna till skolan titt som tätt eftersom Keiko gått över alla gränser när hon tex velat stoppa kompisar från att bråka med varandra. Att slå någon i huvudet med en spade, är aldrig ett bra sätt, vilket Keiko inte förstår. Hon tar sig igenom skolan genom att säga så lite så möjligt för att ingen ska se att hon är konstig.

När Keiko börjar studera på universitetet söker hon ett extrajobb och blir timanställd på en närbutik. Där kommer hon till ro och blir kvar i 18 år. Alla andra tycker att det är konstigt att en kvinna över trettio inte är gift, utan jobbar som timanställd i en butik. Livet hade kanske tuffat på om Keiko inte stött på den ohyggligt otrevliga och arbetsskygga Shiraha, som börjar jobba i samma butik. Samtidigt pockar hela Keikos omgivning på att hon ska gifta sig och “bli normal”.

Jag såg en kompis som råkade skriva fel titel när hon skulle rekommendera den här boken och kallade det Fröken Furukura mår alldeles utmärkt. Det var såklart en sammanblandning med boken Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt (Gail Honeyman) och Hur mår fröken Furukura. Faktum är att sammanblandningen förmodligen inte var helt och hållet språklig. Böckerna har stora likheter med sin egendomliga kvinna, som bara följer regler utan att egentligen förstå dem.

Eleanor Oliphant är en hoppfull bok, med ljusning vid horisonten, medan Fröken Furukura är mörk rakt igenom. Keiko Furukura vill bara leva sitt eget liv utan att folk frågar. Jag hade, som många andra som läst boken, svårt för att tycka om Keiko Furukura, för att hon är så fyrkantig och märklig. Så kommer delen då hon ingår en överenskommelse med en stor idiot och då håller jag på henne fullt ut. Vill bara skrika till allt och alla att de ska låta henne vara.

Jag kommer nog inte att bära med mig fröken Furukura länge, men det var en helt ok bok som var lättläst och trevlig. Lite roligt att årets första bok blev en bok från Japan, för en världsläsare som mig.

2 kommentarer

  1. Deprecated: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5083

    gillade denna, inte lätt att vara ogift kvinna i Japan

    1. Deprecated: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5083
      • Hanna12 januari, 2021 kl. 09:53
        Författare
      • Svara

      Nej verkligen inte! Mycket märklig situation för kvinnor som inte vill gifta sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.