Jill Alexander Essebaums bok Hausfrau (Brombergs förlag) en en svart bok om en hemmafri i Schweiz. Den utspelar sig helt och hållet i Schweiz och därför recenserar jag boken såhär mitt under Europa-veckan, trots att författaren (och huvudpersonen!) är från USA.
Anna Benz har ett tråkigt, men inte på något sätt våldsamt äktenskap med en schweizare. Hon trivs inte alls och för att döva tristessen och en sorg hon bär på sedan gammalt är hon notoriskt otrogen. Ju längre vi läser, desto mer förstår vi om hennes sorgsenhet. Hennes man förstår sig inte alls på henne och han verkar inte bry sig nämnvärt heller. Anna har även ett något ambivalent förhållande till sina barn som hon verkar älska olika mycket. Hon trasslar in sig mer och mer i sina olika affärer och allt går mot det ofrånkomliga dåliga slutet. Men när det väl händer något blir allt bara ännu jävligare.
Essebaum fångar på pricken livet som hemmafru och ensamheten och ledan som följer med det livet. Jag tyckte boken var mycket välskriven och jag tyckte om den fram till det där ännu jävligare. Då blev det för mycket för mig. Dessutom så tyckte jag att det som leder fram till slutet var osannolikt brutalt och blev mycket irriterad. Jag vill inte gå in på detaljer för då spoilar jag för mycket. Det är ju en bra bok, men jag klarar inte av när det blir för jobbigt. Och det blev det med besked. Svart bok som inte på något sätt går mot ett lyckligt slut. Jag lägger den nu till handlingarna och försöker skaka av mig den.
Hausfrau ingår i Lyrans jorden runtresa.
Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD, GP, Expressen, Lyrans Noblesser, Och dagarna går, Dagens bok
2 kommentarer
Jag håller med dig om att det blev för mycket på slutet, jag blev också rejält irriterad.
Författare
Jag tyckte att makens agerande inte var trovärdigt. Med tanke på att han beskrivits som en man som brydde sig mycket om sina barn borde han verkligen sett till att de skulle få en mor som kunde ta hand om dem. Skönt att någon håller med att att det blev too much 🙂