Ibland är det inte själva temat som gör en bok feministisk. I att vara kvinna är det miljön. Det är en klassisk deckargåta från en av våra mest kända deckarförfattare och miljön är en kvinnosakskonferens där yrkeskvinnor från hela Sverige träffas. En kivnna blir mördad och någon annan på konferensen är skyldig. En deltagare, operasångerskan Camilla, har en pojkvän som är polis och han tillkallas för att lösa fallet. Det är en rolig deckare i det gamla klassiska slaget och jag småmös mig igenom hela boken. Slutet är fantastiskt då Camilla och Christer (polisen) försöker att prata om sitt förhållande som inte fungerar så bra eftersom Camilla ofta är i USA och sjunger och Christer ofta löser mordgåtor. Camilla säger till Christer: ”Tror du att det är för sent att byta yrke och omskola sig?”. Han blir såklart glad åt att hon funderar på att sluta som operasångerska och kanske gifta sig med honom. Slutrepliken är dräpande: ”Mig? Vem har talat om mig? Jag tänkte att kanske du…”
feb 21
Lang, Maria; att vara kvinna; 1961
jan 29
Feministbrud på semester
Nu tar feministbiblioteket en paus. Jag ska nämligen åka till varmare breddgrader och vila upp mig i två veckor. Efter sol och bad, shopping och trekking i Singapore, Malaysia och Indonesien återkommer jag med fler recensioner. Tyvärr blir det mest deckare på semestern, men även den mest inbitne feministboksläsaren behöver en paus ibland!
Kommentera gärna på tidigare recensioner och på facebook-sidan medan jag är borta!
Kram på er alla läsare
Hanna
jan 29
Ambjörnsson, Fanny; En klass för sig; 2003
Fanny Ambjörnssons avhandling om genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer är en bok jag länge sett som ett måste i feministbiblioteket, men trots det har jag inte förrän nu fått tummen ur att läsa den. Jag blev verkligen inte besviken! Ambjörnssons undersökning är gjord bland tjejer i gymnasiet i en förort i Stockholm. Hon har levt med dessa tjejer och umgåtts med dem både i skolan och ibland på fritiden.
Boken slutar med en fråga från en elev: Tycker du att vi är förtryckta eller inte? Svaret är att det är väldigt komplext detta kan illustreras med otaliga konversationer, både i den s-klass hon varit och i Barn- och fridisklassen som hon också undersökte. Å ena sidan är tjejerna i båda klasserna väldigt måna om att vara lika och passa in i normen och å andra sidan vill man vara sig själv och unik. Balansgången är svår och många misslyckas åt ena eller andra hållet.
En sekvens i boken är särskilt intressant och det är när två tjejer ska gör om Fanny, som inte själv sminkar sig, till att bli mer kvinnlig. Resultatet blir, enligt Ambjörnsson, att hon ser ut precis som vilken gymnasieelev som helst. De som i skolan sedan får se bilderna från resultatet tycker alla att det blev jättelyckat. Denna scen fick illustrera tjejernas likhetstänkande att man måste sminka sig lite och att det finns ett rätt sätt att klä sig på. Samtidigt som dessa saker var tydliga så fanns det också feministiskt tänkande bland många, även om de inte kallade sig för feminister. De var medvetna om att killar har bättre möjligheter till jobb med hög lön, t ex.
Det finns så mycket säga om denna bok och den undersökning, men jag ska hålla mig kort som jag brukar. Läs boken och begrunda vad som står i den. Jag önskar att alla som har läst den hjälper till att få igång en att diskussion om den!
jan 28
Lindsö, Ebba; Livet, makten och konsten att vara sig själv, 2010
Ebba Lindsö har skrivit en bok om sin tid i Svenskt näringsliv och hur hon, som kvinna, har behandlats av maktens män. Boken Livet, makten och konsten att vara sig själv är en personlig reflektion om hur det gick till när hon valdes till VD för Svenskt Näringsliv och hur hon fick avgå. Ett annat tema i boken är den sk AMF-affären när hon blev anklagad för att ha klubbat igenom ett orimligt pensionsavtal. Jag blev intresserad av boken därför att jag var övertygad om att Lindsö blev annorlunda behandlad än vad hon skulle ha blivit om hon hade varit en man, en tes hon själv driver i boken. Detta tema var hon bra på att förmedla. Hon beskriver det hon har varit med om ur en kvinnas ögon och hon skriver också om att hon känner mycket med Wanja Ludby-Wedin som hon delar många erfarenheter med. Boken är intressant, men utöver temat om hur hon som kvinna har behandlats, var det kanske inte den revolutionerande avslöjande boken man kunde förledas att tro att den skulle vara. Bokens form är ganska rörig med berättelser hit och dit och tankar i kursivt och det är inte helt uppenbart vad som är vad. Lindsö är också på sina ställen lite oklar i vilka prioriteringar hon hade velat göra i livet. Den som är intresserad av Svenskt näringsliv och AMF-affären bör läsa boken, men andra lär inte ha så mycket behållning av den.
Läs mer om boken och Ebba Lindsö:
Albert Bonniers Förlag
Dagens Industri
Expressen
Johnny Munkhammar i Expressen
Lena Magnergård på Newsmill
Sveriges Radio
jan 27
Wassholm, Christina; Vi är Serbiens hjärta; 2008
För snart ett år sedan skrev jag en recension i Tidningen NU om en bok om serbiska ungdomar. Då tyckte jag inte att den platsade i feministbiblioteket, och ärligt talat minns jag inte varför. Egentligen är den klockren. Den handlar om serbiska ungdomar som lever i subkulturer. De är queer, de är feminister och framförallt demokrater med önskan om att för leva sina liv som de vill. Här är recensionen jag skrev då:
Vi uppmanas inte att läsa boken – vi uppmanas att komma dit. Till Serbien alltså. I Christina Wassholms bok Vi är Serbiens hjärta får vi möta ett annat Serbien än det vi får höra om i svensk media. Och visst blir man sugen på att åka dit! De personer vi får lära känna i boken är på ett eller annat sätt engagerade för ett mer demokratiskt Serbien. De älskar alla sitt land, men de älskar inte sina makthavare. Queer-folk, feminister och liberaler, alla vill de kunna leva fritt i Serbien. Även om det har gått framåt så är det fortfarande så att poliser tittar på när homosexuella blir nerslagna. När man läser boken förstår man att det finns en vilja till förändring och framförallt så finns det ett annat sätt att se på Kosovofrågan. Jag uppmanar er att läsa boken – och åka till Serbien!
jan 27
Andersson, Mariann; Ljusets barn i mörkrets våld; 1998
Detta är bok nummer tre i den trilogi som Mariann Andersson kallar Nycklar till livet. Jag har redan recenserat Vägen ut, som är den första boken. Ljusets barn i mörkrets våld är snarare ett häfte än en bok och är på samma tema som sina föregångare (nu läser jag tyvärr inte böckerna i ordning och recension på bok nummer två kommer när jag läst den). I denna skrift är religionen central och Andersson förespråkar en ny syn på kristendomen, som hon anser föråldrad. Jungfrufödsel är något hon inte tror på. Könsroller är, liksom i Vägen ut, ett centralt begrepp och Andersson förespråkar ett utplånande av dessa, vilket är sympatiskt, men på slutet kommer några väl fördomsfulla ord om transexuella och deras önskan om at byta kön. Hon menar att detta i ett könsrollslöst samhälle inte kommer att behövas, men jag menar att man inte ska vara så säker på den saken. Även om denna skrift inte var det bästa jag läst så vill jag ge all cred åt Andersson och hennes lilla feministiska bokfölag, Alida bok.
jan 25
Buck, Pearl; Den goda jorden; 1932
Pearl Buck är inte bara nobelpristagare i litteratur, utan även feminist. Sådana ska självklart recenseras på feministbiblioteket. Den goda jorden är den bok hon belönades med nobelpriset för och den handlar om Wang Lung och hans familj. Även om det är en man i huvudrollen så spelar de kvinnliga bifigurerna en betydande roll för handlingen. Bucks historia är om en kinesisk familj som gör en fantastisk resa från fattigdom svält till framgång och makt. Väldigt enkelt, och utan övertydlighet, beskriver Buck de kinesiska kvinnornas liv genom maken, fadern och älskaren Wang Lung. De fruktansvärda skönhetsidealen med de plågsamt knutna fötterna finns med, likaså kvinnornas maktlöshet både som gifta och ogifta. Buck har själv bott i större delen av sitt liv i Kina och känner väl till miljön och traditionerna. Jag älskade denna bok som i all sin enkelhet och ser fram emot fortsättningen som heter Sönerna. Sina titlar och huvudpersoner till trots är detta ett stycke kinesisk kvinnohistoria.
jan 25
Gästrecension av Gunilla Gustafsson: Mundy, Liza; Michelle Obama – en biografi; 2009
Gunilla Gustafsson bor i Stockholm, är aktiv i Folkpartiet Östermalm och förbundsordförande för Liberala Företagare. Man träffar ofta Gunilla på arrangemang som Liberala Kvinnor ordnar och när hon inte gör det så kraschar hon gärna på trevliga människors soffor.
Det här är en bok som beskriver en blivande presidentfru och hennes bakgrund. Den är skriven innan valet och får ses som ett sätt förklara för de amerikanska väljarna vem hon är och vad hon står för. Boken är därför väldigt neutralt skriven utan något skvaller eller skandaler, det finns knappt ens roliga händelser beskrivna och det gör att boken känns korrekt i överkant.
Michelle Obama har studerat vid toppuniversiteten Princeton och Harvard och har examen i juridik. När boken skrivs arbetar hon som sjukvårdsdirektör. Hennes föräldrar uppmuntrade henne och hennes syskon att studera, kanske för att de själva inte fått den möjligheten uppväxta som de var i den amerikanska fattiga södern. Hon framstår som en lugn och behärskad kvinna och visar därmed tveksamma väljare att de tryggt kan rösta på maken.
Det har säkerligen inte skrivits många biografier om afroamerikanska kvinnor, ur det perspektivet fyller boken ytterligare en viktig funktion utöver syftet att få Barack Obama vald till president.
jan 24
Mingel och invigning av Feministbiblioteket på riksdagen
I torsdags var det alltså tid för nyinvigning av feministbiblioteket. Tillsammans med Liberala kvinnor ordnade jag ett mingel på riksdagen för alla som ville komma och träffa andra som är intresserade av feministisk litteratur. Det kom över 50 personer och jag är rörd över att så många är intresserade av mitt projekt.
Kristina Bergström från Tidningen Nu var där och fotade och här är lite bilder som hon tog:
Tack Nina för fint arrangemang, tack Birgitta för bra initiativ, tack Kicki för bilderna och tack alla som kom och gjorde denna kväll minnesvärd!
jan 14
Välkommen till nya feministbiblioteket!
Eftersom jag nu gått ut brett med att denna sida har nylanserats så tänkte jag att det var på sin plats med ett litet välkomstmeddelande. Här finns massor av recensioner av feministiska och kvinnohistoriska böcker kategoriserade. Läs, få tips, kommentera eller skriv en gästrecension, här finns alla möjligheter.
Historien bakom feministbiblioteket
Det började någon gång 2003 med att jag, Hanna Lager, fick en idé när jag på min vän Janes blogg läste att hon hade läst massor av feministiska böcker för att verkligen lära sig. Hon publicerade en lista på böcker och jag började göra upp ett litet bibliotek efter den listan hemma och började själv att läsa.
Snart ville jag veta mer. Vad skulle man mer läsa, vilka böcker är feministiska ”måsten”? Min mamma tipsade mig om några 70-tals böcker (bland annat Marilyn French) och min vän Mia från Finland tipsade mig om finska, feministiska deckare, men ingenstans på nätet hittade jag någon mer gedigen sammanställning av feministiska böcker. Jag tittade på kurslitteraturen för genusvetenskap och jag letade på ”kvinnohyllan” på myrorna och så sakteliga blev mitt eget bibliotek ganska stort.
Jag frågade min pojkvän, numera man, varför det inte finns någon bra sammanställning av feministisk litteratur på nätet. Hans svar kom jag att ta på allvar: ”Finns det inte så får väl du göra en!”.
Med hjälp av min bror (eller snarare helt tack vare honom) kom den första sidan upp i oktober 2006. Jag uppdaterade den själv, men det var knöligt och ganska snart blev sidan omodern och därmed inte så rolig att arbeta med. Då började tankearbetet med att bygga upp en ny sida med kommentatorsfunktion och mer interaktivitet. Ibland finns lösningen närmare än vad man tror och denna sida ni nu ser är en helt vanlig wordpress-blogg. Jag kan med andra ord göra allting själv och det som min snälla bror har gjort här är att fixa så att layouten är snygg och det tackar jag honom för!
Nya feministbiblioteket ska ha en releasefest den 21/1 och om du är intresserad av att komma på den så mejla mig på hanna@feministbiblioteket.se.
