Att skriva en recension på SCUM-manifestet är oerhört svårt. Anledningen till det är att det är få texter som är så omskrivna i negativa ordalag som SCUM-manifestet. När Ida Viklund recenserade Sara Stridsbergs litterära fantasi över Valerie Solanas här på Feministbiblioteket, kom kritiken direkt. Jag måste erkänna att även jag hade fördomar. SCUM betyder Society for cutting up men och handlar om hur kvinnor kan leva i en värld utan män och att män är helt onödiga. Cutting up kan dock betyda såväl skära upp som skärskåda.
Till att börja med måste jag säga att Valerie Solanas är helt galen. Om detta råder inga tvivel. Hon hatar män och det är hon helt öppen med. Men. Jag tycker faktiskt att det finns ett men här. Även om Solanas är galen så är hon smart och det märks att manifestet inte är skrivet av en galen idiot. Sedan måste jag säga att det för alla intelligenta människor måste stå utom allt rimligt tvivel att SCUM-manifestet är ironi. Jag tror att Solanas ville leva i en värld utan män, men jag tror inte att hon ville döda dem på rikligt (även om hon försökte döda Andy Warhol för att han inte ville sätta upp hennes pjäs). Manifestet måste ses i sitt sammanhang. Solanas levde i en värld där hemmafruidealet rådde, kvinnor hade inte samma möjlighet till sin sexualitet och sin karriär som män och framför allt så hade Solanas själv blivit sexuellt utnyttjad av sin far i barndomen.
Jag ska inte landa i att jag hyllar manifestet till skyarna, men det är en grymt rolig text. Och den som påstår att han eller hon inte orkade ta sig igenom det för att det var så hemskt, ljuger förmodligen då texten är ca 50 sidor lång. Den som tror att man inte hyllar kvinnohatare på samma sätt som manshatare (läs här vad GenusNytt har att säga om saken) kan gå och se Fadern av August Strindberg på stadsteatern. Sant kvinnohat och han hymlar inte med det. Jag lär återkomma i detta ämne, var så säkra, men till dess – läs manifestet och förbered er för debatt.
Förord av Sara Stridsberg.
Läs mer: Modernista, Wikipedia
Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om SCUM Manifest av Valerie Solanas
När jag kastade ut från på Feministbibliotekets fan-sida om Madonna är en feministisk förebild, då fick jag arga reaktioner och många undrade hur jag ens kunde tänka tanken. Men faktum är att Madonna var en förebild för mig som tonåring och jag ville därför läsa en biografi om henne till mitt bibliotek.
Höjdpunkten när jag är i Tallinn är att träffa min goda vän Triin. Hon är en cool tjej som jag känt i snart 15 år. Det händer alltid saker kring henne och hon har visat mig alla kända och okända sidor av Tallinn. Hon har även delat med sig av sin historia som ung tjej i Sovjetunionen. Så olika liv, så nära, och någonstans så lika idag. Hon har jobbat på stora internationella företag och hon är framgångsrik. När vi lärde känna varandra pluggade vi båda och hon drog hon med mig på ravepartyn och coola barer i centrala stan . Idag är vårt umgänge mer sansat, men långa promenader i Tallinn brukar vi alltid hinna med när vi ses, då som nu. Här ses jag på stället bredvid haket där djurgårdarna hängde, talandes med Triin i telefon. Vi ska ses i hamnen när hon har slutat jobbet. Om en vecka ska hon och hennes familj åka till Stockholm för att gå på vårt bröllop.
