Min man överraskade mig med en weekend i Budapest, en resa som vi velat göra ganska länge. Jag har varit i Budapest tre gånger förut; 1990, 1995 och 2002, men för min man var det första gången. Det var verkligen världens bästa födelsedagspresent från världens bästa make, som snart också ska bli världens bästa pappa.
Ungerns parlament. Jag har som sagt varit i denna stad och detta land för 21 år sedan och mycket har hänt sedan dess. Dock är inte allt av godo. Landet leds av en konservativ regering som blivit kritiserat för den sk medialag de införde för att begränsa mediernas möjlighet att skriva negativt om makthavarna. Nu är det på gång att man ska skriva in både Gud och fosters rätt till liv i grundlagen. Det känns som att Ungern är på väg åt fel håll.
Här står jag framför Budapest slott. Här bodde den österrikiska kejsarinnan, tillika drottningen av Ungern, när hon var i staden. Sissi, som hon kallades, har jag läst en ungdomsbok om som är recenserad här. Sissi var gift med Frans Josef.
Vi hittade en kul turistattraktion i gamla stan på Buda-sidan. Det var en labyrint som gick under jord och var fylld av gångar och roliga väggmålningar. Där hittade vi denna vinbrunn. Man avråddes å det kraftfullaste att dricka ur den, med tanke på alla rör det gått igenom. Jag kunde dock inte låta bli att ta ett kort där det skulle se ut som om jag gör det mest tabubelagda för en gravid kvinna – dricka alkohol. Att dricka alkohol som gravid är näst intill förenat med dödstraff (jag kanske därför bör tillägga att jag inte gör det, men jag ifrågasätter ändå de stränga reglerna kring alkohol och graviditet).
Jag är på Central Market på Pest-sidan, Budapests största marknad. Här köpte vi med oss allsköns delikatesser hem, men man kan även köpa saker här som inte går att äta. Jag passar på att gynna några äldre damers verksamhet och köpte två målade ägg att hänga i mitt påskris här hemma.
Detta har absolut ingenting med kvinnor eller feminism att göra, men jag kunde inte låta bli att ta med bilden. När jag var med min familj på bilsemester i Europa 1990, med Ungern som mål, tittade jag och min bror mycket på bilar. De ryska ladorna var vanligt förekommande i Ungern, men den östtyska Trabanten var ju den i särklass fulaste. När vi spottade en Trabant hojtade vi alltid till, vilket inte blev alltför sällan i Budapest. Idag är Trabant-spotting ingen meningsfull lek här, och därför blev jag otroligt road när jag fick se denna på en gata i gamla stan.
Slutligen en bild på mig och min mage. Nu mår jag bättre och ska förhoppningsvis uppdatera bloggen oftare!
Boken 
Jag är inte troende och har inte varit medlem i kyrkan på flera år. (Däremot har jag ett förflutet som kyrkoaktiv i kyrkans ungdom och kören där jag växte upp, kanske inte många som tror om mig idag.) Jag blev intresserad av Annika Borgs bok för att jag ville få lite perspektiv på mina fördomar om kristendomen som inte allt för kvinnovänlig. Eftersom jag respekterar Borg för sin 
Catrine Norrgård bor och verkar i Europa, för tillfället med Göteborg som bas. Hon är ordförande för 
Skrivet på kroppen är min favoritbok. Det är också mitt nobelpristips. Den passar i feministbiblioteket för det är svårt att hitta någon mer könsneutral bok. Vi får nämligen aldrig reda på om huvudpersonen är en man eller kvinna. Jag utgår från att det är en kvinna, men jag har testat den på heterosexuella vänner, som uppfattat huvudpersonen som man. Huvudpersonen är den man vill att ”hen” ska vara, helt enkelt.
Det första fotstegets moder är en antologi över Elin Wägner skriven av många kända och mindre kända personer. Wägner var en fascinerande kvinna på många sätt. Författare, kvinnosakskvinna, fredsaktivist, miljökämpe, politiker och journalist, för att nämna några saker. Texterna i boken följer Wägners liv och verk i kronologisk ordning. I början får vi läsa mer om hennes liv som rösträttskvinna och på slutet om hennes miljöengagemang. Hennes olika engagemang genomsyrar de böcker hon skrivit.
