jun 19

Dagbjartsdóttir, Vilborg; Dikter i urval; 1960-81

Vilborg DagbjartsdóttirDiktsamlingen Europa slutar här innehåller fem isländska lyriker tolkade av Maj-Lis Holmberg. Jag lånade boken för att jag ville läsa Vilborg Dagbjartsdóttir översatt till svenska. Det är ett urval ur flera av hennes diktsamlingar från hennes debut fram till idag (idag när boken gjordes, 1983).

Jag tyckte minst lika mycket om de här dikterna i svensk översättning som jag tyckte om de i engelsk översättning som jag tidigare läst. Hennes politiska engagemang syns i flera dikter, bland annat om situationen i Israel och Vietnam och såklart feminismen. Hon blandar modernt och traditionellt och flera av hennes nyare dikter (enligt boken, dvs början på åttiotalet) är på det japanska versmåttet tanka. Dagbjartsdóttir har även översatt den ryska lyriken Anna Achmatova och en dikt till henne finns med i boken.

Att kunna läsa mer av Vilborg Dagbjartsdóttir är ett skäl gott som något att lära sig lite mer isländska. Mina isländskakunskaper är ytterst begränsade, om är inte helt obefintliga.

(Jag kan inte låta bli att fundera på varför boken med de fem isländska lyrikerna heter Europa slutar här. Är Island världens ende?)

jun 19

Dagens EM-böcker: Grupp D

Då ska jag avsluta mina EM-böcker. Idag blir fotbolls-EMs mest meninglösa dag. Vi ska se Sverige och heja, men stämningen är väl inte på topp direkt. Hugo har inte haft på sig sina EM-kläder idag, de får sparas till OS. Grupp D är inte heller gruppen som är så spännande ut boksammanhang, i all fall inte två av länderna. Idén om EM-böcker har jag fått från Enligt O.

Frankrike
Simone de Beauvoir är den största av de största när det kommer till feminister. Man får tycka vad man vill om Det andra könet, men hon är den häftigaste av dem alla. Har även läst hennes pojkvän Sartres bok Äcklet. Nyligen läste jag Tre starka kvinnor av Marie Ndiaye och det var en bok jag tyckte om. Candide av Voltaire ingick i svenskan på gymnasiet och Rousseau och Montesquieu på stadsvetenskapen. Jag har även läst Le Clezios Allt är vind.Var i Paris sommaren 2010 och besökte en feministisk konstutställning och läste sedan boken elle@pompidou.

England
England är intressant ur feministisk synvinkel och därifrån kommer många av de stora såsom Mary Wollstonecraft och Virginia Woolf. Jag har också i London förra året och köpte på mig lite nya feministiska böcker som jag recenserat i Magasinet Neo. En av mina favoritböcker är Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian. Annars kan jag mest konstatera att jag har läst en väldans massa böcker från England.

Ukraina
Det första jag gjorde när jag kom på den här idén var att fundera vilka ukrainska böcker jag hade läst. Jag kom på Marina Lewycka och recenserade genast En kort berättelse om traktorer på ukrainska och Två husvagnar. Jag har även läst två böcker om Tjernobyl, En bön för Tjernobyl och en reportagebok om spökstaden Pripjat. Jag var även på Ukraina-seminarium på Silc för någon vecka sedan och köpte deras bok Ukraina av Kjell Albin Abrahamsson. Den står på att-läsa-listan. Sedan har jag även läst Dödsmatchen av Andy Dogan om en ukrainskt fotbollslag som vägrar lägga sig mot nazisterna, med döden som utgång. En hemsk men viktig bok.

Sverige
Jag nöjer mig med att konstatera att mycket jag läser är svensk litteratur 🙂

Jag bjuder er här min son i fotbollskläder, från en annan dag då hoppet om en svensk framgångssaga fortfarande fanns hos oss alla.

jun 19

Lewycka, Marina; Två husvagnar; 2008

Två husvagnarMarina Lewycka är född i ett flyktingläger i Kiel och bor och är verksam i Storbritannien. Hennes familj är från Ukraina. Hennes första bok En kort berättelse om traktorer på ukrainska är en bok om familjen och deras öde. Två husvagnar är en berättelse om andra östeuropéers öden.

Irina kommer från Ukraina till England för att söka lyckan som så många andra. Hon hamnar på en jordgubbsodling och hon ska bo med flera andra i en husvagn. Livet i England blir inte som Irina tänkt sig, även om hon inte hade trott att det skulle bli glamoröst. Hon träffar en brokig samling människor från hela världen som också flytt från en annan vardag. Bland annat träffar hon Andrij, som också är från Ukraina och drömmer om ett bättre liv.

Boken är inte en vidrig skildring av illegala arbetare och prostitution som man skulle kunna tro när man får reda på temat. Irina skildras som en smart kvinna som vet vad hon vill och som har vett att förstå när något håller på att ge snett. Lewycka skriver roligt och man småfnissar sig igenom även den här boken, även om temat är minst lika allvarligt som hennes debutroman.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Bokslukaren, Pocketblogg

jun 18

Hugo och mamma goes stadsbibblan

Jag har en mammaledig vecka den här veckan. Det ärt lite annorlunda än sist, i mitten av mars. Nu är det mest att fara runt och se till att Hugo inte river stället. Dessutom blir han helt ogörlig om han inte får sova ordentligt. Bästa sättet att sova är att promenera. Idag förenade vi nytta med nöje och begav oss till stadsbiblioteket för att jag skulle få lite nya böcker till mitt Norden-projekt (man kan ju inte köpa allt). Jag är sällan på bibliotek och det kan låta konstigt för en virtuell bibliotekarie men det har två orsaker. 1 jag är urkass på att lämna tillbaka böcker när jag måste ta en omväg och 2 på riksdagsbiblioteket kan jag låna genom att beställa boken via internposten och återlämna på samma sätt.

Denna pampiga entré kunde vi inte nyttja eftersom Hugo fortfarande sitter i vagn. Bakvägen fick duga för oss.

Jag började i det underbara rummet med skönlitteratur. Tyvärr fanns inte den enda bok jag skulle ha här, Märta Tikkanens Män kan inte våldtas. Men den är beställd och då kommer den till Luma bibliotek här i Sjöstan så jag slipper göra om utflykten. Detta till en ringa kostnad av 20 kr.

Det är viktigt att vara tyst på bibliotek.

Lyrikrummet är det mest fantastiska på biblioteket. Det finns två små rum, en med gammal lyrik och en med modernare. Det är lågt till tak och ett litet skynke som kan dras för. Dessutom får vi njuta av denna lilla statyett föreställande Gunnar Ekelöf i rummet med modern lyrik. Här hittade jag inte bara vad jag sökte, som var en diktsamling där Vilborg Dagbjartsdóttir ingick, utan också Elfride Jelinek och en diktsamling av Ho Chi Minh (!).

När jag lämnat H, skönlitteratur, begav jag mig till O, samhällsvetenskap. På hyllorna ojha finner man kvinnohistoria och kvinnoforskning. Jag hittade inte vad jag sökte för Berit Ås lilla häfte om härskarteknikerna fanns hos bibliotekarien och boken ni ser bredvid var så oeftertraktad att den inte varit utlånad sedan 1990 och därför förvarades i magasin. Jag är glad att kunna bidra till att läsa böckerna ingen annan vill läsa. Boken heter Navaranaaq og andre och är en bok om de grönländska kvinnornas historia, skriven av Mâliâraq Vebæk. Hon var den första kvinnan att ge ut en bok på grönländska (den fanns tyvärr bara på grönländska i stadsbibliotekets magasin).

Nästa stopp vad avdelningarna G, litteraturvetenskap och L, biografier och det rummet såg mer ut som ett universitetsbibliotek. Jag hittade i alla fall vad jag sökte, Selma Lagerlöfs brev till Valborg Olander och Ami Lönnroth pratar med Berit Ås.

Jag känner mig nöjd och lånar mina fynd. Det bästa med bibliotek är att jag får utlopp för mina shoppingådra, samtidigt som det är gratis (eller nästan i alla fall, notan kommer gå på 20 kr när boken av Tikkanen kommer till Luma).

Jag och Hugo får ta hissen. Där görs det reklam för böcker och annat om olympiska spel. Jag valde att ignorera detta eftersom jag aldrig skulle orka bära hem alla böcker om jag fick gå lös på OS-böcker.

Nästa gång kanske jag får äran att använda denna fina väg upp till skönlitteraturen, men det kanske dröjer, för det bästa av allt är att jag får lämna tillbaka alla böcker på Luma här i sjöstan :).

UPPDATERAT

Min vän kommunikationsansvarig för Stockholms stadsbibliotek (som tyvärr inte hade möjlighet att träffa oss idag) upplyser mig om att det är 10 kr och inte 20 kr det kostar att reservera böcker. Så mycket bättre!

jun 18

Veckans feminist: Leymah Gbowee

Kort fakta
Född 1972 i centrala Liberia.
Var med och startade Women of Liberia Mass Action for Peace.
Ledare för Women Peace and Security Network Africa (Wipsen).
Fick Nobels fredspris 2011 tillsammans med Ellen Johnson Sirleaf och Tawakkul Karman.

Leymah Gbowees feministiska gärning

Strax efter Leymah Gbowees studentexamen 1989 bröt inbördeskriget i Liberia ut. Den framtid hon hade för sig som student i ett fredligt Liberia,  kom helt att omintetgöras i kriget. Familjen flydde till Ghana för att komma i säkerhet. Där träffade hon Daniel, en man som inte var särskilt trevlig mot kvinnor, men någonstans hade en oemotståndlig charm. Trots denna vetskap inledde hon ett förhållande med honom när hon stötte på honom efter att familjen återkommit till Liberia. Med honom fick hon fyra barn och fick uthärda en vardag med mycket förnedring, våldtäkter och slag.

Hon lyckades ta sig ur förhållandet och bestämde sig för att viga sitt liv åt Liberia och fredskampen. Hennes syster blev lämnad och var ensamstående med ett barn. Tillsammans bildade de en familj och systern och barnen flyttade till Accra, Ghanas huvudstad för att bo där i säkerhet.  Hon startade organisationen Women of Liberia Mass Action for Peace, en samling kvinnor som kämpade för fred i liberia. De tryckte på president Taylor för att han skulle gå med på att inleda fredsförhandlingar. Detta lyckades de tillslut med och väl under förhandlingarna fortsatte kvinnorna att trycka på för att det skulle bli fred.

Gbowees kämpade också för kvinnors rätt och säkerhet i landet. Hon arbetade på flera frivillighetscenter där man hjälpte kvinnor som drabbats hårt av kriget. Detta var ett fruktansvärt arbete, som Gbowee tillslut fick sluta med då hon drack alldeles för mycket alkohol för att klara av. Efter kriget blev hon erbjuden att plugga konflikthantering i Virginia, USA, och tog hon chansen. Hon var redan borta så mycket från familjen och pengarna hon skulle få genom ett bättre jobb behövdes. Tyvärr dog hennes syster precis innan avresa och tiden i USA blev allt annat än rolig för hennes barn. De fick bo hos Gbowees föräldrar i Liberia och tiden i USA höll på att knäcka familjen. Efter att Gbowee hamnat på sjukhus ett antal gånger bestämmer hon sig tillslut för att sluta med alkoholen, som hon använt för att döva saknaden efter barnen.

Hon byggde upp ett nytt kvinnonätverk, Women Peace and Security Network Africa (Wipsen), ett kvinnonätverk för fred och säkerhet som hon är ledare för än i dag. I USA kom hon i kontakt med två dokumentärfilmare som gjorde filmen Pray the Devil Back to Hell, vilken fick stor uppmärksamhet när den kom 2008. Den handlar om kriget och freden i liberia.

Idag bor Leymah Gbowee med sina sex barm (fyra med Daniel, en adoptivdotter och en dotter hon fått med en ny man och som föddes i fredstid) i Accra.

Leymah Gbowee och jag

Jag blev glad att fredspriset förra åter gick till kvinnor. Det finns mycket som kvinnor gör för fred och säkerhet i världen som inte uppmärksammas. Dock är det ganska typiskt att en kvinna inte får priset ensam, utan måste dela det med andra. Om hon hade fått dela priset med president Ellen Johnsson Sirleaf, hade det varit en sak, men att priset även gick till Tawakkul Karman från Jemen, gjorde att det kändes som ett uppsamlingspris för ”blandade kvinnor som gjort bra saker för fred i sina hemländer”. Hur som helst så förringar det inte Gbowees insatser och jag blev glad när Forum förlag kontaktade mig och ville att jag skulle läsa och recensera hennes bok.

Bok av Leymah Gbowee som jag läst och recenserat

Tillsammans är vi starka 2011

jun 18

Dagbjartsdóttir, Vilborg; Dikter; 1960-1975 (ca)

Vilborg DagbjartsdóttirVilborg Dagbjartsdóttir är en övertygad feminist och var mycket aktiv politiskt under den andra vågens feminism. Enligt mina efterforskningar är inte många av hennes verk översatta till svenska. Jag hittade några av hennes dikter på engelska och där kunde jag även jämföra med de isländska originalen (jag har läst isländska 10 p på Göteborg Universitet, men att påstå att jag talar eller läsa det obehindrat skulle vara århundradets överdrift). Det är dikterna på den sidan som den här recensionen handlar om.

Ensamhet och att finna sig själv är vanliga teman i hennes dikter. Hon skriver också mycket om mörker, månen och natten. Jag tyckte om de få dikter jag tog del av på nätet och trots att hon inte skriver så mycket utpräglat politiskt och feministiskt fann jag en underbar feministisk dikt. I dikten Óđur til mánans (Ode to the moon på engelska) skriver hon att hon att efter hon gjort alla hushållsbestyr vill hon svinga en sopborste i månens ansikte eftersom ingen kvinna varit där, särskilt inte en med skurtrasa. I alla fall inte än.

jun 17

Boye, Karin; Ella gör sig fri; 1940

Ella gör sig friElla gör sig fri är en novell som är utgiven i nytryck på Novellix förlag. Ursprungligen publicerades den i novellsamlingen Ur funktion 1940.

Ella är gift med Arvid som är en riktig typ. Han förnedrar henne och skriker åt henne att hon är äcklig. En dag tar hon sig hem till sin mor för att få stöd, men modern har inget råd att ge. Istället pratar hon om hur hemskt hon själv har haft det. Ella förstår att hon är ensam i sitt beslut och det är en ensamhet hon känner sig stark i. Före en gång skull är det ingen annan som ska ha något att säga till om vad hon bestämmer sig för. Hon säger till Arvid att hon vill skiljas och han blir ångerfull och hon tar honom tillbaka för femtielfte gången. Men skillnaden är att denna gång vet hon att det är hon som bestämmer hur mycket hon ska stå ut med.

Det är en fantastisk novell om äktenskap och konventioner och hur kvinnor ofta måste ta hänsyn till så mycket mer än bara sin egen lycka. Även om novellen slutar med att paret inte skiljer sig, ger det ändå hopp för framtiden att Ella vet hon har sitt öde i egna händer.

jun 17

Dagens EM-böcker: Grupp B

Då är det dags för böcker från länder i Grupp B. Tipset om EM-böcker har jag fått från Enligt O.

Holland
Jag har läst Passionsfrukten och Lisas andetag av Karel Glastra van Loon där jag minns att jag gillade den första men inte den andra. Annars är det lite dåligt med holländsk litteratur för mig. Jag har läst Barbara Voors, som är till hälften holländska, men uppväxt i Stockholm. Hennes bok Syster min utspelar sig delvis i Holland. Jag har inte läst Anne Franks dagbok, vilket är oerhört pinsamt (jag har dock varit i hennes hem i Amsterdam). Den ska genast lånas från biblioteket, läsas och recenseras här!

Danmark
Det lider ingen brist på litteratur från Danmark här eller i mitt övriga liv. Jag har tidigare skrivit om tre danska författare som jag gillar tidigare; Hanne-Vibeke Holst, Lise Nørgaard och Ole Lund Kirkegaard. Jag har läst danska på universitetet och där läste jag Peter Høegs Fröken Smillas känsla för snö på originalspråk.  Vilka andra böcker vi läste har jag svårt att minnas (förmodligen för att jag lånade dem och inte köpte dem). Suzanne Brøgger är en annan stor dansk feminist som jag har läst. I min Norden-utmaning ska jag läsa Holsts senaste som jag tänkte inhandla på flygplatsen i Köpenhamn om den finns där. Jag kommer att försöka hitta fler danska feminister att läsa.

Tyskland
Tyskland är inte heller ett land som det är svårt att hitta litteratur ifrån. Dessutom har jag läste tyska på universitetet. Såklart har jag läst massor om andra världskriget och som jag nämnt tidigare har jag även läst massor om Baader-Meinhof-ligan. Kända tyskar jag läst på originalspråk: Berthold Brecht, Gerards Hauptmann, Goete och Gotthold Lessing. Andra tyskar jag läst och gillat är Patrick Süsskind, Ingrid Noll och Thomas Brussig. Det enda jag saknar är tyska feminister att recensera här. Och det ska väl inte vara helt omöjligt att hitta?

Portugal
Här kommer ett land som inte är så outforskat från min sida. Jag har läst José Saramagos Blindheten i mitt nobelpristagarprojekt, men jag tror ta mig tusan att det stannar där. Böcker som har anknytning till Portugal vet jag inte heller om jag har läst.

jun 16

Lagerlöf, Selma; Spökhanden; 1898

SpökhandenBokförlaget Novellix ger ut noveller i nytryck. De kostar inte många kronor och är perfekta godnattsagor för den litteraturintresserade. Jag har alltid velat hitta någon intressant bok av Selma Lagerlöf med feministisk vinkel, men trots att hon var kvinnosakskvinna har hon skrivit mest annat. Novellen Spökhanden är dock en berättelse med klart feministiskt tema.

Ellen bor tillsammans med två äldre damer i ett, för henne, fängelse. Hon är förlovad med en man som är läkare. Hon är psykiskt labil och när novellen börjar har hon fått ett anfall och ligger till sängs och ser syner (en spökhand). Fästmannen är besvärad men går hem till henne för tala henne till rätta. Då berättar hon att vad som tynger henne är att hon inte älskar honom utan bara vill gifta sig med honom för att komma bort från fängelset. Han, som inte heller älskar henne utan behöver en fru, blir ledsen och när han får veta sanningen blir hon mer åtråvärd. De förenas i en ny relation byggd på verkliga känslor.

Selma Lagerlöf var engagerad för kvinnors rättigheter och därför är jag ganska säker på att hon ville skildra den orättvisa som fanns mellan könen i slutet på 1800-talet. En kvinna hade ingen frihet och novellens Ellen vet att enda sättet att komma ifrån hemmet är att gifta sig. För henne är det ett bättre alternativ att ha en man hon inte älskar eftersom han är åtminstone borta några timmar varje dag till skillnad från systrarna som tar hand om henne. En kärnfull och välskriven novell kan vara en fantastisk upplevelse. Detta är en sådan novell.

Novellen publicerades första gången i tidskriften Idun 1898.

jun 16

Bokbloggsjerka v 24: Språk

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Läser du helst svenska böcker (eller böcker i svensk översättning) eller läser du gärna böcker på andra språk. Vilka i så fall?

Jag läser allra helst på svenska och har länge haft ett stort motstånd mot att läsa på engelska. När jag vari i New York 2007 hade jag redan på förhand bestämt att en feministisk bok skulle med hem. Det blev Well-behaved women seldom make history av Laurel Ulrich Thatcher och den läste jag så sent som i år. Året därpå, dvs 2008, var jag åter i USA och i Washington hittade min man Full frontal feminism av Jessica Valenti. Den boken kände jag att jag bara var tvungen att läsa och efter det rullade det på. Den andra boken jag köpte på den resan, The history of US feminisms av Rory Dicker läste jag på sommaren 2009.

En annan sak som kom att spela en avgörande roll för mitt läsande på andra språk var att jag såg filmen Der Baader-Meinhof-komplex och återupptog mitt gamla intresse för Baader-Meinhof-ligan. Den längsta (650 sidor) och mest informativa boken om dem (Av Stefan Aust, med samma titel som filmen) fanns inte på svenska att köpa och det kändes konstigt att läsa den på engelska. Därför plöjde jag hela boken på tyska. Efter det var engelskan inte ett problem längre.

Jag är glad att jag numer läser på engelska, för en ny värld har öppnats för mig med massa spännande feministisk litteratur samt kvinnolitteratur från många spännande länder. Nu ska jag dessutom bredda mig än mer och läsa på nordiska språk. Jag har pluggat nordiska språk på Göteborg universitet och däribland 10 p isländska. I min Norden-utmaning är mitt mål att jag ska läsa minst en bok på norska och en på danska och så ska jag läsa feministisk lyrik på nätet som finns på isländska med engelsk översättning (det lär jag  behöva!).