Då var jag äntligen klar med den här boken som jag enbart läste för att jag var sugen på att inkludera Grönland i min Norden-utmaning. Den var inte jättespännande, men jag lärde mig ändå ett och annat, som till exempel att de grönländska kvinnorna inte själva krävde rösträt utan det var något som gavs dem ändå (1948).
är en berättelse om de grönländska kvinnornas historia. Navaranaaq var en kvinna i en legend som var handlingskraftig, men brutal. Enligt Vebæk säger berättelsen mycket om den grönländska kulturen. Idag bygger den grönländska historien inte bara på legender och för att berätta den verkliga historien intervjuar Vebæk grönländska kvinnor. Kvinnorna representerar många olika områden som arbetare inom sälfångsten, politiker, konstnärer och författare. Vi får också en historik över när det var möjligt för kvinnor att utbilda sig på Grönland. Tidigare fanns de bara två möjligheter för kvinnorna, gifta sig eller bli tjänstefolk i danska familjer. Idag är möjligheter mycket större.
Jag antar att när den här boken är återlämnad till Stadsbiblioteket kommer den att åter förpassas till magasinen för att stanna där. Inte nog med att boken är rörig (den är på danska så det är möjligt att jag skulle uppfatta den annorlunda om jag läste på svenska), den är också okorrad och innehålla många stil- och layoutfel (som att halva boken är skriven med svenskt ö och halva med danskt och att kapitlen inte stämmer överens med innehållsförteckningen). Förhoppningsvis finns det bättre böcker som berättar grönländska kvinnors historia.
Den är inte lika hatad som 
