Djebar; Assia; Kärleken, kriget; 1995

Kärleken krigetBoken kom i svensk översättning först 2003. Assia Djebar är ständig kandidat till nobelpriset, och en person som jag är nyfiken på, men inte tidigare läst. Så om hon nu får nobelpriset imorgon kl 13, så har ni här ett bevis för att jag har läst henne före hon fick priset.

Kärleken, kriget är en berättelse om de algeriska kvinnorna och deras förhållande till den franska ockupationen. Vissa kapitel handlar om kriget och andra om kärleken. Förhållandet till fransmännen är lite dubbelt i och med att många flickor får möjlighet till bättre utbildning och mer frihet i de franska skolorna. Samtidigt är det en ockupation de inte har bett om. Många röster i boken tillhör krigets förlorare; kvinnor som förlorat sina söner, kvinnor som själva blivit tillfånga tagna och kvinnor som tvingas leva under förtryck. Frihet är också något komplext. Frihet efter ett långt krig med många stupade som lämnar kvar en stor sorg hjos de överlevande. Eller frihet från förtyck samtidigt som kvinnogemenskap från byn man kommer ifrån, går förlorad.

Jag tyckte mycket om den här boken. Jag trodde först att den skulle vara tung och svårläst, men när jag läst ut den efter tre dagar då kan jag konstatera att jag fängslades av den och trots det tunga budskapen så var den inte alls svårläst. Språket, naturskildringarna och berättelserna om kvinnornas öden var fantastiska.  Nu har jag läst en bok av Djebar och jag har inte funnit någon anledning till att hon inte skulle få priset imorgon!

Läs mer: Leopard förlag, Adlibris, Bokus, SvD, Kulturdelen

Norden-utmaning: Norge

Jag har läst fem böcker, varav två (egentligen tre, eftersom en var svensk) på originalspråk. Tre romaner, en politisk handbok och en biografi. Jag har inte läst någon lyrik från Norge och det har jag kvar.

Vilka böcker?

Anne Holt: Blind gudinne
Amalie Skram: Constance Ring
Berit Ås: De fem härskarteknikerna
Berit Ås/Ami Lönnrot: Förbannad är jag ganska ofta
Torgborg Nederaas: Av måneskinn gror det ingenting

Sammanfattning läsupplevelse Norge

Jag läste ut en bok jag borde läst 1997 då det var min kurslitteratur, men bättre sent än aldrig. Blind Gudinne var den enda boken jag hade oläst av Anne Holts deckare om Hanne Wilhelmsen. Jag stiftade bekantskap med Berit Ås, vilket var spännande i och med att jag kan härskarteknikerna på mina fem fingrar, men inte visste så mycket om kvinnan bakom. Två tidigare feministiska böcker har jag också läst. Skram om äktenskapsfrågan och Nederaas om abort var mycket spännande ur ett kvinnohistoriskt perspektiv.

Vad har jag lärt mig om kvinnor i Norge?

Jag har lärt mig mycket kvinnohistoria i och med att jag läst äldre kvinnorättskämpar. Jag hade en liten bild om hur det såg ut i Norge i början av 1900-talet när jag har läst om Elise Ottesen-Jenssen och fick lite av den bilden bekräftat. Det var mycket spännande att läsa ytterligare ett inlägg i sedlighetsdebatten, Skrams Constance Ring. Det var också otroligt spännande och lärorikt att läsa Berit Ås egen berättelse om hennes politiska karriär. Extra intressant var den biografin eftersom det var ett samtal mellan Ami Lönnroth, som är svensk, och Ås. På så sätt blev det lite jämförelse länderna emellan.

Vad har jag läst tidigare?

Cora Sandels Alberte-svit ger en liten del av norsk kvinnohistoria och Sigrid Undsets Kristin Lavransdotter är ett gediget verk om norsk medeltid. Ibsen och Bjørnsson är män, men skulle kunna betecknas som feminister i den tidens Norge. Jag har recenserat ett verk av dem var. Av nyare litteratur som är feministisk har jag läst Anne Holt.

Hur ska jag gå vidare?

Jag vill först och främst hålla lite koll på nyare litteratur och läsa fler norska feminister än Anne Holt. Jag vill också titta mer på norsk feministisk lyrik om sådan finns. Sedan är förra sekelskiftets sedlighetsdebatt mycket intressant och det skulle vara kul att läsa mer av äldre norsk samhällskritisk litteratur.

Feminister från Norge

Elise Ottesen-Jensen

Berit Ås

Mendel-Hartvig, Åsa & Röstlund, Caroline; Orättvist!; 2012

OrättvistMed risk för att verka tjatig så kommer här ytterligare en hyllning till en av Olika förlags böcker. Orättvist! är en underbar bok om två syskon som känner sig orättvist behandlade. Nu har jag bara ett barn, men jag miss min egen barndom och hur det var att varas storasyster och det är klart att det många gånger kändes orättvist att brorsan fick åka vagn när jag var tvungen att gå. Halva boken ser det ur storasyskonets negativa perspektiv och andra hälften om vilka fördelar det är att vara äldre. Båda känner sig orättvist behandlade, men på slutet förenas de två syskonen.

Boken handlar om två syskon och som på så många andra barn så är det inte så tydligt vilket kön de har. Underbart befriande! Dessutom kallas de Storskrot och Lillskrot. De har helt enkelt det kön som barnet själv väljer. Jag tycker också om rytmen i texten. Den är inte på rim, men har ändå ett flyt jag kom in i efter ett par genomläsningar. Jag rekommenderar boken till alla småbarnsföräldrar, men allra särskilt till att som har fler än ett barn.

Läs mer: Olika, Adlibris, Bokus, Skånskan, Barnboksprat

Tematrio v 41 – Titelyrken

Idag vill Lyran att vi lista tre böcker med yrken i titeln. jag tänkte att det skulle bli svårt, men det skulle visa sig vara ganska lätt.

Imamens fall av Nawal El Sadaawi: Jag har tyvärr bara läst den här boken av El Saadawi, men det var faktiskt inte så lite. Det är en skrämmande historia om religionens makt över kvinnor och ofriheten ligger och kryper under ytan genom hela boken.

Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates: Jag älskade den här boken som handlar om en fattig invandrarflickas väg till ett bättre liv. Hon möter många motgångar, men hon har en fördel. hon är amerikansk medborgare eftersom hon är född på en flyktingbåt i New Yorks hamn.

Påven Johanna av Donna Cross Woolfolk: Ja, påve är också ett yrke! En smårolig bok, men hur kul det än hade varit så har jag inte gått på myten om en kvinnlig påve.

Skram, Amalie; Constance Ring; 1885

Constance RingI Norge och Sverige pågick vid förra sekelskiftet en debatt om sex och moral, den så kallade sedlighetsdebatten. Kända författare såsom Ibsen, Bjørnsson, Strindberg och Ottesen Jenssen hade alla åsikter i frågan. Constance Ring är ett inlägg i debatten och den handlar om en kvinna som sitter fast i ett dåligt äktenskap med en man som är otrogen. Hon kommer senare att upptäcka att flera män än han har kvinnor vid sidan om, något som hon inte kan acceptera.

Jag tyckte att boken kändes som en lång politisk pamflett, trots att det är en skönlitterär bok när nästan ingenting händer. Det är mycket skit och elände med äktenskapet och alla män är bedragare. Hade boken varit skriven i dag för att skildra hur det var förr, hade det blivit löjligt. Nu är det en gammal bok och Skram själv har upplevt skilsmässa och hur det påverkade kvinnors ställning, mer än mäns.  Därför kan boken ses som ett klassisk historiskt verk som säger något om hur det var då. På det sättet var det en intressant bok. Som roman betraktat så var den seg och tråkig och som läsare fick jag inget som helst förtroende för huvudpersonen.

Feministbrud som 25-åring?

Citat min man: Hade någon sagt att det där var min fru så hade jag bara svarat ja. Det är dock hans svärmor – min mamma. Hade det inte varit för frisyren och för det faktum att jag aldrig bär skjorta/blus så hade detta kunnat vara jag för tio år sedan. Fascinerande.

Kivilaakso, Katri, Lönngren, Ann-Sofi & Paqvalén, Rita; Queera läsningar; 2012

Queera läsningarQueerteorin kom till Norden i mitten av nittiotalet och det är en hett debatterad teori. Förgrundspersonerna Judit Butler och i Sverige Tiina Rosenberg har blivit både hyllade och ifrågasatta. I boken Queera läsningar får litteraturvetenskapen en annan vinkel. Boken som är utgiven på Rosenlarv förlag innehåller ett antal essäer om hur man kan läsa olika litterära verk på ett ny – queert – sätt.

Alla skribenter i boken tar upp ett eller flera verk som de gör en queer tolkning på. Jag tänkte ta två exempel. Den första essän handlar om den i Finland klassiska boken Jag, Olli och Orvokki av Hannu Salama. Boken utspelar sig i traditionellt manliga miljöer och männen är exempel på den klassiska manliga könsrollen. Trots det kan man finna flera citat i boken där huvudpersonen ifrågasätter exempelvis religionens syn på homosexuella. Karin Blixen är också utsatt för nytolkning och här tolkas hennes bok Vägarna kring Pisa, ur ett gotiskt och queert perspektiv och vi får dessutom lära oss om det queera i gotiken.

Boken är akademisk och skriven av disputerade litteraturvetare. Trots det är den inte alls svår att ta till sig för en som inte studerat litteratur. Självklart hade jag haft mer behållning av boken om jag hade läst flera av de verk som tolkas, men jag tyckte trots det att jag lärde mig mycket. Dessutom har jag nu en lista på böcker jag vill läsa och sedan ska jag se om jag håller med.

Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD

Bokbloggsjerka v 40 – facklitteratur jag läser

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Läser du facklitteratur ibland och vad är det i så fall som intresserar dig?

Ja! Såklart läser jag facklitteratur. Jag läser av naturliga skäl mest feministisk teori och kvinnohistoria, men det blir en del annat också. Förutom det som platsar här så gillar jag att läsa om människor i andra länder och om Baader-Meinhofligan. Jag tycker bäst om dokumentära eller historiska böcker om en särskild händelse och sämst om biografier och memoarer. Jag vill läsa om det jag är intresserad av och mindre om folks uppväxt, tror jag. Jag har också svårt att öppna böcker från förslaget Studentlitteratur, men jag har även lyckats övervinna den fobin och har tagit mig igenom Kvinnopolitiska nyckeltexter. Det är jag glad för.

Jag brukar ha flera böcker på gång samtidigt och när jag lägger mig för kvällen brukar jag läsa ett kapitel i någon seg roman (nobelpristagare eller dylikt), sedan läser jag något med lättsmält. På tunnelbanan läser jag facklitteratur.

Tja, det här får bli mitt svar den här veckan 🙂 Nu ska jag läsa vad ni andra har skrivit!

I min bokhylla: E

Eldar och is av Birgitta Stenberg: Den har stått i min hylla länge och efter att jag fått den har jag läst Stenbergs erotiska noveller. Hon är en spännande person och jag gillade hennes noveller så varför inte? Jag väntar bara på rätta tillfället. Tre kvinnor, tre generationer. Det låter lovande och jag ser fram emot att läsa den!

Emilia Fogelklou – människan och gärningen av Malin Bergman Andrews: Jag köpte den här på ett antikvariat för massor av år sedan efter att ha läst Ulrika Knutssons fantastiska bok om Fogelstakvinnorna. Emilia Fogelklou var en av dem. Trots att hon verkar varit en spännande poerson så har bokken inte blivit läst. Orsak? Tja, en av anledningarna är att just biografier inte är min grej.

Encyclopedia of femnist theories av Lorraine Code (red): Jag har läst i den och jag har skrivit om den, men det är en bok att återkomma till. Tyvärr gör jag det alltför sällan i vår internetbaserade värld. Jag tycker att det är kul att göra det och faktum är att jag ska läsa lite i den nu, när jag har bemödat mig att plocka ner den från hyllan.

Egalias döttrar av Gerd Brantenberg: Det är svårt att komma till E utan att prata om Brantenbergs klassiker från 1977. I landet Egalia är allt tvärtom och Egalias döttrar är en fantastisk lek med könsroller som alla borde läsa. Även om man inte håller med om allt så finns det mycket att lära.

Gästrecension av Sara Starkström: James, E L; Femtio nyanser av honom; 2012

Sara StarkströmSara Starkström är redaktör och författare till en rad böcker. Sara tycker att tjejerna ska ta hem spelet och hon ger dig råd om hur i boken Game girl. Nu har hon en debutroman på G och letar efter ett förlag som vill ge ut den.

 

Femtio nyanser av honomFörväntningarna är skyhöga när jag köper mig ett översatt exemplar av boken 50 nyanser av honom. Jag kommer att dras in i en erotisk historia fylld av detaljerad BDSM-sex, och en helt ny sexuell värld kommer att öppnas. Saker som jag aldrig kunnat drömma om kommer att utspela sig mellan bokpärmarna. Jag är medveten om att mina förväntningar är för höga. I vår internetålder har vi sett det mesta vi vill se, samt en del man önskar att man inte sett, av sexualitetens miljontals nyanser. Ändå säljer en bok om en ung kvinnas första sexäventyr över alla rekord. Fler exemplar än
Da Vinci. Fler än Harry Potter. Det är imponerande.

Anastasia är 20-nånting och lever i ett 2010-talets Amerika. Hon är sexuellt omedveten men har förläst sig på böcker, precis som en annan ung mö i litteraturhistorien. Som om författaren slängt in Madame Bovary från 1800-talet i det moderna västerländska samhället. Så träffar Ana Mr Grey. Och när Grey efter många om och men och en massa dravel Tar hennes oskuld kommer hon flera gånger och det
med råge. Så, här har vi den blyga, inåtvända och oskuldsfulla flickan. Efter sedvanlig övertalning återföds hon som vuxen kvinna genom att en man undervisar henne och fyller hennes ingenting med sitt intresse för henne. Mannen får det traditionellt stora ansvaret att deflorera kvinnan och leda henne till hennes orgasm.

Jag vet inte var det sensationella ligger. Boken är mycket klassisk, knappt något skiljer den från harlequinromanerna som man läste någon gång som vetgirig tonåring. Inga hands-on råd som man kan använda i sängkammaren. Dessutom är Grey naturligtvis ”känslomässigt störd”. Han gillar ju BDSM, inget som vanliga människor sysslar med.

50 nyanser av honom? Nja, jag tror inte han har riktigt så många. Vårt kärlekspar delar snarare på tre stycken dunkla nyanser; osäkerhet, åtrå och överdrivet språkbruk. Och sexet? Kanske är det här vad man kallar avancerad sex i USA, men här hemma i Norden har vi knullat såhär sedan urminnes tider. Vi brukar kalla det fredagsmys.

Läs mer: Adlibris (svenska), Adlibris (engelska), Bokus (svenska), Bokus (engelska), Norstedts