Bokbloggsjerka v 45 – Guilty pleasure

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Har du en ”guilty pleasure” eller en favorit som eventuellt kan förvåna oss jerkare?

Jag skriver som både Monika och Sara att jag läser inget jag skäms över och inget jag har undanhållit er läsare (även om jag inte recenserar allt, då detta är en nischad bokblogg).

Men om jag tolkar det som vad jag läser och som jag njuter av fast jag egentligen inte tycker är så bra så är det nordiska dussindeckare. Jag har skrivit om det på bloggen flera gånger så det kommer knappast som en överraskning. Mari Jungstedt, Unni Lindell, Hjort & Rosenfeld, Åke Edwardsson och Viveka Sten, för att nämna några. Jag tycker om att läsa det (ibland, när jag är på det humöret) och jag älskar att störa mig lite på att det är för uppenbart, för enkelt, för osannolikt eller bara too much.

Läs uttalande från modellen som KZ kritiserar

Om du inte gjort det tidigare så tycker jag att du ska läsa modellen Josephines om hur hon uppfattat Katrin Zytomierskas påhopp. Välskrivet och väl argumenterat. Precis som jag skrev och visade häromdagen så har hon haft vågor i sitt liv, ibland är hon otränad och ibland mycket vältränad. Dessutom skriver hon att om viktkraven. Vi långa kvinnor kan inte väga 55 kg utan att vara underviktiga (även om jag är kort i jämförelse med Josephine).

Bra är också att McDonalds inte vill förknippas med bloggare med osunda ideal och drar in sin spons.

I min bokhylla – F

Idag har jag letat efter böcker på F i min bokhylla och här har vi några fynd.

Fittstim var jag så klart tvungen att ta med eftersom det är det stora feministiska genombrottet i Sverige på 90-talet. Idag när Linda Skugge åter deklarerar att hon är feminist och ber om ursäkt för att hon i ett förvirrat tillstånd avsa sig feministepitetet, vill jag uppmärksamma den igen.

Fadershuset är band två i Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Nu när mitt Norden-projekt är avslutat tänkte jag att jag skulle gem mig i kast med de fyra volymerna litteraturhistoria. Det känns dock hela tiden som att den rätta tiden inte riktigt har infunnit sig, men jag SKA läsa hela verket. Någon gång.

From Eve to Dawn av Marilyn French är ett gediget kvinnohistoriskt verk. Jag har bara läst volym I och det ni ser på bilden är volym II. Det är också en bok som jag så gärna vill läsa med aldrig hittar tid till. Volym III – den sista delen – är dessutom avskräckande tjock.

Frälst Förmögen Förskingrad av Ewonne Winbland handlar om Hanna Lindmark som startade Margaretaskolan. Jag fick boken av min svärmor eftersom Margaretaskolan låg på granntomten där hon bodde (och där svärfar fortfarande bor) på Lidingö. Hanna Lindmark startade flera verksamheter och efter sin död testamenterade hon allt till fyra missionssällskap. Efter tjugo år gick skolan under och Winbland har grävt fram vad som egentligen hände. jag är ledsen att jag inte hann läsa boken så länge min svärmor levde.

Flyg ollonborre, flyg! av Christine Nöstlinger har jag läst som kurslitteratur på Tyska A. Jag minns inte så mycket av den, mer än att den handlar om en flicka som bor i Wien efter andra världskriget. Jag ska läsa den igen och recensera den här!

Stadsbesök v 45 – New York

Manhattan december 2007 sett från Empire State Building.

Obama har vunnit valet i USA och enligt O tycker att vi ska göra ett statsbesök i New York. Jag är på!

Jag har läst och älskat Paul Austers New York-trilogi, men eftersom böcker från den här staden inte är helt ovanliga så får den här bloggposten handlar om feministisk kultur.

Min favoritfeminist Jessica Valenti är från Queens i New York. Hon har skrivit böcker som handlar om kvinnor i hela USA, så det kanske inte räknas.

Susan Faludis bok Den amerikanska mardrömmen handlar om den feministiska backlashen efter elfte september.

Livets aviga och räta av Kate Jacobs är en härlig chick lit i New York-miljö. Dessutom handlar den om stickning – bara en sådan sak. Jag älskade att huvudpersonerna verkligen gick gata upp och gata ner i olika stadsdelar så att jag kunde tänka: Där har jag också gått! Jag vill läsa fler sådana böcker och tips om det mottages tacksamt.

Candace Brushell har skrivit boken Sex and the City som utspelar sig  New York och som ligger till grund för Tv-serien. Om du tror att boken handlar om samma karaktärer som i TV-serien så blir du besviken. Jag blev det i alla fall. TV-serien är underbar, men jag har ändå en kluven inställning till den som jag har redogjort för här.

Filmen You’ve got mail tyckte jag om. Den är kanske inte den mest feministiska film jag har sett, utan tvärt om ganska traditionell. Men Meg Ryans rollfigur är en självständig kvinna som driver ett eget företag och är stolt över det hon gör. En liten förebild i alla klichéer i filmen. Och om inte annat kan man se den bara för alla New York-miljöer.

Norden-utmaning: Färöarna, Grönland och Åland

Flaggor Färöarna, Grönland och Åland

Ingen Norden-utmaning kan vara komplett utan att ha tittat lite på provinserna som tillhör Danmark och Finland. Jag har läst en roman från Åland, en historisk bok från Grönland och en barnbok samt dikter från Färöarna.

Vilka böcker?

Färöarna:
Guðrið Helmsdal Nielsen: Dikter
Ebba Hentze: Antonia och morgonstjärnan

Grönland:
Mâliâraq Vebæk: Navaranaaq og andre

Åland:
Liselott Willén: Sten för sten

Sammanfattning läsupplevelse Färöarna, Grönland och Åland

Den grönländska boken handlade om de grönländska kvinnornas historia och var på danska. Den låg långt ner i stadsbibliotekets magasin och hade inte blivit utlånad på tio år. Jag tror att det kommer att dröja tio år tills någon får för sig att låna den igen och då är det förmodligen någon minst lika galen än jag.

De färöiska dikterna kom i en samlingsvolym mer fler färöiska poeter. Också denna bok fanns i magasin. Jag tyckte om Helmsdal Nielsens dikter. Den andra boken var en barnbok som fanns, ja den fanns också i magasin. Den handlade om en flicka som var ensamt barn på en ö. Fruktansvärt tråkig om jag ska vara ärlig.

Liselott Willén är uppvuxen på Åland och Sten för sten utspelar sig på Åland, så den fick räknas som åländsk. Annars bor Willén i Örebro och är verksam läkare där när hon inte skriver böcker. Jag tyckte mycket om boken och kommer definitivt läsa mer av Willén!

Vad har jag lärt mig om kvinnor på Färöarna, Grönland och Åland?

Jag har lärt mig om kvinnors villkor på Grönland, lite om hur det är att leva på Färöarna samt hur livet ser ut på Åland. Jag har inte läst tillräckligt mycket för att kunna dra några långtgående slutsatser, men det känns som att alla fyra verken på något sätt speglar sin provins.

Vad har jag läst tidigare?

Kort och gott: Inget.

Hur ska jag gå vidare?

Jag ska läsa mer av åländska författare i allmänhet och Willén i synnerhet. När det gäller de andra två andra provinserna skulle jag gärna läsa något mer, men det jag fick tag på kändes inte så modernt och jag är inte så sugen på att gräva fram fler bortglömda verk ur bibliotekens magasin. Men jag ska såklart hålla ögonen öppna för om det kommer ut något nytt från dessa danska områden.

Feminist från Färöarna

 Súsanna Helena Patursson

Tematrio v 45 – Ätbart

Denna vecka vill Lyran att vi ska lista tre böcker med något ätbart i titeln. Jag tolkar det lite kreativt och tar även med drickbart. Här är min tematrio:

Stekta gröna tomater av Fannie Flagg: Denna underbara bok såg jag som film först och det är banne mig en av de bästa filmer jag har sett och kanske en av de bästa böcker jag har läst också. Två kvinnor finner varandra och skapar ett liv tillsamman långt borta från sorger och tunga bagage. Dessutom flyr den ena från en man som slår.

Vattenmelonen av Marian Keyes: En kul historia om en kvinna som tar sig ur sorgen att ha blivit övergiven av sin man på förlossningsbordet. Chick lit när det är som bäst.

A cup of tea av Katherine Mansfield: En fantastisk novell om hur en man utnyttjar son hustrus osäkerhet på hans kärlek för att får det han vill. Det hon ville vara att bjuda en fattig kvinna på middag och det han gjorde var att säga att han tyckte hon var så otroligt vacker. Mycket bra och kärnfull novell.

Fet, ful och äcklig? Eller rent av sund och snygg?

Jag tänkte inte kommentera det, men nu gör jag det ändå. Katrin Zytomierska tycker att mulliga tjejer är det fulaste som finns. Ren och skär feministpropaganda. Föga förvånande tycker jag tvärt om. Modigt av SATS att välja en tjej som ser ut som folk gör mest. Jag tänker inte kommentera det hela mer med så mycket text. Istället bjuder jag er på bilder av mig. En glad 35-åring som i dagsläget borde träna mer, men som för inte så länge sedan var mycket vältränad. Dock ej smal. Vad säger ni, är jag tjock, äcklig och ful? Jag tycker inte det själv.

2007. Här har jag sprungit i mål i Stockholm halvmaraton. Sjukt vältränad, men inte smal. Dessutom stripigt hår och osminkad.

2008. Här tyckte jag själv att jag var vackrast i världen. Mindre vältränad, men nu sminkad.

2011. Då såg jag ut såhär och hade gått ner mycket i vikt, vilket jag förstås inte visste då.

2012. Semester i Litauen. Jag tränar inte så mycket på grund av höftproblem som är en följd av graviditeten, dessutom har jag nu gått upp det jag gick ned under graviditeten.  Jag har sedan under hösten dragit på mig alla möjliga sjukdomar som Hugo tagit med sig från dagis. Jag vill träna mer, men vet ni vad? Jag tycker jag är snygg ändå!

Nu ska jag njuta av lite äppelkaka och glass. Haha!

Feministbrud på kulturjakt i Kiev

2001 var jag och en delegation från Liberala ungdomsförbundet i Kiev för att träffa ett liberalt ungdomsförbund där. Det var både stora och små kulturkrockar, men jag hade många givande samtal om feminism och jämställdhet med både killar och tjejer. Vi hade tur med vädret och fick se Kiev från sin vackraste sida. Vi kom dit i april när våren inte riktigt att kommit till Sverige, men väl till Ukraina. Kyrkor är ett viktigt inslag i gatubilden i gamla stan. Här till vänster ser ni Sankta Andreas kyrka.

Här ser ni Sofiakatedralen genom en träddunge taget i en backe. Jag tror i alla fall att det är den kyrkan. Helt säker är jag inte.

Vi fick komma till den här vackra platsen och se Kiev lite från ovan. Jag minns tyvärr inte vad det står klottrat. Men jag vet att Amanda tolkade det då och förhoppningsvis kan göra det igen?

UPPDATERAT

Amanda meddelar att det är ett nonsensklotter. Alternativt betyder det något som vi inte förstår innebörden av. Synd, för det hade varit kul om det hade stått något spännande!

Jag ville passa på att dricka moldaviskt vin eftersom jag hade läst om att det var ett av det landets viktigaste exportvaror. Tyvärr hörde det inte till vanligheterna att restauranger hade vin från sitt södra grannland. Här dricker jag ett glas georgiskt vitt vin och jag minns att jag tyckte att det var gott. Sista dagen lyckades en kille som var med på resan och pratade ryska fixa ett moldaviskt vin som jag kunde ta med hem. Det vinet minns jag att det smakade förfärligt (det avnjöts på en tentafest hemma hos en kursare som bodde med utsikt över hela Göteborg, så det gick ner ändå).

Holt, Anne & Even; Flimmer; 2010

FlimmerAnne Holt att skrivit en kriminalroman i sjukhusmiljö tillsammans med sin bror Even, som är läkare. Tidigare har huvudkaraktärerna i Holt deckare varit poliser och politiker, men nu är det en läkare som står i centrum. Sara Zuckermann är en internationellt erkänd hjärtspecialist och ensamstående mor till sin döda brors dotter.

Allt handlar om ICD, en sorts hjärtstartarchip som opereras in i hjärtsjuka för att förlägna deras liv. Ett virus i dessa gör att två av Saras patienter avlider. Sara och hennes kollega Ola finner felet och gräver i det och det är betydligt mer invecklat än vad de kan ana. Ungefär så mycket kan jag berätta om handlingen utan att gå in på tekniska detaljer. För just detaljer är det gott om i den här boken. Det är nästan lite väl invecklat för någon som aldrig läst medicin om inte vet vad en ICD är.

Jag älskar Anne Holts deckare, men den här fastnade jag inte för. Dels beror dels på att den var medicinskt invecklad men också på att den behövdes sträckläsas för att jag skulle komma in i den och inte glömma alla termer. Jag hade ingen ro till det, utan läste massa andra böcker emellan. En sak jag brukar tycka med dåliga deckare är att jag inte bryr mig hur det ska gå för huvudpersonerna. Så var det inte här. Jag brydde mig verkligen om dem, däremot var jag inte jättespänd på upplösningen. Boken får lite feministiskt beröm för den smarta huvudpersonen Sara, för genustänk kring den högt uppsatta kvinna som fick sparken samt för den hårt arbetande trogna familjefadern Ola.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Piratförlaget

Bokbloggsjerka v 44 – Halloween

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Vad ska du ägna dig åt för bokliga aktiviteter under Halloween helgen?

Ja, det blir kanske inte så mycket av den varan. Min son är ganska intensiv och även om vi båda är hemma så tillåter han inte någon av oss att sitta och läsa. Nu sover han och då passar jag på att blogga lite och efter sju när han lagt sig brukar jag surfa, blogga och titta på TV. Eftersom det blir ett och annat glas vin på kvällen brukar jag vara för trött för att läsa. Jag har som mål att läsa ut Flimmer av Anne och Even Holt, men trots att det är en deckare och trots att Anne Holt är fantastisk så har jag inte riktigt fastnat för den. Läser mycket annat emellan och känner att jag inte vill eller orkar sträckläsa.