Mitt feministiska litteratur- och kulturår 2025

Bada i Kroatien — Bad på Solta i Kroatien. Juli 2025.

Det är alltid spännande att gå igenom året såhär på det nya årets första dag. Jag och min man diskuterade krönikor och inser att man glömmer så mycket. Jag har fått använda bloggen för att friska upp minnet. För mig personligen var 2025 ett bra år. Resan till Balkan var fantastisk och det är en resa vi sent kommer att glömma. Roligast för mig var nästan att barnen tyckte om att göra en sådan strapatsrik resa. I övrigt med världsläget och så hade ju varit mindre bra.

Jag avslutade 2025 med att ramla i trappan och slå ett finger ur led. Jag reagerade instinktivt och drog det rätt igen. När detta skrivs görs det med viss möda och jag ska strax åka till närakuten för att få det kollat. Bortsett från det hade vi en fin kväll med god mat, god dryck och glada barn med bingolotter. (Före publicering av den här texten har jag fått veta att allt är bra och inget är brutet.)

Några stora saker hände för mig i mitt yrkesliv och mitt politiska liv. Tidningen NU gick i graven, vilket var oerhört sorligt såklart. Jag fick ett nytt jobb på Liberalernas riksdagskansli. Jag fick dessutom ett bokkontrakt för Silc förlag där jag skriver en coffee table-bok om Silcs historia. Silc är en liberal biståndsstiftelse. I maj fick jag också ett uppdrag som vice ordförande i Nämnden för arbete och försörjning i Nacka kommun. I december krönte jag mitt politiska engagemang med en tredjeplats på Liberalernas lista till kommunfullmäktige i Nacka. Ett minst sagt händelserikt år på den fronten.

Januari

I januari kom det väntade beskedet att tidningen NU måste läggas ner. Det var väntat, men ändå chockartat. Jag hade levt i förnekelse hela julen. Det var både tråkigt för tidningen och för Liberalerna, men också för mig personligen som skulle bli arbetslös i mars.

Jag gick ut hårt med ett antal läsutmaningar, som gick ut på att läsa mer från olika länder och på olika språk. Efter beställda flygbiljetter till Kroatien bestämde jag mig också för att läsa mer från hela fd Jugoslavien.

Eftersom antalet ljudböcker 2024 var fler än antalet lästa böcker gav jag mig själv lyssningsförbud i januari. Det gjorde susen för flera av de fantastiska böcker jag laddat hem till min Kindle och som jag tänkt att läsa som e-bok på Storytel.

I bokcirkeln Läsa jorden runt, läste vi en riktigt utmaning, Kejsarens galning av den estniska nationalförfattaren Jan Kross från 1978. Boken var en kritisk berättelse omTsarriket som mellan raderna ska förstås som kritik mot Sovjetunionen. Spännande, men svårtillgänglig bok. Fanns bara en på biblioteken i Stockholm.

Februari

I februari var jag på bokenvent för första gången på länge. Det var bokserien Ellens val, skriven av Helena Dahlgren, Moa Eriksson Sandberg och Elvira Berg. Det var ett roligt kärleksevent för att hylla romance-genren. Jag skrev om eventet på Kulturkollo som hade temat serier i februari.

Jag uppmärksammade Ukraina på treårsdagen av den fullskaliga invasionen. Jag skrev om två ukrainska skidskyttar och publicerade en gammal intervju med parlamentsledamoten Kira Rudik.

Jag fyllde år och önskade mig ukrainsk seger. Jag fick träningsredskap och blomsterlego. Det var väldigt fint.

Mittuppslag NU — Mittuppslag i sista numret av NU. Illustrationer av Lasse Björk.

NU gick i graven i slutet av februari och vi gav ut ett sista hyllningsnummer till 42 år av liberal nyhetsförmedling.

Mars

Jag började ett nytt jobb på Liberalernas riksdagskansli som interninformatör och kampanjorganisatör.

Jag intervjuade Julia Iljucha från Ukraina om hennes bok Mina kvinnor för Kulturkollo. Hon sa bland annat:

– Jag önskar också att alla förbereder sig för krig när tid ännu finns och inte gör som oss ukrainare och bli överraskade. Om Ukraina faller, kommer kriget att komma närmare Europa.

Jag och min make tog med mamma och pappa till Nationalmuseum, något de hade fått i julklapp. Det var en mycket fin tur till stan med båt och museet var fantastiskt som vanligt.

Läsa jorden runt-bokcirkeln läste Hissen i Saigon av Thuan, som vi var ganska eniga om var en ok bok, varken mer eller mindre.

April

Vi firade påsk och vädret var kallt och eländigt, men trots det betydligt bättre än förra året.

Jag gick i mål i med min EU-läsning, där jag läste minst en bok från varje kandidatland till EU. Utmaningen gick sendan över till Balkanutmaningen, som fortsatte några månader till.

Maj

Eurovision brukar prägla maj i vår familj och i år valde jag att göra en särskild Eurovisionstatsning på bloggen. Det var väl mycket för att jag saknade att ha en tidning att skriva sådant i. Det blev flera artiklar om filmer jag sett och böcker jag läst med Eurovision-tema. Bland annat hade jag läst Axel Åhman, A:et i Kaj. Fel låt vann Eurovision, som vanligt.

Jag åkte till Bryssel med mina Nackaliberaler och det var en kort men mycket intensiv resa. Jag fick några fina promenader utöver besök på Europaparlamentet och middag med vår parlamentariker Karin Karlsbro.

Efter Bryssel åkte jag samma vecka till Oslo över dagen. Satt i möten hela dagen, men hann med och fota på promenad mellan möteslokaler. Liberalernas systerparti Venstre har en fin feministisk historia, precis som Liberalerna.

I maj sträckkollade jag igenom allt jag missat i TV-serien Handmaids tale, för att förbereda mig för sista säsongen. Det blev ett slut tillslut. Jag var dock inte superimponerad av sista säsongen.

Juni

Vi läste Drömräkning av Chimamanda Ngozi Adichie i Läsa jorden runt-cirkeln och där val alla utom en överens om att det var en besvikelse. Den enda av oss som inte läst Adichie förut tyckte att den var bra. Är avundsjuk på henne vad hon har framför sig.

Jag förberedde mig för sommarläsning på Landsort, men det blev inte så mycket som jag hoppats eftersom jag inte hade så många semesterdagar.

Vi ordnade ett klassikerbingo på Kulturkollo i samband med Sveriges nationaldag. Ovan ser ni mitt bingo.

Jag firade midsommar på Landsort i vanlig ordning.

Juli

Juli präglades av vår 12 dagar långa rundresa på Balkan. Vi besökte Kroatien, Montenegro och Bosnien. Mostar i Bosnien var otroligt häftigt, Kotor i Montenegro något av det vackraste jag sett och Dubrovnik i Kroatien var ett kärt återbesök.

Augusti

I år kunde jag äntligen vara med på Landsort läser igen. Det är en otroligt trevlig tradition där min landetgranne Birgitta Silfver bjuder in till en diskussionskväll om en bok vi alla läst. Det är en spridning på åldrarna, även om det är betoning på pensionärer i gruppen. Den yngsta är 28 och det tycker jag är roligt. Vi läste De sista smekningarna av norska Kjersti Anfinnsen. Birgitta Silfver har dessutom debuterat som romanförfattare. Hennes bok Skärgårdssystrar har jag läst och recenserat.

September

En fredagkväll i september när det fortfarande var sommar åkte jag till Fotografiska för att se Anton Corbijn-utställningen och träffa Linda och Anna från Kulturkollo. Fin utställning och trevlig kulturtanthäng.

Sverige fick en kulturkanon och den var just så allmängiltig att protesterna kring den tystnade ganska snart.

Jag valde att inte åka till bokmässan. Just i år kände jag bara inte för det och den enormt stora summa pengar jag skulle behöva lägga, valde jag istället att lägga på en resa till Wien. Jag skrev samma dag som bokmässan öppnade: “Jag sitter inte på ett tåg nu eller går igenom mitt schema en gång till. Jag ska inte åka till bokmässan idag. Beslutet kom bara över mig, som att det hade fattats av sig själv. Jag var helt enkelt inte sugen. Visst kommer jag att sakna alla människor jag brukar hänga med och alla vänner som brukar vara där och som jag äter lunch eller middag med, eller kanske bara tjatar bort en timma på ett café eller i en bar. Men inte ens när jag skriver dessa rader, ångrar jag mig.”

Jag bestämde mig för att att avsluta Balkanutmaningen och det var en av de mer lyckade utmaningarna på länge. Jag läste från alla länder i Forna Jugoslavien och jag läste både från och om länderna. Det var en fin utmaning till vår resa i juli.

Vi läste Nätter utan mina bröder av V V Ganeshananthan i bokcirkeln och det var lite spridda åsikter. Jag var inte så imponerad.

Oktober

László Krasznahorkai fick nobelpriset i litteratur och jag och resten av Kulturkollo läste och diskuterade Den sista vargen. Det var en spännande roman med fascinerande få skiljetecken. Inte en punkt på de första 70 sidorna. Jag var inte så imponerad.

Jag åkte till Wien i oktober för att träffa två kompisar från min Erasmustermin i staden. Vi hade väldigt trevligt och besökte flera museum och gjorde långa promenader till olika sevärdheter. Jag älskar att vara i Wien och innan vi skildes åt bestämde vi att vi skulle ses minst vart femte år. Nästa gång ska det vara sommarvärme när vi dricker lokala viner i Grinzing.

Vi firade Halloween och min yngsta hade ett Halloweenparty. Vi pyntade så att det blev riktigt mysigt och läskigt på samma gång.

November

Vi läste Irakisk kristus av Hassan Blasim i bokcirkeln. Det var inte många som gillade den, så efter det valde vi en mycket mer lättsmält bok att läsa över julen.

Det var trappdagen i riksdagen och jag fick möjlighet att ta en närtitt på lokalerna som är en del av min vardag. Höjdpunkten vsr utsikten på slitet. Trappdagen innebär att du går från kulvertarna till taket och passerar mitt kontor. Det var lite spring på jobbet den dagen, men det var det värt.