Recension: Anna Karolina; Förlorat ansikte; 2016

Förlorat ansikteJag fick Stöld av Babian signerad av Anna Karolina på ett mingel på bokmässan för flera år sedan. Den har förblivit oläst. När jag hittade Förlorat ansikte på puben på Landsort och insåg att jag inte slöläst deckare eller feelgood på hur länge som helst, slog jag till och gav till en tia för den begagnade boken.

Amanda Paller får i uppdrag att vakta kvinnan Tara som blivit attackerad av syra på sjukhuset. Hon försvinner mystiskt och Amanda och hennes kollega Samir är inte bara med i utredningen, utan kör även en egen parallell utredning som leder dem i händerna på en fd polis som suttit inne för våldtäkt. Drivkraften för dem är att få fadern till Amandas barn, tillika Samirs bror, att blir rentvådd för mordmisstankar. Han sägs ha mördat en stor knarkkungs brorsdotter. De olika trådarna binds ihop i ett bageri där Tara jobbar. Vem har tagit Tara och var verkligen syraattacken ett hedersbrott?

Boken innehåller många trådar, men det är inte svårt att hänga med. Deckaren är i lite för våldsam för min smak, men det var ändå inte frosseri i elände. Lite kul att det är kvinna som skriver den typen av hårdkokta deckare och spännande att följa en polis som mer är typiskt stereotypt manlig. Uppfriskande med lite ostereotyp deckare, helt klart.

Det var framförallt bra skildring av polisarbete. Sedan var det bra twist i huvudstoryn och lite vändningar fram och tillbaka så att man som läsare kollrades bort och inte helt kunde lista ut hur det förhöll sig. En helt ok deckare att sträckläsa i sommarstugan. Den fyllde sin funktion!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Fantastiska berättelser, Barnboksbloggen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.