Bokbloggsjerka v 12 – Böcker jag inte förstod mig på

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Kan du ge exempel på en hyllad bok som du avskydde eller som du inte alls förstod dig på?

Jag måste svara Stieg Larsson. Det är kanske inte riktigt svar på frågan för jag fastnade för böckerna, sträckläste dem och kunde inte lägga dem ifrån mig, men jag tyckte inte att de förtjänade den enorma hyllning de fick. Jag tycker att böckerna ha för stora brister för att de ska anses som fantastiska deckare. En bubblare på den här listan är Lars Kepler, inte lika hyllad, men lika mycket missar och logiska vurpor för att det ska vara bra deckare.

UPPDATERAT

Jag glömde 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann! Förstod den inte alls.

18 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

    • Anja24 mars, 2013 kl. 01:10
    • Svara

    Jag tyckte inte om Hypnotisören. Tyckte inte ”förklaringen” till varför brottslingen blev mördare var trovärdig. Förvånad att ingen skrivit om det.

    1. Jag tyckte det värsta var att han trodde att det var en annan mördare först. När man fick förklaringen så var det svårt att förstå varför han inte räknade ut det med en gång.

  1. Ibland har jag överseende med eventuella brister och fel, men då måste boken/filmen väga upp det på annat sätt. För min del tyckte jag att Millenium-trilogin lyckades med det 🙂

    1. Hm, de var mycket spännande, men de var too much tyvärr. Hade svårt för mannen som inte kunde känna smärta och läkaren Teleborian som var rakt igenom ond.

  2. Jag gillade Stieg Larsson trilogin väldigt mycket när jag läste böckerna 🙂 !!

    1. Tyckte du att de var realistiska? Det var det som störde mig mest att de inte var det.

  3. Läste en av Millenium-böckerna och den slank ner lätt, men gav ingen mersmak.

    1. Nej, det var mest för spänningens skull jag läste dem.

  4. Jag tyckte inte att Millennium-trilogon var värd all uppmärksamhet de fick, men visst gick de fint att läsa.

    1. Precis, det är ju inte samma sak.

  5. Jag gillade 100-åringen! Den var som en svensk variant på (filmatiseringen av) Forrest Gump. Tycker det är kul med skruvade historier som blandat fiktion med verklighet.

    1. Hm, jag förstod den inte alls. Tyckte inte att den var så rolig som alla sa,

      1. Det är en skön grej att man kan tycka så olika! Men vi var i alla fall överens om Vilda svanar:)

      2. Ja, den är vi verkligen överens om 🙂 Jag håller fö på att tidsinställa en massa inlägg till lördag. Ska bli jättekul!

    • Anja24 mars, 2013 kl. 10:34
    • Svara

    Svårt att inte tänka på Milleniumtrilogin nu när P1 sänt ”Den fastspända flickan” och då Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson givit ut Slutstation rättspsyk.

    1. Just det, den boken ligger i min bokhylla i väntan på att läsas!

  6. Jag hade också med Stieg Larsson. Jag störde mig också på att jag inte tyckte att de var realistiska och så blev jag lite konfunderad av att prosan var ganska avslappnad, medan dialogerna blev väldigt högtravande.

    1. Jag störde mig också på att Lisbeth Salander verkar vara författarens våta dröm och att de påpekades flera gånger att hon såg ut som 12. Lite peddovarning på den.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.