Bloggstafett: The Soundtrack of My Blog

The soundtrack of My Blog

Den här veckan ordnar Kulturkollo en bloggstafett, The Soundtrack of My Blog, som går du på att ett antal bloggare berättar vad som sätter tonen för just deras blogg. Tolkningen är valfri och jag tänkte beskriva min egen blogg ur några olika synvinklar. Jag tror att min blogghistoria är ganska olik andras eftersom min idé från början var att ha en hemsida som tipsade om feministisk litteratur. Tanken var mer statisk och att erbjuda en sammanfattning med korta omdömen. Jag har fört över alla gamla inlägg till den här bloggen och ni kan se på länkarna från tidiga böcker att recensionerna inte ser ut som de gör idag.

Hemsidan kom upp 2006 och eftersom den var knölig att uppdatera blev den rätt så statisk. 2009 letade jag efter en ny plattform och upptäckte att wordpress skulle fungera. Samtidigt bloggade jag om politik och annat på blogger. Det var först 2011 som jag insåg att det fanns en hel värld därute som bokbloggade och att jag faktiskt tillhörde dem. I samma veva skulle jag bli mamma, spydde som en gris och insåg att jag inte skulle orka upprätthålla två bloggar. Då kom jag på idén med en bokblogg med personlig touch, Många tycker att det är spretigt, men minst lika många gillar det och det passar mig så jag kör på!

Böckerna som definierat bloggen

Jag tänkte börja med vilka böcker det var som fick mig att omfamna feminismen och gödde min önskan om att lära mig mer samt sprida kunskapen. Jag hade läst Under det rosa täcket, som de flesta andra feminister, men de böckerna som fick mig att samla ihop till ett efter feministbibliotek var några andra. Det var böcker som jag hittade i kvinnolitteratur-hyllan på Myrorna i Hjorthagen, dit jag och min man ofta åkte för att få ett billigt helgnöje i början av vårt förhållande.

Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutsson rekommenderades jag av min svärmor och älskade från första stund. Jag blev helt förälskad i kvinnorna som i början av förra seklet kämpade för rösträtt, rätt till utbildning och rätt till sin egen sexualitet. Här föddes mitt intresse för den första vågens feminister och att läsa historiska romaner av kvinnor, främst Elin Wägner.

Kvinnorummet och Sin mors dotter av Marilyn French blev två romaner som jag kom att älska. Här är det BH-bränning och böckerna ger en bakgrund till vad som hände under 70-talet och varför. Tidigare var mina kunskaper om detta mest byggt på fördomar. Böckerna väckte min nyfikenhet för den andra vågens feminister.

Bokhandlaren i Kabul av Åsne Seierstad var en bok jag läste och blev arg över. Den var bra ur feministisk synvinkel på flera sätt. Dels synliggjorde den strukturerna i Afghanistan där kvinnor är andra klassens medborgare och dels handlar det om en modig journalist som är kvinna. Boken födde mitt intresse för kvinnor i andra länder och jag ville gå vidare med att läsa böcker av och inte bara om kvinnor i andra delar av världen.

Några tidigare böcker som präglat min feminism

Jag hade läst en massa feministisk litteratur tidigare, nästan utan att veta om det. Här listar jag några böcker som påverkat mig mycket och som nu har en given plats på Feministbiblioteket.

Gender justice and the family av Susan Moller Okin (ett utdrag) var kurslitteratur på Statsvetenskap A i Göteborg 1998. Där föddes mitt intresse för att ifrågasätta gamla teorier och modeller från ett feministiskt håll. Jag förvånades senare över att Susan Moller Okin inte är en feminist man hör mycket om när det pratas om kända feminister som gjort avtryck i historien.

Hur vi lyckades överleva kommunismen med ett leende på läpparna, Café Europa och Balkan express av Slavenka Drakulic är tre böcker som nog är dem jag läst om flest gånger. Jag älskar krönikorna om livet på balkan före och efter Berlinmurens fall och om kriget på Balkan. Slavenka Drakulic är också feminist och jag har vid senare omläsningar läst dem med feministiska glasögon och uppskattar henne bara mer och mer.

Volmer och Sommargästerna av Lise Nørgaard är två andra böcker som jag läste redan på gymnasiet och som jag sedan läst om med feministiska glasögon. Kvinnan som skrivit Matador är en kvinnosakskvinna som har uppnått den aktningsvärda åldern 101 år. Med skärpa och ironi skriver hon fantastiska böcker om överklassen och deras fördomar och nycker. Volmer utspelar sig på 50-talet och Sommargästerna på 80-talet, men de har många likheter. Den som sett Matador kommer att känna igen sig, särskilt i Volmer.

Feministisk litteraturkanon

Den feministiska litteraturkanonen är den här bloggens stolthet. Nu var vi flera som satte samman den och jag hade inte läst alla böckerna själv. Jag har valt ut tre böcker som jag absolut ville få med och som kom med i kanonen.

Pennskaftet av Elin Wägner är en fantastisk roman som utspelar sig samtidigt som den skrev 1910. Kivnnor hade inte rösträtt och få kvinnor arbetade. Sex före äktenskapet var för det mesta otänkbart om man var en ärbar kvinna.

Rädd att flyga av Erika Jong var otroligt roligt att läsa. Jag hade hört så mycket om den här att den skulle innehålla mycket sex och snusk. Vi som kan får Bert vet att boken är något att skämmas över att läsa! Jag förstod ju när jag väl hade den i min hand att jag skulle få alla fördomar krossade, men det sätt den överraskade mig på var jag faktiskt inte beredd på.

Vilda svanar av Jung Chen är en storslaget verk från 1900-talets början fram till åttiotalet. Författaren själv var ung på 70-talet då kulturrevolutionen skedde i Kina, hennes mamma en trogen kommunist och mormor en konkubin med bundna fötter.

Om Feministbiblioteket var ett konstverk

Sedan kan jag inte låta bli. Här är tavlan som skulle kunna vara Feministbiblioteket som konstverk. Rödluvan och vargen av Paula Rego, eller jag som tittar hånfullt åt det fåniga patriarkatet.

Rödluvan och vargen av Paula Rego

Den ultimata feministiska spellistan

Jag fick en gång i uppdrag att sätta ihop en spellista till ett föredrag jag skulle hålla på biblioteket i Hornstull. Den innehåller många fina feministiska låtar och en och annan överraskning. Några roliga inslag:

  • Son of a preacherman har Anna Charlotte Gunnarson nämnt i sin bok Popmusik rimmar på politik. Den har ett annat budskap än man kanske kan tro. Den enda man som kunde nå henne betydde inte att det var den enda människan, utan just den enda mannen.
  • I ABBA-låten The day before you came nämns en bok (den senaste) av Marilyn French.
  • Sanna Nielsen blev ordentligt utskrattad av sina manliga yngre kollegor inför finalen i melodifestivalen 2014. Tji fick alla kaxiga småkillar som tyckte hon var en tant!
  • Pata pata har Gunnarson också skrivit om och sångerskan Miriam Makeba var en demokratikämpe från Sydafrika som fick offra mycket under apartheidregimen.
  • Än mer hånad i musikvärlden än Sanna är tveklöst Anna Book. Hennes ABC gav plugghästen en låt att känna igen sig i. Mer feministiskt än skräp säger jag.

Vilken är din bästa feministiska låt – fyll gärna på listan!

Vad tycker andra?

Jag ställde en fråga i sociala medier om vad andra tyckte var min bloggs Soundtrack. en svår fråga kanske för jag fick bara ett svar, men inte vilket svar som helst! En trogen läsare tyckte att hela min blogg var som det feministiska proggbandet Röda bönor, som jag tyvärr aldrig hört talas om. Men efter att ha lyssnat på dem tycker jag att de är briljanta och de måste definitivt få en mer framskjuten plats här på bloggen!

Shakespeare skriver nåt som heter Trettondagsafton
Systern ska bli bortgift med en änkeman från Shaffron
William får arbeta med pjäser och teater
Syrran får dras med gamla gubbar som har later

– Det ska bli slut på rumban 1976

Oj, det blev visst ett jättelångt inlägg. Hoppas att ni orkade läsa ända hit 🙂

6 kommentarer

Hoppa till kommentarformuläret

  1. Jag orkade 🙂

      • Hanna9 januari, 2019 kl. 01:51
        Författare
      • Svara

      Gulle dig :*

  2. Åh, jag har inte ens tänkt på att läsa Slavenka Draculic med mitt nuvarande sätt att se på kvinnosaken. På 90-talet när jag läste dem var jag så vagt medveten, haha, tur att en utvecklas! Stort tack för tips!

      • Hanna9 januari, 2019 kl. 03:40
        Författare
      • Svara

      Ja, du måste läsa om henne! Jag var väl hyfsat medveten på 90-talet, men tänkte mig aldrig henne som feminist (men krönikorna i Hur vi överlevde kommunismen är från Ms Magazine, och det ger ju en liten ledtråd…).

  3. Klart jag orkade läsa! (p.s. du är min favoritfeminist!)

      • Hanna9 januari, 2019 kl. 09:33
        Författare
      • Svara

      Men finaste du <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.