Idag går sprinten i längdskidåkningen i Milano Cortina. Vi ska dra oss till minnes den legendariska lagsprinten som utspelade sig för 20 år sedan, inte långt ifrån dagens tävlingar, i Turin. Då var det Lina Andersson, Anna Dahlberg, Björn Lind och Thobias Fredriksson som stod för en stor insats som gjorde dagen till en svenskdag vi fortfarande minns.
Några guld i längdskidåkning hade det inte blivit sedan Gunde Svans guld på femmilen i Calgary 1988, detta trots att giganter som Per Elofsson funnits i OS-trupper. Två brons, varav ett i efterskott och ett mycket överraskande silver, var facit på de olympiska spelen mellan 1988 och 2006 i Turin. Det var alltså en svensk publik svältfödda på svenska skidframgångar som skulle följa sprintstafetten, som då var helt nytt i olympiska sammanhang.
Lina Andersson var den som verkligen profilerat sig inom den relativt nya grenen sprint. Året innan, på VM, tog hon silver bakom det nya stjärnskottet Emelie Öhrstig. Fyra i den finalen kom Anna Dahlberg. Emelie Örhstig slutade strax efter sitt VM-guld och inför OS i Turin var det de två mycket rutinerade åkarna Lina Andersson och Anna Dahlberg som skulle åka sprintstafetten. Anna Dahlberg hade haft några framgångar i sprint, men inte vunnit några medaljer i stora mästerskap.
Det var långtifrån självklart att Lina Andersson och Anna Dahlberg skulle ta medalj. Norges Marit Björgen hade inte varit riktigt kry innan loppet och det gjorde att Norge inte skulle hamna på pallen. Det svenska hoppet stod snarare till herrarnas Björn Lind och Thobias Fredriksson. Damfinalen var först ut och efter spurt mellan Lina Andersson, Becky Scott (Kanada) och Virpi Kuitunen (Finland) Var det Sverige som drog det längsta strået. Mindre än en halvtimma senare skulle Björn Lind köra hem guldet för det svenska herrlaget. Sviten utan guld i skidspåren i OS hade tagit slut och efter de för svensk del så fantastiska finalerna, har det mer eller mindre bara gått framåt för svensk skidsport.
Anna Dahlberg, som bytt namn till Olsson efter att ha gift sig med Johan Olsson, slutade sin karriär efter OS 2010. Lina Andersson slutade 2011.
