Idag tog jag med mig båda barnen på Moderna Museet för Yayoi Kusama-utställningen. Vi hade sett att det fanns roliga aktiviteter för barn. Nu dissade Hugo tipspromenaden direkt eftersom han hade tänkt sig något helt annat när det skulle handla om att hitta nyckelpigans försvunna prickar. Jag lärde mig att kanske inte snacka upp så mycket innan ett besök. Det skulle dock gå bra ändå.
Nu var detta inte ett sådant besök att jag kunde gå omkring och strosa och läsa på skyltar, så jag kan inte skriva någon grym analys under varje bild. Istället blir detta en text om att uppleva Kusama med barn. Jag köpte utställningskatalogen och återkommer med en (kanske något) djupare text,.
Här är lite av Kusamas vackra tavlor. Hugos uppgift var att hitta den gula och blå och identifiera djuret. Det var supertåkigt tyckte han. Fantasin hos den pojken är det inget fel på, så att få höra om en nyckelpiga som behövde sina prickar satte helt enkelt igång otroligt spännande tankar hos honom. Tipspromenad fick således tummen ner. Jag hade kanske kunnat få honom att bli mer entusiastisk, men jag hade inte orken.
De prickiga ballongerna fick Hugo på bättre humör. Det var bara jag som var lite nervös för att han skulle peta på dem. Det är ju det sm är nackdelen med att vara på museum med barn, de vill ta på allt.
Nu var Hugo på bra humör och de prickiga risbollarna fick honom lyrisk. Det var ett underbart rum med färgglada bollar som skiftade färg och så en massa speglar och vatten.
Dessa bollar var nästan helt outhärdliga för Hugo. Han ville röra. Bara lite. Men såg sedan en flicka bli utskälld för att hon rörde så han gick spakt därifrån.
Spegelrummet med de röda prickarna var nästan det häftigaste. Hugo gav ifrån sig ett litet tjut när vi gick in. Det var trångt, men Selma fick plats i sin vagn.
Det gul-svarta prickiga rummet var också coolt och Hugo var här helt uppspelt.
Jag tyckte att prickarna och bollarna var otroligt häftiga, men jag hade såklart velat se mer av konsten, som Hugo bara sprang förbi. Jag fick dock uppleva atmosfären och få en glimt av konstverken och det var väl värd sina 150 kronor om man då räknar in att Hugo älskade alla bollar. Jag ser fram emot att ta del av museikatalogen om Kusama och att delge er av jag har läst!
