Recension: Wharton, Edith; Kvicksand; 1902

KvicksandEdith Wharton har blivit nominerad till nobelpriset i litteratur flera gånger. Nu har Novellix gett ut hennes novell Kvicksand i en samling storstadsnoveller med andra klassiska noveller av Charles Dickens, Honoré de Balzac och japanen Ryūnosuke Akutagawa. Kvicksand publicerades första gången Harper’s Magazines juninummer 1902. Novellix publicerade den 2019.

Kvicksand utspelar sig i New York vid sekelskiftet. En kvinna är synsk, men det berättar hon inte för sin son. Sonen kommer hem en dag och berättar att flickvännen gjort slut. Hon kunde inte gifta sig med honom så länge han hade kvar sin tidning. Sonen, som levde för journalistiken och sin tidning, sa att det var oacceptabelt. Flickvännen ansåg tidningen alltför omoralisk och ville inte leva i ett äktenskap med någon som drev en sådan skrift. Modern är villrådig om hur hon ska göra angående sonens kärlekssorg eftrsom hon vet hur det ska sluta. En dag tar hon ändå mod till sig och besöker den före detta flickvännen.

Kvicksand var en oväntad novell om kärlek och moral. Jag läser att Wharton ofta  skriver kritiskt om den amerikanska societsmiljö som hon själv var en del av och Kvicksand är inget undantag. I den här novellen ställs pengar och rikedom mot den egna moralen. Vad är egentligen viktigast? Svaret är inte entydigt, även om det lutar åt ett visst håll. Det är också fina miljöskildringar från Upper East Side och Metropolitan Museum. Jag tyckte mycket om novellen och jag blev definitivt sugen på att läsa mer av Edith Wharton.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Hela boxen med Stadsnoveller: Adlibris, Bokus

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.