Lyran vill veta vad vi tycker är dålig litteratur, eller kanske mer vad vi enligt vår smak inte gillar. Jag har inte läst Twilight eller 50 nyanser av honom, gissar annars att de skulle platsa här. Men nu får det bli tre andra. Här är mina tre jag inte gillar, jag blandar högt och lågt:
Millenniumtrilogin: Jag sträckläste för det gör man, men bra? Nej. Jag skev om varför på min förra blogg för många år sedan:
- Alla karaktärer är antingen onda eller goda. Ingen ond blir god och ingen god blir ond. Det finns inga infiltratörer som skakar om. Och kan du ändå finna något sådant exempel så har det egentligen inte med huvudhistorien att göra.
- De onda är inte tillräckligt onda. En person som begått grova rättsövergrepp måste också tycka om barnporr, annars kanske vi inte skulle förstå hur ond han eller hon är. En våldtäkt är inte grymt nog, inslag av sadism förstärker de onda.
- Salander kan hacka, det betyder att hon kan allt som har med teknik att göra, till och med avlyssna telefoner i Australien.
- Det finns inte ett dokument som Salander inte kan spåra, så det spelar ingen roll hur många stölder Blomqvist råkar ut för – dokumenten kommer alltid tillbaka.
- Det finns ingen motgång som inte kan varar längre än några sidor. Varje avlyssning, mordförsök eller rån upptäcks alltid i god tid. Du hinner aldrig bli nervös.
- Det finns alltid källskydd så alla brott som begås av goda kan mörkas. Den avslutande rättegången är en kamp mellan ont och gott och det goda kommer inte att vinna i en gastkramande kamp, det står klart ganska tidigt.
August Strindberg: Jag har visserligen inte läst mer än två böcker (Röda rummet och Hemsöborna) och sett en pjäs (Fadern), men det är inte bara hans unkna kvinnosyn utan även det faktum att böckerna är rätt så trista som jag tar med honom här.
Camilla Läckberg: Jag förstår att det på en feministisk blogg är hemskt att dissa en så populär kvinnlig författare och dessutom gå med hela kultureliten. Men det går inte, det gör inte det. Det är för dåligt.
13 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Måste säga att jag verkligen gillade Millennium-trilogin. August Strindberg har måhända en inte allt för trevlig kvinnosyn, men jag tycker att han var en ordkonstnär. Att avgöra om litteratur är bra eller dåligt är verkligen svårt. Det är så individuellt vad läsarna uppskattar i litteraturen.
Jag tolkade trion som att vi skulle skriva vad vi inte gillade mer än vad vi anser är dålig litteratur. Strindberg anser jag inte vara dålig litteratur. Tolka det som du vill 🙂
Håller helt med om Millenium – fast jag läste bara första och sen fick jag nog. Kackigt skrivet och tråkiga karaktärer. Strindberg har jag bråkat med sen jag gick i gymnasiet, men tycker nog att en del av hans grejer är rätt bra. Läckberg har jag inte läst.
Strindberg har säkert skrivit bättre saker, men jag ville sticka ut lite 🙂
Jag gillar det!
Instämmer till fullo om Millenius och Läckberg. Dålig på Strindberg måste erkännas… (skäms…). 50 shades är bedrövlig men däremot är Twilight en sträckläsning för en sådan som jag som älskar fantasy i allmänhet och vampyrer och varulvar i synnerhet 😉
Jag sträckläste Millennium också, men det behöver inte betyda bra för det 🙂
Det värsta var att det gjorde jag med. Utan att uppskatta dem, bara bli irriterad. Ibland undrar man varför man gör vissa saker 😉
Nu ska jag berätta det värsta: Jag gick och köpte den sista inbunden. Det vågar jag nästan inte erkänna.
Håller med om Läckberg! Ändå läser jag dem..
Jag har inte läst alla. Och det är jag lite stolt över 😉
Jag håller med om att allt är för överdrivet i Millenium. Hälsningar en sträckläsare till.
Jag har också Läckberg med på min lista. http://nathaliesjogren.wordpress.com/2013/02/21/tema-trio-daligt-enligt-mig/