Tag: Rösträttsrörelsen

Okt 06

Recension: Björk, Gunnela; Kata Dalström; 2017

Kata Dalström

Jag fick tidigare i höstas boken om Kata Dalström av Gunnela Björk. Historiska media ger ut den och den har undertiteln Agitatorn som gick sin egen väg. De flesta av de kvinnliga pionjärer vi känner från rösträttskampen i början av förra seklet var de flesta liberala. Kata Dalström var socialist. Kata växte upp i en …

Fortsätt läsa »

Jun 17

Recension: Laestadius Larsson, Anna; Hilma; 2017

Hilma

Jag missade Hilma af Klint-utställningen på Moderna Museet 2013 och har grämt mig sedan dess. Jag har försökt gottgöra det genom att läsa mycket om henne och när jag såg att Anna Laestadius Larsson skrivit en roman om henne (Piratförlaget) var det självklart för mig att läsa den. Jag lyssnade på den till och från …

Fortsätt läsa »

Apr 13

Veckans feminist: Helene Migerka

Das Glück der Häßlichen und andere Skizzen und Satiren

Kort fakta Född 1867 i Brno, Tjeckien och död 1928 i Graz, Österrike. Både hon och hennes mamma var aktiva i den österrikiska kvinnorörelsen. Begick självmord efter moderns död. Helene Migerkas feministiska gärning Helene Migerka föddes i Brno i dåvarande Österrike-Ungern. Hennes far, Franz, var affärsman, men också engagerad i frågor gällande kvinnors rättigheter. Hennes …

Fortsätt läsa »

Maj 31

Recension: Waters, Sarah; Hyresgästerna; 2014

Hyresgästerna

Sarah Waters har jag fått förmånen att träffa och hennes på svenska nyutkomna bok Hyresgästerna (Natur och kultur) har hon signerat åt mig. Eftersom Waters är född i Wales så är Hyresgästerna en del av EU-läsningen. Hyresgästerna utspelar sig strax efter första världskriget i London. Frances bor med sin mamma i ett stort finns hus som …

Fortsätt läsa »

Dec 21

Lucka 21: Pennskaftet

Krans 21

Pennskaftet är en karaktär och en bok av Elin Wägner. Pennskaft var ett öknamn på journalister på den tiden då boken utspelar sig, nämligen tidigt 1900-tal. Vår huvudperson är journalist, rösträttskvinna och hon har dessutom sex före äktenskapet. Mer omoraliskt än så kunde det knappast bli. Elin Wägner har skrivit flera böcker om stadskvinnor runt …

Fortsätt läsa »

Dec 27

Svenska hem – även som bok!

Jag hoppas att alla satt bänkade ikväll för att se första delen av Fröken Frimans krig. SVT:s juldramasatsning handlar i år om de kvinnor som i början av förra seklet startade en butikskedja av och för kvinnor. Det är såklart otroligt roligt att SVT satsar på ett feministiskt drama i år. Jag vill tipsa alla …

Fortsätt läsa »

Dec 01

Lucka 1: 12 september 1921

Den första feministiska milstolpen blir den svenska allmänna och fria rösträtten för alla. Den 12 september 1921 väljs fyra kvinnor in i riksdagens andra kammare och en, Kerstin Hesselgren, i den första. Kerstin Hesselgen brukar omnämnas som den första kvinnan i Riksdagen, vilket alltså inte är helt sant. Dock får hon symbolisera den kvinnliga rösträtten …

Fortsätt läsa »

Okt 02

Frangeur, Renée; Kerstin Hesselgren; 2013

Kerstin Hesselgren

Kerstin Hesselgren var den första kvinnan i riksdagens första kammare och en förkämpe för kvinnors rättigheter i början av 1900-talet. Som en av de kvinnor som undervisade på Medborgarskolan på Fogelsta kom hon att samarbeta med många andra kvinnor som senare fått biografier tillägnade sig. Men så icke Kerstin Hesselgren, och det tycker författaren och …

Fortsätt läsa »

Sep 12

92 år sedan Kerstin Hesselgren kom in i riksdagen

Kerstin Hesselgren

Den 12:e september 1921 valdes liberalen Kerstin Hesselgren in i riksdagen som första kvinna. Det är inget jämt jubileum men förtjänar att lyftas fram varje år. I senaste numret av Magasinet Neo finner ni en recension av Renée Frangeurs nyutkomna biografi över Hesselgren. Recensionen kommer att publiceras här inom kort. Jag kommer att skriva mer …

Fortsätt läsa »

Feb 19

Claesson Pipping, Git & Olsson, Tom; Dyrkan och spektaklet; 2010

Dyrkan och spektaklet

Författarna är forskare och ingår i ett stort forskningsprojekt om känslor, Förtrollade identiteter. Den här boken handlar om Selma Lagerlöfs framträdanden i offentligheten efter nobelpriset, i Sverige och i Finland. Det handlar om känslor och om mottagandet som Lagerlöf fick både av de som deltog i festligheterna och de kritiska journalisterna och kåsörerna. Det märks …

Fortsätt läsa »