Recension: Sandy, Claire; Snöfall, mirakel och frusna hjärtan; 2015

Snöfall, mirakel och frusna hjärtanSnöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy var 2016 års julbok hos Printz förlag och jag köpte den förra året på deras julmarknad. Jag kände inte för julböcker då och läste den i år. Den här boken var lite svår att ta sig igenom och jag läste den i omgångar.

Asta lever som ensamstående mor med en sextonåring i London. Hon kommer från Irland, men har inte återvänt sedan hon flydde gravid för sexton år sedan. Hon har ett jobb som assistent åt en egocentrisk och stenrik medieperson som hon är hemligt förälskad i. En dag ger han henne i uppdrag att åka till sin hemby för att ta reda på varför en helgonstaty gråter. Religiösa människor vallfärdar till byn för att bevittna miraklet och Asta ska ta reda på den förväntade bluffen. Återföreningen med familjen blir hjärtlig och på Irland träffar hon engelsmannen Jake, som rymt från något i London.

Mitt omdöme enligt kriterierna för julböcker

Kvinnan: Asta är en ganska intetsägande kvinna i början av boken. Hon tar sig, men det går långsamt. Därav de många avbrotten i min läsning. Jag stod knappt ut med henne.

Mannen: Jake är lite väl mycket riddare på den vita hästen. Det blir bättre, men i början stod jag inte ut med honom alls.

Intrigen: Själva kärleksintrigen var inte ett dugg spännande. Fattade aldrig hur och varför de föll för varandra. Det kändes som att jag borde tycka att spänningen låg i om hon skulle stanna på Irland eller om deras förhållande skulle spricka. Jag satt som ett stort frågetecken och blev irriterad av att en förmodat rik engelsman inte skulle kunna ta sig regelbundet till London.

Rekvisita: Snö på Irland och julmiddag på en irländsk pub var trevligt, men jag kände aldrig att jag förflyttades dit.

Det obligatoriska exet: Astas arbetsgivare Conan är inget ex, men den kärlek hon måste glömma för att kunna få Jake. Han är rik men oförskämd och ytlig, men framförallt är han en jättebebis. Varför i herrans namn skulle någon vilja ha en sådan som honom om man inte är golddigger? Varför Asta gjort det fick vi små ledtrådar till, men det kändes aldrig sannolikt.

Feminism: Den här boken var inte särskilt bra, men feministisk var den. Kvinnor klarar sig själva och bör bryta mot normerna som säger att man måste vara gift och stå ut med allt för att inte skilja sig. Slutet var också feministiskt och det som gjorde att boken inte var helt och hållet skräp.

Summa summarum: Slutet räddade boken från att få en etta på Goodreads. Jag stannar där.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.