Recension: Otsuka, Julie; Vi kom över havet; 2011

Vi kom över havetJag har länge velat läsa Vi kom över havet av Julie Otsuka och efter ett besök i Stockholms billigaste bokaffär kom jag hem med ett ex. Boken är något så ovanligt som skriven i första person plural.

De, japanska kvinnor, kom med båtar till USA över Stilla Havet. De skulle gifta sig med unga stiliga män från sitt hemland och börja nya, rika liv. Sanningen blev för det mesta något helt annat. Männen var tjugo år äldre än på bilderna de skickat och de var oftast fattiga och till och med våldsamma. Trots allt så skaffade kvinnorna sig hyfsade liv, men så kommer andra världskriget och alla är de förrädare och deporteras.

Det är en kort och poetiskt skriven roman och den udda formen att skriva i vi-form gör den lite extra exotisk. Formen gjorde att man fick en viss distans till det hemska den som väntade kvinnorna, men samtidigt så kändes det positivt då författaren inte frossade i hemska detaljer. Det är inte alltid de berättelserna som går in på detaljer som berör mest. Jag tyckte otroligt mycket om den här boken och jag blev berörd av japanskornas öde, först som fruar i hemska äktenskap och sedan som förrädare i det nya landet. Boken tar upp en del av historien om andra världskriget som jag inte känner till så väl och jag är mycket glad över att Julie Otsuka skrev den här boken om sina förfäder.

Läs mer: Adlibris, Bokus

4 kommentarer

3 pingar

Hoppa till kommentarformuläret

  1. Jag har också läst boken och gillar när man genom skönlitteratur lär sig om historiska skeenden. Japanernas situation i Amerika efter händelserna vid Pearl Harbor blev ju riktigt illa. Även för de som fötts i landet och trots deras amerikanska medborgarskap. Och de flesta amerikaner såg bara på när familjerna ”evakuerades”. Skrämmande likt bildandet av judiska ghetton i Tyskland.

    1. Ja verkligen, och en del av historien som inte alls är lika uppmärksammad som den som drabbade judarna.

  2. Trots olika åsikter om feelgoodlitteraturen kan vi ändå gilla samma romaner. Härligt. Det här är en fantastisk bok!

    1. Det är det! Och tur att vi ibland kan tycka lika 🙂

  1. […] bokblogg; Boklysten; Bokmal73; Böcker emellan; Carolina läser; Fabulerat; Feministbiblioteket; Lyrans noblesser; […]

  2. […] om boken har Fiktiviteter, C R M Nilsson, Feministbiblioteket och […]

  3. […] Bloggat om boken har Fiktiviteter, C R M Nilsson, Feministbiblioteket och hyllan […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.