Emer O’Toole kommer från Irland, men bor i London. Hennes bok Girls will be girls kom ut på svenska på Ordfront i år. Vi utlovas en bok där vi kan lära oss att aktivt ta avstånd från könsrollsnormerna.
Emer O’Toole tar oss igenom alla krav och förväntningar som ställs på kvinnor och flickor. Allt från att vi ska sminka oss och raka av allt hår utom på huvudet till att vi förväntas vara duktiga och hjälpa alla andra kvinnor i köket på middagar och fester. O’Toole har valt att bryta mönstren. Hon tjatar på sina bröder att också hjälpa mamman med att duka av och hon har valt att inte raka benen och armhålorna mer. Detta har fått till följd att hennes bröder tycker att hon är tjatig och att folk i tunnelbanan tar bilder på hennes ben. Men hon uppmanar oss alla till att bryta med vad som förväntas av oss som tjejer, för att uppnå förändring. Slutorden är: ”Tjejer kan förändra världen genom att förändra sitt sätt att vara tjejer”.
Egentligen är detta en bok helt i in smak. Det vill säga, jag anser att vi alla som kan göra något åt vår egen situation bör göra det. Den som vill förändra värden bör börja med sig själv. Jag har länge irriterat mig på folk som vill ha en samhällsrevolution först och att alla som säger att man bör börja med sig själv skuldbelägger alla kvinnor som inte gör det.
Men allvarligt talat, har vi inte kommit längre än att tjejer ska sluta sminka sig och sluta raka benen? Varför kan vi inte istället se att göra sig fin är mänskligt? Jag kanske har kommit längre själv, vad vet jag, men jag rakar ofta benen. Dock väljer jag inte gymkläder utifrån längden på kroppshåret, utan på temperatur. Kan med andra ord visa mig glatt i lurviga ben fast jag tycker att det är snyggast utan. Kan också gå på stan osminkad och i rufsigt hår om jag känner för det, men vill inte vara utan mina dyra schampon och krämer för de dagar jag känner för dem. Tycker snarare att det är märkligt att inte män sminkar sig mer.
Sedan känns det som en ganska stor skillnad mellan Irland och Sverige. Aldrig att min bror skulle himla med ögonen om jag bad honom duka av. Nej, han gör det givetvis utan att jag säger till honom. För att han är väluppfostrad. Minns dock i min barndom att min pappa alltid diskade hos mormor (hon har ingen diskmaskin och pappa diskar fö fortfarande alltid när han är där). Det var egentligen inget konstigt med det, men alla andra kommenterade det, särskilt när det var stora fester. Det är mitt stora minne kring förväntade könsroller och jag är glad att det var min pappa och inte min bror som bröt dem. Jag vet att det inte ser ut såhär överallt, men jag har inte träffat på någon man som himlar med ögonen när man påpekar att det behövs hjälpas till.
Jo, vi har fortfarande problem med att tjejer förväntas vara snyggare och duktigare, men jag vet inte om Emer O’Tooles väg var den optimala. Självklart ska kvinnor slippa att sminka sig och raka benen om de så vill, men att göra oss fina är väl också något som är positivt med vår könsroll? Göra sig fin utan krav är ett bättre mål tycker jag. Alla ska givetvis få klä sig och raka sig precis som de vill. Sedan finns det väl gott om män som vi alla skulle tjäna på att de hade lite högre krav på sig själva i form av användande av tvål och deo.
Jo, Emer O’Toole har många poänger i sin bok om att leka med könsroller och se hur vi blir bemötta. Men jag gillar inte huvudfokuset som ändå är på utseendet. Min enda tanke när jag läser är: Har vi inte kommit längre?
2 kommentarer
Återigen ska andra bestämma åt/över kvinnor… Just denna känsla fick jag när jag läste din recension. Mycket bra recension för övrigt! Det jag har problem med är inte könsroller eller jämställdhet gällande kvinnlig/manlig och/eller kvinna/man. Nej, jag förstår inte varför vi lämnar dessa ord där hän och tänker på jämställdhet som en mänsklig norm och inte baserat på könsroller. Hur vi än vrider och vänder så ska vi människor kräva jämställdhet som människa och inte baserat på våra kön.
Författare
Jag tycker att könsroller är problematiska eftersom de delar in oss i fack, men man ska får göra som man vill oavsett om man följer normen för ens könsroll eller inte. Och du hare rätt i att det egentligen inte är jämställdhet utan ren och skär mänsklighet!