Recension: Leroy, Myriam; Ariane; 2018

ArianeDet var länge sedan jag läste en bok från Belgien så när jag fick syn på Ariane av Myriam Leroy på Sekwa förlag, tänkte jag att det var dags igen. Myriam Leroy skriver på franska och boken handlar om vänskap i tonåren och hur underbar och elak den kan vara.

Bokens jag-person befinner sig långt ner i den sociala hierarkin. Hennes föräldrar identifierar sig som borgare, men det är mest än önskan än verklighet. De bestämmer att hon inte får umgås med folk som inte är ”värdiga” och det gör henne ensam. En dag träffar hon Ariane, som har rika föräldrar och ett hus med pool och egen tennisbana. Förädlarna ger grönt ljus och vänskapen kan växa. Men egentligen är det mer någon form av passionerad besatthet dem emellan och deras nöjen består i att mobba andra och lura folk i fällor så att de bli förnedrade. Hela tiden förstår vi att vänskapen får ett abrupt slut och det är en stark drivkraft hos mig som läsare att få reda på vad som hänt.

Det var en välskriven roman som jag tyckte mycket om till en början. Jag tyckte dock att jag blev lite snuvad på konfekten när det uppdagades vad som hänt. Jag kände lite att boken hade laddat upp för lite mer än det. Men det kanske var jag som läste in mer än vad som fanns. Det som hände var  vilket fall sannolikt och inget som jag kände var för överdrivet eller krystat.

Jag tyckte framförallt att boken var en fin tonårsskildring och den utelämnade inte hur otroligt grymma ungdomar kan vara mot varandra. Leroy får fram den rävsax många hamnar i. Den där man inte kan ta sig ur den alltmer destruktiva relationen utan att sjunka ner till botten igen. Som ung kan valet att stanna kvar som populär vara enkelt, oavsett vad som finns i andra vågskålen.

Roligt att läsa om Belgien också, för vi får veta en del om det Belgiska samhället. En intressant detalj i sammanhanget är att detta är min tredje belgiska roman jag läst de senaste åren och alla tre har haft titlar i form av kvinnonamn, Antichrista, Rosalena och Ariane. Antichrista är inte direkt ett kvinnonamn utan en lek med namnet Christa, men jag tycker att det räknas.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.