Recension: Ferrante, Elena; Hennes nya namn; 2012

Hennes nya namnJag höll inte vad jag lovade. Efter två tredjedelar av Henne nya namn av Elena Ferrante (Norstedts) var jag så fast att jag sträckläste. Den här boken är den andra i Neapelkvartetten som började med Min fantastiska väninna.

Hennes nya namn börjar där Min fantastiska väninna slutade, nämligen på Lilas bröllop. Lila har gift sig med Stefano och Elena är fortfarande hemligt kär i Nino. På bröllopet upptäcker Lila att Stefano gett skorna hon själv tillverkat till maffiasonen och börjar förstå ett och annat. Det är så dags då. Stefano visar att hon nu är hans och på bröllopsnatten våldtar och misshandlar han henne grovt. Ingen höjer ögonbrynen för detta, för alla i kvarteret tycker ändå att Lila måste sättas på plats. Lila och Elenas vänskap är inte vad den varit, men Lila gör allt för att hjälpa Elena ekonomiskt så att hon ska klara skolan. En sommar på ön Ischia ändrar mycket för dem båda och blir ett vägskäl i bådas liv, men på olika sätt.

Vi får Elenas liv via hennes vänskap till Lila och Lilas liv via Elenas ögon. Några anteckningsböcker från Lila gör att luckorna när de inte träffas kan fyllas. Det är så otroligt bra skrivet och berättat. Det är vackert om en ung kvinnas kärlek och vänskap och hur en vän kan betyda så mycket för henne. Detta trots att vännen alltid är lite bättre och lite vackrare och få alla killar hon vill ha. För läsaren är det självklart att Elenas liv är att föredra och att hon har framtiden för sig. Men för Elena är det Lila som har allt hon vill ha, förutom en make som misshandlar henne såklart. Men det är ändå inte en ren och skär svartsjuka, för Elena vill också ha vänskapen kvar.

Hennes nya namn är bra på så många olika sätt. Det är en bok om den obarmhärtiga tonårstiden. Det är en bok om kvinnor och mäns olika villkor. Det är en bok om ett italienskt kvarter som styrs av maffian. Ferrante får till alla delarna och jag har i princip bara superlativ att ta till för att beskriva den här boken. Slutet visar på en mycket spännande fortsättning och jag räknar dagar tills nästa bok kommer ut i januari. Hennes nya namn är helt klart den bästa bok jag har läst i år och den var till och med bättre än Min fantastiska väninna.

Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD, Aftonbladet, Den läsande kaninen, Och dagarna går…, Lyrans Noblesser

1 ping

  1. […] den som går och Det förlorade barnet. ISBN: 978-91-1-306975-3, 9789113075594 Andras röster: Feministbiblioteket, Johannas deckarhörna, Lyrans […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.