«

»

Okt 31

Recension: Aleksijevitj, Svetlana; Kriget har inget kvinnligt ansikte; 2006

Kriget har inget kvinnligt ansikteNobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs bok Kriget har inget kvinnligt ansikte (Ersatz) handlar om alla de kvinnliga soldater, läkare, sjuksköterskor, telefonister och andra som var vid fronten under andra världskriget. Precis som sina manliga kollegor har de fått medaljer och hedersbetygelser, men i den historiska kontexten är de nästan bortglömda. Aleksijevitj har träffat många av den mellan 1978 och 2004.

Många kvinnor är stolta över sina gärningar, andra skäms. Många har gift sig och fått barn, andra lever fortfarande ensamma. Många har idag en plats i samhället, andra lever utanför det. Livet ser enormt olika ut för de kvinnor som slogs vid fronten och i ett land som Vitryssland där könsroller var starka då och fortfarande är nu är det många som inte lyckats hitta sig själva i samhället. Män tycker att de är hemska kvinnor som slagits i krig och de som inte lyckas föda barn eller fått missbildade barn beskylls för att inte vara riktiga kvinnor. Men de finns de som har fått mycket bra liv trots allt.

Det är en fantastisk skildring efter ett gediget researcharbete och det är ingen tvekan om att Svetlana Aleksijevitj är värd sitt nobelpris. Det enda jag undrar lite över är hennes överanvändande av tre punkter … som gör att texten ser lite ofärdig ut. Det måste ju finnas en tanke bakom det, men jag förstår inte riktigt vilken.

Kriget har inget kvinnligt ansikte ger en viktig historielektion och alla som tror att kriget bara utövades av män borde läsa den. Det var som sagt inte bara sjukvårdare som var kvinnor, utan även prickskyttar, partisaner och soldater. Jag rekommenderar boken varmt till alla som vill få en annan bild av andra världskriget. Kanske inte en annan, för den skildrar egentligen samma saker, men en mer personlig berättelse utifrån människorna och inte utifrån de stora historiska skeendena.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Expressen, DN, SvD, GP, Aftonbladet, Fiktiviteter

3 kommentarer

  1. Eli

    Den här vill jag jättegärna läsa, känns som att det är den här om jag ska läsa någon Aleksijevitj! Var den tung att ta sig igenom?

    1. Hanna

      Nej inte så värst, eller jo man sträckläser den inte precis. Passar bra som kollektivtrafikbok 🙂

      1. Eli

        Tack 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.