Nya Magasinet Neo med spännande bokrecensioner!

Magasinet Neo 2 2013

Nu är nya Magasinet Neo ute och om du inte är prenumerant så tycker jag att du ska gå och köpa den. Förutom en massa bra artiklar av min make och andra smarta människor kan du i detta nummer läsa bokrecensioner av två tyska böcker. Det är ingen mindre än undertecknad som står bakom dem.

Den ena är Patentöchter, guddöttrar, om mordet på Jürgen Ponto som medlemmar i Baader-Meinhofligan gjort sig skyldiga till.

Den andra är Endlich wieder leben, äntligen kan vi åter leva, som bygger på intervjuer med kvinnor på båda sidor av muren. Det är kvinnornas 50-tal i hela Tyskland som skildras.

Feministisk litteraturkanon IV: Skönlitteratur från hela världen

Feministisk litteraturkanon

Idag riktar vi blicken mot hela världen och genren är än en gång skönlitteratur. Här kommer en bladning av etablera och kommande klassiker.

1890 Den gula tapeten – Charlotte Perkins Gilman (USA)

Charlotte Perkins Gilmans korta roman är en briljant skildring av sjukdom och patriarkat och med få ord skildras en total utlämning och hjälplöshet – samtidigt som det hela tiden finns en desperat kanalisering av trotsigt motstånd. En kvinnas kamp och kvinnokamp.

1963 Glaskupan – Sylvia Plath (USA)

Sylvia Plath skildrar i romanen Glaskupan en kvinna som precis som henne själv led av psykiska problem. Temat går igen även i Plaths poesi och som författare var hon mångfacetterad. Plath tog sitt liv en månad efter att boken kom ut i England.

1969 Mörkrets vänstra hand – Ursula Le Guin (USA)

Ursula Le Guin har skrivit mycket fantasy och science fiction och Mörkrets vänstra hand är just en bok i SF-genren.  Boken handlar om en planet där alla är könlösa och den har ett tydligt feministiskt budskap.

1973 Rädd att flyga – Erica Jong (USA)

Den sexuella revolutionen porträtteras kanske bäst i Erica Jongs klassiska roman. I Rädd att flyga är det den kvinnliga huvudpersonen Isadora Wing som är den starka och fria vilket inte hörde till vanligheterna då boken skrev.

1977 Kvinnorummet – Marilyn French (USA)

Den som funderar på att bli hemmafru gör det inte efter att ha läst Kvinnorummet. Mycket skickligt berättar French historien om äktenskapet som sprack därför att hemmafrun var uttråkad och mannen därför otrogen.

1982 Purpurfärgen – Alice Walker (USA)

I USA handlade feminismen på 70-talet mycket om hemmafruar. Det gällde oftast inte svart kvinnor. Av de som företrädde grenen som kallades Black Feminism, är kanske Alice Walker den mest kända. Purpurfärgen beskriver fängslande en svart kvinnas öde i USA på 30-talet.

1988 Imamens fall – Nawal el Saadawi (Egypten)

El Saadawi är en av mellanösterns mest tongivande feminister och hon är även på senare tid en person som nämns i samband med nobelpriset i litteratur ska utses. Imamens fall är en skrämmande samling historier om kvinnor som förtrycks i islams namn.

2003 Lila hibiskus – Chimamanda Ngozi Adiche (Nigeria)

Lila hibiskus är en roman om en flicka som växer upp en kristen auktoritär far. Chimamanda Ngozi Adiche är feminist och en alldeles lysande tämligen ung författare och bli inte förvånad om hon nämns när det kommer till nobelpriset framöver.

Imorgon avslutas listan med den svenska skönlitteraturen. Missa inte det!

Feministisk litteraturkanon III: Feministisk facklitteratur

Feministisk litteraturkanon

Idag presenterar jag 13 böcker som inte är skönlitterära. Här återfinns flera av de allra mest kända feministiska verken.

1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)

Wollstonecraft var inte bara före i sin tid och intelligent, hon var även rolig. Det visar hon i sitt lysande verk över de orättvisor som drabbar kvinnor. Till försvar för kvinnans rättigheter är självskriven i en feministisk kanon.

1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)

Tillsammans med sin fru Harriet Taylor diskuterade John Stuart Mill kvinnors rättigheter. Han var en man långt före i sin tid och Förtrycket av kvinnorna är därför ett extra starkt statement.

1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)

Hela Virginia Woolfs författarskap skulle platsa i en kanon, men ska man begränsa sig till en bok så är Ett eget rum den text som påverkat allra mest.

1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)

Hemmafruarna präglade det amerikanska femtiotalet och Betty Friedans skarpa kritik mot det samhället var otroligt kontroversiell när den kom. Friedan vänder sig emot att kvinnor skulle vara särskilt lämpade att ta hand om barn istället för att arbeta.

1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)

Boken har påverkat många kvinnor i sin samtid, men även långt senare. Kvinnor och män har helt olika förutsättningar på alla plan, skriver Greer i denna tidiga 70-talsklassiker. Greer var en av de mest tongivande feministerna under 70-talet.

1973 Fräls oss ifrån kärleken – Suzanne Brøgger (Danmark)

En bok som fångar den sexuella revolutionen. Brøgger skriver personligt och engagerat om rätten till fri sex och rätt till sin egen kropp. Det är en banbrytande bok och Brøgger är själv en person som inspirerat många. Idag sitter hon i danska akademin.

1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
Det är visserligen bara ett litet häfte, utgivet av ROKS, men dess betydelse är betydligt större. Alla feminister måste ha kunskaper om härskarteknikerna. Ås lilla häfte tar inte lång tid att läsa, men den som kan härskarteknikerna på sina fem fingrar har mycket att vinna.

1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)

Historien skrivs oftast av män. Vilda svanar är Kinas historia från 1900-talets början till den tid då boken skrevs ur tre kvinnors synvinkel. Jung Chan har skrivit om sin mormor, sin mamma och om sitt eget liv och det är en otroligt gripande historia.

1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)

Carin Holmbergs avhandling har varit en ögonöppnare för många kvinnor. Boken handlar om hur kvinnor ställer upp på och curlar sina män och själva lägger sina behov åt sidan, allt för att de älskar dem.

1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)

Karin Johannisson är idéhistoriker och en feminist som skrivit många betydelsefulla böcker genom åren. Den mörka kontinenten handlar om kvinnan och medicinen och är ett viktigt verk som är en modern klassiker.

1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)

Under det rosa täcket är det verk som påverkat flest och som var startskottet för en ny feministisk våg i Sverige. Det kom flera böcker vid den tiden, men Under det rosa täcket är den flest citerar och flest nämner som den bok som påverkat dem mest och den håller än idag.

1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)

Holst är en av dagens mest tongivande feminister i Norden och hon har gett ut otaliga feministiska romaner. Min mosters migrän är hennes självbiografi där hon skarpt analyserar sin uppväxt ur ett feministiskt perspektiv.

1999  Ställd – Susan Faludi (USA)

Mansforskning är en viktig del av feminismen och Susan Faludis bok som bygger på intervjuer med män är en av de bästa böcker som skrivit på det området. Faludi är en feminist som man bör läsa och hon har skrivit flera bra böcker, men Ställd är den viktigaste.

Missa inte imorgon, då kommer skönlitteratur från hela världen!

Feministisk litteraturkanon II: Lyrik och drama

Feministisk litteraturkanon

Idag presenterar jag fem nya böcker i kanonen, alla inom kategorierna lyrik och drama.

500-talet f Kr Dikter och fragment – Sapfo (Grekland)

Sapfos dikter brukar kallas de första feministiska fragmenten som finns nedtecknade de är givetvis ett måste att läsa för alla feminister idag. Tyvärr finns inte alla hennes dikter bevarade i sin helhet, men det man har hittat har översatts till svenska.

1879 Ett dockhem – Henrik Ibsen (Norge)

Man kan diskutera om Ibsen verkligen skrev Ett dockhem för kvinnornas skulle eller för att han var individualist. Det spelar egentligen ingen roll för Ett dockhem är en feministisk pjäs och i och med den tar han ställning för kvinnors rättigheter.

1916-25 Samlade dikter – Edith Södergran (Finland)

Alla Edith Södergrans dikter är läsvärda och därför tycker vi att feminister gott kan läsa en samlingsvolym. Södergran är författare till många klassiska strofer och kanske den mest kända är den om han som sökte en kvinna, men fann en själ och blev besviken.

1973 Samlade dikter – Sonja Åkesson (Sverige)

Vara vit mans slav är en av de mest kända feministiska dikterna i Sverige och hela Åkessons författarskap är viktigt i kvinnokampen. Därför rekommenderar vi att man läser ett en samlingsvolym av hennes dikter.

1978 Århundradets kärlekssaga – Märta Tikkanen (Finland)

Den otroligt vackra skildringen av att leva i ett äktenskap med alkoholmissbruk och våld är en feministiska klassiker som alla borde läsa. Tikkanen beskriver sitt eget destruktiva och ändå så passionerade äktenskap i en fantastisk diktbok.

Imorgon kommer de böcker som kanske de flesta väntar på – feministisk facklitteratur.

Feministisk litteraturkanon I: Europeisk skönlitteratur

Feministisk litteraturkanon

De första tio böckerna i den feministiska kanonen är alla skönlitterära, som den stora majoriteten av alla i hela kanonen. Jag har samlat ihop alla där författaren kommer från Europa (jag inser att detta är en definitionsfråga, men sorteringen är verkligen inte det viktigaste här). De följer i kronologisk ordning. De som är länkade går till mina recensioner och de som saknar länk har jag inte läst.

1847 Jane Eyre – Charlotte Brontë (Storbritannien)

Alla systrarna Brontës liv och författarskap är intressanta, men boken om Jane Eyre är den bästa och den som fångar klass- och genusmotsättningarna tydligast. Det är en bok som har betytt och fortfarande betyder mycket för många kvinnor.

1923 Arbetsbiens kärlek – Alexandra Kollontaj (Sovjetunionen)

Alexandra Kollontaj var Sovjetunionens minister i Sverige 1930-45 och hon var god vän med de mer liberala kvinnorna i Fogelstagruppen. Kollontaj var feminist och var övertygad om att socialism var vägen till sann jämställdhet. Arbetsbiens kärlek betydde mycket för feminister, även senare på 70-talet.

1962 Den femte sanningen – Doris Lessing (Storbritannien/Rhodesia)

Doris Lessing är en värdig nobelpristagare i litteratur och även om hon själv inte förstår att Den femte sanningen blivit klassad som en feministisk bibel så har den påverkat många kvinnor både då och senare.

1975 Män kan inte våldtas – Märta Tikkanen (Finland)

Märta Tikkanen hör till Finlands mest uppskattade feminister och hennes bok om kvinnan som hämnas på sin våldtäktsman har blivit en klassiker. Den kom ut i en tid då man inte talade om våldtäkt.

1975 Älskarinnorna – Elfride Jelinek (Österrike)

Elfride Jelinek är en fascinerande kvinna som inte kompromissar med sina ideal. Hemma i Österrike är hon både älskad och hatad. Hon fick ett stort erkännande i och med nobelpriset i litteratur 2004 och det har retat gallfeber på en och annan. Älskarinnorna är det verk där feminismen är som tydligast. Den tar upp abort i en tid då det inte var en möjlighet för vanliga kvinnor i Österrike.

1976 Vinterbarn – Dea Trier Mørch (Danmark)

Dea Trier Mørch var författare och konstnär och levde i ett känt danskt kollektiv. I hennes författarskap kommer hennes politiska åsikter fram och kvinnor, systerskapet och kollektivismen är viktiga ståndpunkter för henne. Vinterbarn var en viktig bok för feministerna i Norden på 70-talet.

1977 Egalias döttrar – Gerd Brantenberg (Norge)

Brantenbergs klassiska roman om landet Egalia där allt är tvärtom är en rolig bok som håller fortfarande. Det är alltid bra för alla att fundera över hur det skulle se ut om könsrollerna var ombytta och den har fått ett uppsving i och med att den har givits ut i nytryck mer än en gång de senaste åren.

1991 Förbjuden betraktelse – Nina Bouraoui (Frankrike/Algeriet)

Nina Bouraoui är fransk författare men hennes far är algerier och hon har växt upp bland annat i Alger. Hennes debutroman Förbjuden betraktelse handlar om en ung muslims kvinnas uppror mot traditionen och familjen och den är oerhört gripande.

1995 Diva – Monika Fagerholm (Finland)

Monika Fagerholm har skrivit om unga flickor som är udda och ibland utanför. Hon har beskrivit tonåringens dilemman bättre än mångas andra. Diva är hennes bok med det starkaste porträttet av en tonårsflickas liv.

2008 Utrensning – Sofi Oksanen (Finland)

Många håller Utrensning för det bästa de läst på mycket länge. Kvinnohistoria från andra sidan Östersjön tillika andra sidan järnridån kommer att bli en klassiker som kommer att läsas av framtida generationer.

Imorgon presenterar jag fem böcker på temat lyrik och drama.

Hemma igen!

Nu är jag hemma från semestern och nu är det massor som ska hända här på Feministbiblioteket. Redan nu ikväll kommer de första tio böckerna ur den feministiska litteraturkanonen att presenteras. Jag har en massa spännande utmaningar att ta tag i och så måste jag ju hinna läsa ikapp på alla er andras bloggar och se om det har hänt något nytt och spännande där!

Givetvis kommer jag att komma med kulturjakter och reseguider. Som ni kan se nedan så har jag varit i Hongkong och på Boracay i Filippinerna och det finns mycket att berätta. Redan nu vill jag säga att det var en fantastisk resa och jag hade verkligen roligt. När ni läser mina referat senare så kanske ni kommer att tycka att jag är kritisk, men att vara kritisk är mitt jobb och jag vill vara ärlig och inte försköna. Det betyder inte att jag inte har haft en toppenresa. Men mer om det senare.

Nu ska jag skriva klart den första bloggposten med kanonen!

20130318-184657.jpg

Öl i solnedgång. Något av det som verkligen var fantastiskt.

Jag har det bra II

20130313-175032.jpg

Fot mot strand. Boracay, Filippinerna mars 2013

20130313-175058.jpg

Jag i obligatorisk semesterhatt. Samma tid samma plats.

Jag har det bra

20130310-170759.jpg

Hong Kong Botanical Garden. Mars 2013.

Förhandstitt på den feministiska kanonen

Feministisk litteraturkanon

1949 kom Det andra könet av Simone de Beauvoir, kanske det mest betydelsefulla feministiska verket. Därför tar den feministiska litteraturkanonen sitt avstamp där. Vi i juryn bestämde oss för att utse 49 böcker utöver Det andra könet.

Vi träffades över en middag och med nomineringarna framför oss satte vi samman en lista. Vi hade en fantastisk diskussion och det fanns såklart många böcker som råkade hamna precis utanför listan. Vi hoppas på en vidare diskussion och att ni ska tänka ”varför är inte den med?” och ”jag saknar den och den”. Och det är inte omöjligt att vi träffas om ett år igen och kommer fram till femtio nya böcker!

I USA talar man om tre feministiska vågar (eller fler). Den första handlade om medborgerliga rättigheter för kvinnor såsom rösträtt, rätt till utbildning och tillträde till olika yrken. Det andra könet var startskott för den andra vågen som handlade mycket om kritik mot hemmafrusystemet och den sexuella revolutionen. Den tredje för in fler dimensioner såsom svarta (i USA) och andra diskriminerade grupper, det som kallas intersektionalitet. Vi har försökt att ha en någorlunda jämn fördelning mellan äldre, nyare och 70-talslitteratur.

Kanonen ska vara vad en svensk feminist bör läsa. Det innebär att vi har begränsat oss till litteratur som finns översatt till svenska. Vi har också tittat mycket på svensk feministisk litteratur.

Jag kommer att presentera listan i tre steg efter genre. Varje genre innehåller inte exakt tio böcker, utan det är lite blandat. Såhär ser planen ut:

18/3 Europeisk skönlitteratur – 10 böcker

19/3 Lyrik och drama – 5 böcker

20/3 Feministisk facklitteratur – 13 böcker

21/3 Skönlitteratur från hela världen – 8 böcker

22/3 Svensk skönlitteratur – 13 böcker

Hela listan kommer den 22/3 att finnas under den nya fliken Feministisk kanon.

Minskad bloggaktivitet…

…på grund av (eller snarare tack vare)…

Hongkong by night
Hongkong by night.