jul 10

Vad är det som är så provocerande med kvinnor som spelar fotboll?

Idag blev jag återigen uppmärksammad på att (vissa) män känner sig så oerhört provocerade av kvinnor som spelar fotboll. Det var instagram-kontot Kvinnohat som påminde mig om hur just hatet bubblar under ytan och ger sig till känna när vissa män får frågan om de kommer att titta på damer som spelar fotboll.

Joakim från Onsala uttalar sig i en medborgarpanel i en tidning: ”Jag gillar inte damfotboll. Det är som V75 fast med kossor.” Det är så fruktansvärt med damfotboll så att Joakim måste jämföra kvinnorna som spelar med kossor.

I mitt kommentarsfält har flera män argumenterat för behovet att särskilja på fotboll utövat av män (fotboll) och utövat av kvinnor (damfotboll) för att det är så enormt stor skillnad och för att man (män) inte ska få en chock när de inser att det är kvinnor och inte män som spelar när de ser fram emot en spännande VM-match. Som om fotbollsfans inte har koll på stora turneringar.

Jag har också fått ett seriöst förslag från en påstådd seriös fotbolls-älskare som tycker att kvinnor borde spela på halva planen för att det ska bli spännande. Mer träningstid tror jag är ett bättre koncept, men vi kan ju fortsätta förminska kvinnligt idrottande om vi hellre vill det.

Det är betydligt lägre klass på allsvenskan i fotboll än på Champions League. Ändå springer folk på matcher hela tiden. Det är ingen som förespråkar att vi ska kalla det för Sverigefotboll för att skilja ut från bättre spel med högre klass.

Varför är det så provocerande att kvinnor spelar fotboll? Kvinnor får göra en massa andra saker utan att män lägger sig i. Spela tennis, simma och åka skidor. Det sistnämnda inte ens i sexiga kläder. Men fotboll? Nej, då är det stopp. Då är de fula långsamma kossor som är så ointressanta att titta på och de som påstår sig göra det är bara politiskt korrekta töntar.

Kvinnor är lika bra fotbollsfans som män nuförtiden. Är det därför vissa män känner sig tvingade av att trycka ner de kvinnor som spelar. Liksom det sista de kan slå emot innan kvinnor tar över alla manliga sfärer?

UPPDATERAT

Det är tydligen Gert Fylking som är förlagan till jämförelsen med V75 och kossor.

jul 07

Baingana, Doreen; Tropiska fiskar; 2005

Tropiska fiskarDet fantastiska bokförlaget Tranan gav ut Tropiska fiskar 2013 och det är Doreen Bainganas debut. Romanen är egentligen en samling sammanlänkande noveller och den följer tre systrars liv i Uganda.

Rosa, Patti och Christine bor i Entebbe i Uganda och vi får följa deras liv ur olika synvinklar. Samtidigt är det en berättelse om Ugandas historia; kolonialtiden, Idi Amins skräckvälde och livet efter Amin. VI får även följa Christines utvandring till USA samt återkomst till Uganda. Det handlar om svarta och vita, fattiga och rika samt om ett land i förändring där människors levnadsvillkor förbättras och inte minst kvinnornas ställning förändras till det bättre. Aids och dess offer får vi också ta del av.

Jag tyckte mycket om boken. Det är precis en sådan här bok jag vill läsa när jag läser från länder jag inte vet så mycket om. Bäst tyckte jag om novellen Tropiska fiskar som handlar om Christine och hennes förhållande med en vit man, en man som var rik i Uganda, men som Christine anar inte är vatten värd hemma i England. Den tar upp sex och kärlek och ömsesidigt utnyttjande samt andra människors fördomar och elaka handlanden. Men den starkaste berättelsen är ändå Rosas brev till David, mannen som smittade henne med hiv. Jag rekommenderar boken varmt och jag hoppas få läsa mer av Doreen Baingana.

Läs mer: Adlibris, Bokus, SvD, och dagarna går…

jul 07

Piñeiro, Claudia; Torsdagsänkorna; 2005

Torsdagsänkorna2012 gav förlaget Leopard ut den argentinska författaren Claudia Piñeiros bok Torsdagsänkorna. Den blev oerhört omtyckt i Argentina när de kom och idag finns den översatt till flera språk. Författaren besökte Bok- och Biblioteksmässan förra året.

Det är slutet av 2001 och tre män hittats döda i en pool i ett gated community i Buenos Aires. Vi får sedan veta vad som lett fram till dessa tragiska dödsfall. Vi får följa flera bättre bemedlade familjer som har haft tillräckligt god ekonomi att de kunnat köpa sig ett vackert hus i det låsta området omgärdat av vakter. Men bakom den vackra fasaden börjar någonting hända. En efter en drabbas av Argentinas sjunkande ekonomi och flera får allt svårare att upprätthålla den fina fasaden för sina grannar. Torsdagsänkorna syftar på den namn männens fruar fått för att de varje torsdag måste hitta på något tillsammans eftersom deras män träffas. Det är en torsdag som tre av dem kommer att dö.

Torsdagsänkorna är så mycket mer än en deckare. Det är en bok om människors sökande efter trygghet. De vill leva avskiljt med vakter och de vill vara som sina grannar och smälta in. Det inte någon skönmålning av klasskillnader, utan snarare tvärtom. Dessutom ger boken inte en vacker bild av hemmafruar. Det är mäklaren Virginia som står i centrum. Trots alla rådande normer så försörjer hon sin arbetslöse man och deras son, men det talas det såklart inte högt om. Jag älskade människoporträtten och författarens måla upp samhälle i förfall, illustrerat i det lilla samhället i samhället. Det var en spännande bok som jag mer eller mindre sträckläste.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Sveriges Radio, TinaO, Bokföring enligt Monika

Intervju med Claudia Piñeiro på Dagens Bok.

jul 06

Hemma från Almedalen!

Det blev lite stressigt innan jag åkte så jag aviserade inte min frånvaro. Nu är jag hemma från Almedalen och det har nästan bara varit jobb och fritiden har bestått i att äta gott med mina kollegor på kvällarna. Lite rosévinsmingel hann jag med, men det har lite mist sin charm. Och så hann jag med lite intressanta seminarium. På resan dit och hem läste jag ut två böcker.

Det är roligt att jobba i Almedalen och det är fart och fläkt i en intensiv dag, men när politikbaksmällan la sig över Visby i morse kändes det konstigt att det är två partier kvar. Dags för ett nytt upplägg kanske?

Solnedgång över Visby

Vistelsen bjöd på vackra vyer…

Mysig gränd i Visby

…och många mysiga gränder.

Folkpartiballong i ett träd i Almedalen

Jobb, jobb, jobb i Almedalen. Jag slapp dock blåsa ballonger. 

Jag var inte så partysugen i Visby

Jag var inte så partysugen trots att barnet mitt var hemma. Det märks att jag nu är 36 och inte 20.

Nu väntar semester i fem långa veckor.

jul 03

Uri, Helene; Kjerringer; 2011

KjerringerHelene Uris bok om kärringarna som vill hämnas på män gavs ut i Norge 2011 och kom ut på svenska i år på Norstedts förlag. Jag fick mitt ex av min moster som hade den på norska. På svenska heter boken Kärringar.

Ella, Celeste, Frøydis och Jenna träffas på en kvällskurs i latin. De upptäcker att de har något gemensamt. De har alla blivit svikna av män som fått något på deras bekostnad. De bestämmer sig för att hämnas. I början är hämndaktionerna mycket harmlösa och syftar till att låta en kvinna vinna i en företagstävling och ge en gammal dam en plats på ålderdomshem. Sedan blir aktionerna allt tuffare och det handlar då om hämnd på män som förgripit sig på kvinnor.

Ett tag trodde jag aldrig att jag skulle komma igenom boken, men sedan tyckte jag att det blev lite kul. Min moster varnade mig för att den inte var så bra och det var det väl inte heller, men på slutet hade jag faktiskt behållning av den. Jag kan inte låta bli att jämföra lite med En horndjävuls liv och lustar (Fay Weldon 1983) och Män kan inte våldtas (Märta Tikkanen 1975), men det här är inte på samma nivå vad gäller hämndens utformning eller huvudpersonernas besatthet. Kärringar är en gullig bok och den är också skriven i en annan tid, då situationen för kvinnor tack och lov har blivit bättre.

Läs mer: På svenska; Adlibris, Bokus. På Norska; Adlibris.

jul 02

Tematrio v 27 – Amerikanska böcker

Feministisk litteraturkanon

USAs flaggaMånga av de böcker jag recenserar här är amerikanska och veckans utmaning från Lyran är därför inte så svår för mig. Men jag passar på att göra reklam för den feministiska litteraturkanonen som jag tog fram i våras med bland andra Ebba Witt-Brattström. Om någon nu mot förmodan att missat det, men upprepning är a och o i sådana här sammanhang 🙂

Rädd att flyga av Erica Jong: Den är mytomspunnen (i alla fall för den som läst Berts dagbok och fått veta att den inte handlar om flygplan, utan om S E X!) och det är lätt att få för sig att det bara en en bok om utlevande sex. Det är mycket mer en så, det är ett feministiskt manifest.

Purpurfärgen av Alice Walker: Black feminism är en viktig del av feminismen och det är en tidig gren som uppmärksammat intersektionalitet. När de vita feministerna bara riktade in sig på hemmafrusystemet, arbetade de svarta kvinnorna men var minst lika förtryckta. Purpurfärgen berättar en del av de svarta kvinnornas historia i USA.

Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman: Den här novellen från 1890 hade jag inte läst före vi utsåg kanonen och jag blev inte besviken när jag gjorde det. En kort och kärnfull novell om hur instängt livet kan vara i ett äktenskap och hur läkare och andra auktoriteter ser kvinnor som mindre vetande varelser och därför ställer fel diagnoser.

jul 01

Välkommen till EU, Kroatien!

IKroatiens flaggadag blev Kroatien medlemmar i EU och vi välkomnar ännu ett land från fd Jugoslavien till den Europeiska gemenskapen. För 20 år sedan fullskaligt krig, nu en region med stor potential. Kroatien är ett land jag varit i två gånger och som jag älskar. Vackrare land i Europa får man leta efter. En av mina absoluta favoritförfattare, Slavenka Drakulic, kommer därifrån och det är fantastiskt att se hur landet har hämtat sig efter krig och diktator. Kort sagt, besök Kroatien nu om du inte redan gjort det.

Mina boktips om Kroatien/av kroater:

Drakulic, Slavenka; Hur vi lyckades överleva kommunismen med ett leende på läpparna; 1987 och 1992

Drakulic, Slavenka; Balkan express; 1993

Drakulic, Slavenka; Café Europa; 1996

Hildebrandt, Johanne; Blackout; 2001

Och såklart ska jag lära mig mer om detta nya EU-land:

Vedrana Rudan – Night

Dubravka Ugresic – Baba Jaga la ett ägg

Några av få bilder jag har från Kroatien (2002 blev jag av med min kamera någonstans i Split):

Jag i Dubrovnik

Jag i gamla stan i Dubrovnik. 2004.

Jag i Zagreb

Jag dricker läsk på en mysig bar i centrala Zagreb. 2004.

jun 30

Sommarläsning – Världsläsning 13

JordglobDå har jag äntligen semester! Och ingen riktig semester för en bokbloggsnörd utan uppsatta läsmål. Jag är snart klar med världsutmaningen och jag tänkte fortsätta sommaren i samma anda. Jag ska läsa böcker från många nya länder och länder jag inte läst så mycket från förut.

Målet är att skapa fem nya länder-sidor under Kvinnor i världen. Och redan nu ska jag börja med Makedonien.

I dagarna går jag till stadsbiblioteket med följande lista:

Ama Ata Aidoo – Förändringar: en kärlekshistoria

Maryse Condé – Tills vattnet stiger

Fatou Diome – Atlantens Mage

Lizzie Doron – Varför kom du inte före kriget

Joumana Haddad – Lilits återkomst

Rani Manicka – Rismodern

Ioana Pârvulescu – Livet börjar på fredag

Elif Shafak – Bastarden från Istanbul

Phan Thi Vang Anh – När man är ung

Célestine Vaite – I kloka kvinnors sällskap

Dubravka Ugresic – Baba Jaga la ett ägg

Jag har beställt två som inte fanns inne:

Doreen Baingana – Tropiska fiskar

Claudia Piñeiro – Torsdagsänkorna

Jag har beställt två böcker från Adlibris:

Clarice Lispector – Stjärnans ögonblick

Vedrana Rudan – Night

Du hittar recensioner och eventuella veckans feminister under tagen Världsläsning 13.

jun 30

Dimkovska, Lidija; Dikter; 2011-2012

Lidija DimkovskaLidija Dimkovska är en makedonsk poet född 1971. Hon skriver mycket om relationer mellan män och kvinnor och i en intervju säger hon att relationer intresserar henne och på frågan om det är en feministisk vinkel på hennes dikter svarar hon mer eller mindre ja. Jag har läst fem av hennes dikter. Den första, från 2012, hittar ni här och de andra fyra, från 2011, här. Jag hittade henne för att in svägerska, som är till hälften makedonska, letade upp kvinnliga författare från Makedonien på mitt uppdrag. Jag är mycket glad att hon gav mig det namnet.

Det är modernt och det är ironiskt och jag tycker att det känns som att det är skrivet av en poet som är lika gammal som jag (och ja, det skiljer ju bara sex år mellan oss). Det roliga är att hon är från Makedonien och jag från Sverige och ändå kan jag känna igen mig så mycket i det hon skriver. Jag är helt såld på Dimkovskas lyrik. Här är några rader som jag föll för i dikten Decent girl:

The fashion of the Orientals
comes back in a package of diet food.
And bless me while I’m still a decent girl.
Tomorrow or the next day I’ll lose my sinful ways,
I’ll wear embroidered blouses from the Ethnographic Museum
of Macedonia, and someone will have to pay for them.

Jag är nu lite ledsen över att det inte finns något översatt till svenska. Det som är översatt till engelska är inte mycket heller. Jag vill ha mer! Någon som har tips om var jag kan finna det?

jun 29

Bokbloggsjerka v 26 – Bad girl

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Vilken ”bad guy/girl” tycker du bäst om och varför?

Jag är väldigt svag för Bellatrix Lastrange från Harry Potter-böckerna. Kanske främst därför att hon är rakt igenom ond och det brukar vara ett drag som är vikt åt de manliga karaktärerna. Jag skrev om henne när jag skrev om hur Harry Potter kunde vara feministiskt intressant och då var det en hög antifeminister som misstolkade mig, förmodligen medvetet, att jag tyckte att Bellatrix Lastrange var en feministisk förebild. Sedan slutade väl hela diskussionen med SCUM-manifestet och hela faderullan. Suck.

Hur som helst så gillar jag när kvinnor också får vara genomonda i litteraturen.