jul 24

Lispector, Clarice; Stjärnans ögonblick; 1977

Stjärnans ögonblickJag fick tips från en (svensk) Brasilien-bo att om jag skulle läsa en bok av en kvinnlig författare från Brasilien så skulle jag läsa Clarice Lispectors Stjärnans ögonblick. Det var i vilket fall det tips jag kunde få sådär på rak arm på en fikarast.

Det är en kort roman på bara drygt hundra sidor. Macabéa är en minst sagt udda figur som lever ett torftigt liv i Rio de Janeiro. Hon har precis har förlorat en tjänst som maskinskriverska på ett företag. Chefen låter henne jobba kvar för att han tycker synd om henne. En dag träffar hon en kille som hon blir tillsammans med. Hon är inte smart eller beläst, men hon försöker. Hennes pojkvän är inte heller den smartaste, men anklagar henne för att ljuga för att inte själv framstå som dum. En dag blir hon lämnad samtidigt som hon får veta av en sierska att det ska gå henne mycket väl i livet.

Jag tyckte mycket om den här kortromanen och föga förvånande så läste jag i princip hela på några timmar. Det var en lite ovanlig berättarteknik där en man betraktar kvinnan Macabéa och berättar hennes historia. Han lägger sig i historien ibland och jag gillade det greppet. Det gjorde att vi fick distans till kvinnan vilket passade bra till hennes aningslösa personlighet. Det var också förvirrande och gjorde att man som läsare lite trasslade in sig i berättelsen. Lyran har beskrivit detta bra på sin blogg. Jag tyckte att detta var mer roligt än störande. Det finns ingen ursäkt att inte läsa den här boken, den är bra och den är kort och perfekt för hängmattan.

Läs mer: Adlibris, Bokus, DN, Boktoka, Dagens bok, Tranan

jul 24

Kina 5x – Gå vidare?

Kinas flaggaDå har jag kommit fram till det sista inlägget om Kina. Jag har varit i Kina två gånger (varav en gång bara i Hongkong och Macao) och jag har sett Beijing, Shanghai, paradisön Hainan och så Hongkong två gånger. Det är ett fascinerande land och jag vill gärna läsa mer kinesisk litteratur, När jag i våras sökte efter texter och lyrik på nätet av kinesisk feminister så hittade jag en hel del.

Hur ska jag nu gå vidare? En rolig sak är att jag, Anna och Lyran ska försöka hitta en bok att läsa gemensamt och sedan skriva om den på respektive bloggar. Det är en rolig idé och något jag aldrig gjort förut.  Jag lär återkomma om detta!

Och jag vill ha mer bra tips på kinesisk kvinnolitteratur!

Kina 5x är en serie inlägg med litteratur om eller från Kina i fokus, fem inlägg – fem dagar i rad. Detta är det sista.

jul 23

Ditlevsen, Tove; Två som älskar varandra; 1960

Två som älskar varandraMin svärmor var feminist och i hennes bokhyllor finns massa skoj. Jag hittade Tove Ditlevsens Två som älskar varandra från 1960 och läste den på landet nu i sommar. Jag läste halva boken under midsommarhelgen och var inte så imponerad så jag lämnade den i sommarstugan. Jag återupptog läsandet när jag kom ut den här gången och nu sträckläste jag den.

Inger är gift med Torben och de har två barn som är i tonåren. Ungefär samtidigt som Inger upptäcker att hon är gravid igen, hittar hon ett brev från Torbens älskarinna Eva. Vi får följa Ingers vånda, Evas förhoppningar och Torbens velande hit och dit. Ingen kan gå ut ur detta som vinnare.

I början tyckte jag som sagt att boken var lite trist och seg, men allteftersom otrohetsaffären belystes ur fler synvinklar så tyckte jag att den blev riktigt intressant. Mannen vill både ha kakan och äta den. Han varken kan eller vill lämna sin hustru. Frun har gett upp karriär och möjlighet till inkomst för mannens skull så hon måste fortsätta att vara gift. Dessutom står hon inte ut med förödmjukelsen att bli lämnad. Älskarinnan är kär och vill inte tänka på att det finns en bedragen hustru som mannen behöver ta hänsyn till. Hon tror på att kärleken övervinner allt och att hon kommer att få sin käresta. Så ser det nog allt som oftast ut, även idag (bortsett från att det flesta kvinnor har egen försörjning, men en skilsmässa betyder oftast rejält sänkt ekonomisk standard). Min känsla när jag läst boken var att den bar på ett budskap till alla kvinnor därute: bli inte älskarinnor om ni blir kära i en gift man. Om ni undrar hur det förmodligen slutar så läs den här boken.

jul 23

Kina 5x – Feministisk litteraturkanon

Vilda svanarIdag tänkte jag skiva om en bok som förtjänas att prata mycket om. Det är Vilda svanar av Jung Chang. I våras när jag tillsammans med bland andra Ebba Witt-Brattström satte ihop en feministisk kanon tyckte vi att den boken var så bra att den platsade på listan.

Jung Chang skriver om sig själv, sin mamma och sin mormor och boken blir Kinas historia sett från dessa tre kvinnors ögon. Mormor var konkubin åt kejsaren, mamma var kommunist och gift med en som var högt upp i nomenklaturan och själv blev hon rödgardist för att senare i livet fly Kina och bo i ett fritt land.

Denna bok är den absolut bästa jag har läst från en kinesisk författare.

Kina 5x är en serie inlägg med litteratur om eller från Kina i fokus, fem inlägg – fem dagar i rad. Hääääng med!

Feministisk litteraturkanon

jul 23

Gunnarson, Anna Charlotta; Samma gamla visa & Guld som glimmar; 2005 & 2006

Samma gamla visa och Guld som glimmarDe första barnböckerna av Anna Charlotta Gunnarson var böckerna om Amanda i Finnvira. Samma gamla visa gick som radiojulkalender 2003 och var skriven av Gunnarson och Mats Kjelbye. Båda den och Guld som glimmar är deckare för barn.

Amanda bor ihop med sin far Lenny som vill vara en bra detektiv. Amanda själv verkar ha en förmåga att hamna i situationer som är lite magiska. I Samma gamla visa är det snart jul och hon hittar en gammal skiva från 60-talet med ett dolt budskap i en julvisa. När hon knäcker det kan hon önska sig vad hon vill – och det varar i tre minuter och åtta sekunder (så länge som låten varar). Skivan kommer i orätta händer och då får hon bekymmer. I Guld som glimmar är det sommarlov och hon arbetar i sin bästis familjs botaniska trädgård. Där vårdar hon en magisk växt som får henne att bli någon annan för en kort stund. Samma sak händer där – den kommer i orätta händer och hon måste lösa mysteriet.

Amanda är tuff, lite egen och intresserad av det som händer och sker. Mindre intresserad är hon av killar och kärlek. Hennes bästa vän Carmen tror inte på övernaturlighet, i alla fall inte initialt, och hon gillar att spana in snygga killar. Två tjejer och två helt olika roller. Gunnarson visar att det går att vara tjej och ha olika egenskaper. Det finns även andra könsostereotypa inslag såsom värstingtjej och värstingkille (istället för bara killar), en killkompis till bästisarna Amanda och Carmen samt den ensamstående pappan som lagar supergod mat. Jag tror absolut att böckerna fungerar som deckare för barn och jag tyckte att de var spännande. Den första boken gillade jag mer. Den andra var lite mer komplicerad till en början. Framförallt utspelar sig den första i skolmiljö, något som Gunnarson verkligen kan skriva roligt om.

jul 22

Vad vinner vi på att märka ord?

När vi ska prata om en viss företeelse behöver vi ett språk, annars är det svårt att göra oss förstådda. I språket ingår det begripliga ord på de företeelser vi vill beskriva. Således har jag kommit fram till att jag måste använda ordet kvinnolitteratur för att beskriva litteratur skriven av kvinnor. De viktigaste syftet med den här bloggen är att belysa litteraturen skrivet av och om kvinnor eftersom denna inte fått lika mycket uppmärksamhet genom historien än den skriven av män.

Kvinnolitteratur är inget bra ord. Det kan ge associationer till att litteratur skriven av kvinnor är annorlunda och bör skiljas ut från det som män skriver. Men man behöver inte tolka det så. Jag kan inte komma på något bättre ord så tillsvidare använder jag kvinnolitteratur.

Jag kom att tänka på detta idag när jag gjorde en uppdatering på Facebook-sidan: Just nu håller jag på med mitt sommarprojekt Världsläsning 13. På nattygsbordet ligger bland annat en bok från Tahiti och en från Brasilien. Vilket är ditt bästa tips på bok från lite ovanligare länder? En av kommentarerna löd: vad i allsindar är ett ”ovanligt land”? En annan person kommenterade att Sverige är ett ovanligare land än Indien.

Jag behöver ett språk för det jag håller på med. Jag vill bredda mig och läsa om kvinnor i så många olika länder som möjligt. Jag läser ofta från Sverige, USA, Storbritannien och de nordiska länderna förutom Island. Jag vill ha tips om bra böcker från andra länder. Hur ska jag sätta ord på det om jag inte vår använda termen ovanligt land? För mig var det självklart att ovanligt land här betydde ovanligt på den svenska bokmarknaden, men uppenbarligen var det inte det för andra. Borde jag i fortsättningen märka mina Facebookinlägg med fotnoter?

Ordmärkeriet är vanligt och utbrett och det kan slå mot dem som inte är så bra på svenska, oavsett till vem piken riktar sig. Jag tycker att det skulle vara lättare om vi valde att försöka förstå istället för att försöka missförstå.

jul 22

Ugresic, Dubravka; Baba Jaga la ett ägg; 2007

Baba Jaga la ett äggBara titeln är briljant. Självklart ville jag sätta tänderna i Baba Jaga la ett ägg av Dubravka Ugresic! Jag fick tipset av en makedonsk man, via hans dotter och min svägerska Ana, när jag frågade efter bra litteratur av kvinnor från Balkan. Det blev en annorlunda, men inte oäven, upplevelse.

Baba Jaga är en kvinnogestalt i den slaviska mytologin. I Baba Jaga la ett ägg få vi möta flera olika ”baba jagas” i form av levande gamla tanter. Boken är indelad i tre delar. Den första är en berättelse med självbiografiska inslag om berättarjagets egen mor. Den andra handlar om tre äldre damer, Pupa, Beba och Kukla, på ett lyxsspa i Tjeckien. Beba får möjligheten att gottgöra för gamla synder när ett barnbarn, i form av en liten flicka, placeras i hennes vård. Den tredje är en fiktiv granskning av författarens text utifrån myten om Baba Jaga och hur hon har använt den i texten. Låter det konstigt? Det är det också.

Den första delen var den jag tyckte bäst om och den var så bra att jag hoppades att det skulle komma mer. Det var en otroligt vacker berättelse om en kvinnas resa till sin mors hemby i Bulgarien där hon tog bilder för att visa sin mamma. Den andra delen tyckte jag var lite märklig, men den hade också sina intressanta stycken. Den sista delen läste jag mest pliktskyldigt och har nu lärt mig en hel del om myten om Baba Jaga. Det som jag gillade bäst i den delen var att det faktiskt var en feministisk analys av synen på den åldrande kvinnan som det av någon anledning finns något fult över.

Läs mer: DN, SvD, Bokhora

jul 22

Kina 5x – Oläst i min bokhylla

Olästa böcker från Kina

Idag tänkte jag presentera två böcker från Kina som står olästa i min bokhylla.

Anhua Gaos självbiografi Till kanten av himlen har jag länge velat läsa, men som min vän som gav mig den sa så känns den lite som en Vilda svanar men inte alls lika bra. Något att läsa till hösten kanske, vad säger Anna?

Jag köpte två böcker av Hongkong-författaren Xu Xi i våras när jag var där. Hon är egentligen inte kines, men eftersom Hongkong är en del av Kina så räknar jag den. Habit of a foreign sky handlar om en ensamstående mor och hur det går för henne när hennes mamma dör. Huvudpersonen finns med som karaktär i The unwalled city, som jag också köpte i Hongkong (och redan har läst).

Kina 5x är en serie inlägg med litteratur om eller från Kina i fokus, fem inlägg – fem dagar i rad. Hääääng med!

jul 21

López Barrio, Cristina; Den omöjliga kärlekens hus; 2010

Den omöjliga kärlekens husChristina López Barrio har jämförts med Isabel Allende. Hon ska enligt recensenter uppfunnit den spanska magiska realismen. Den omöjliga kärlekens hus har fått många bra vitsord på omslaget. Trots det känner jag enbart lättnad när boken äntligen är utläst.

I det avlägsna och från omvärlden isolerade huset Villa Röd i en by i Kastilien, Spanien, bor det kvinnor som det vilar en förbannelse över. De blir alla övergivna av männen de älskar och föder sedan en flicka utom äktenskapet. När boken börjar är det 1800-tal och boken går i rask takt fram till 60-talet. Kvinnorna i varje generation försöker på sitt sätt att bryta förbannelse och hämnas. Clara gör om Villa Röd till en bordell, Manuela pryglar sin dotter och Olvido vägrar prata med sin mor. Tillslut föds en pojke och förbannelsen bryts.

Jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Jag fann inget bra eller fängslande i den här boken. Personer man borde bry sig om mördas eller dör på annat sätt och det rörde mig inte i ryggen. Jag var totalt likgiltig inför bokens upplösning. Jag är ledsen, men jag vet faktiskt inte vad för bra jag ska lyfta fram med den här kvinnliga släktkrönikan.

Läs mer: Bazar förlag, Adlibris Bokus

jul 21

Belli, Gioconda; Dikter; 1972-2010

Gioconda BelliJag läste tidigare i sommar The country under my skin, Gioconda Bellis självbiografi om livet som rebell i Sandinista i Nicaragua. Jag blev sugen på att läsa hennes poesi efter det, men fann att inget var lättillgängligt på svenska eller engelska i Sverige. Jag fick då läsa det jag kunde finna på nätet. Här, här, här och här har jag hittat dikter av henne och det är dessa som denna recension avser.

Belli är inte bara en politiker, utan också en person inte tvekat att ta till vapen i kampen för ett rättvisare samhälle. Detta lyser igenom i hennes poesi. Av de dikter jag har läst är flera helt uppenbart feministiska, andra är mer inspirerade av bergen och naturen i Nicaragua och vissa av den politiska kampen. Hon har en ton i sina dikter som jag känner är ganska lättillgänglig och hon använder också humor ibland.

Ett litet smakprov från en humoristisk feministisk dikt:

No.
I don’t have Cindy Crawford’s waist
nor her perfectly smooth and slightly concave tummy
with the flawless navel at the center.
I might have had it once. Once I  was even proud of that part of my anatomy.
That was before my son´s birth,
before he decided to be born in haste
and come into the world feet first,
before the C-section and the scar.

Det är dikter som den ovan (det är ett utdrag från en längre dikt) som gör att jag gärna skulle vilja titta närmare på Bellis feministiska poesi. Så länge jag inte lär mig spanska får jag kanske nöja mig med detta.