Sotiropoulou, Ersi; De små vita lögnernas mästare; 2005

Grekland berättar: Fikonträdets sångJag har läst Grekland berättar: Fikonträdets sång från Tranan. Översättaren och redaktören Jan Henrik Swahn har gått in för att hitta kvinnliga författare och därför innehåller novellsamlingen många intressanta kvinnliga samtida författare. Jag recenserar novellerna en och en.

I De små vita lögnernas mästare av Ersi Sotiropoulou är det en man som är huvudperson, men han är ganska töntig och faktiskt känns det som om han har fått den kvinnliga könsrollen. Det är frun och dottern som sitter klistrade framför TV:n och laddar inför OS i Aten och han som springer omkring och undrar vad sjutton all uppmärksamhet handlar om.

En novell om sport där det är kvinnorna som får stå för normen, det är en novell jag inte kan låta bli att recensera här. Jag tyckte om den. Författaren skapar en fantastisk känsla för de kommande olympiska spelen som gick av stapeln i Aten 2004 och hon gör det på ett humoristiskt sätt, genom en som minst av allt ser fram emot det.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Triantafillou, Soti; Bebbas förlovning; 1996

Grekland berättar: Fikonträdets sångJag har läst Grekland berättar: Fikonträdets sång från Tranan. Översättaren och redaktören Jan Henrik Swahn har gått in för att hitta kvinnliga författare och därför innehåller novellsamlingen många intressanta kvinnliga samtida författare. Jag recenserar novellerna en och en.

Bebbas förlovning av Soti Triantafillou är enligt Swahn en slags Mitt stora feta grekiska bröllop fast utan bröllop och där allt går åt helvete. Men det går ju inte åt helvete, det går ju bara inte som huvudpersonerna tänkt sig. Huvudpersonens storasyster Bebba vill gifta sig. Hennes far blir bestört då han hoppas att alla hans barn ska studera och bli något. Han får tillslut ge upp för dotterns önskningar och en friare med familj kommer på visit. Där gå allt mycket riktigt åt skogen. Bebba förblir ogift, men får sin universitetsexamen och har enligt systern 35 älskare.

Den här novellen är otroligt roligt skriven och berättarjaget slänger sig med modern terminologi, men påpekar hela tiden att så uttryckte man inte på den tid då det begav sig. Jag skrattade många gånger. Dessutom tycker jag att det är en sensmoral som jag faktiskt gillar. Här är det fadern som vill att dottern ska studera och trots att han ger efter så blir det som han ville ändå. Det är inte att pappan fick som han ville som jag gillar, utan att pappan fick symbolisera  framtiden och mer moderna ideal och dottern som bara sitter hemma och vill få livet serverat. Det är svårt att förklara, men den här tvärtomhistorien var mycket underhållande och lämnade mycket eftertanke.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Rizioti; Galatia; Klädpoker; 2005

Grekland berättar: Fikonträdets sångJag har läst Grekland berättar: Fikonträdets sång från Tranan. Översättaren och redaktören Jan Henrik Swahn har gått in för att hitta kvinnliga författare och därför innehåller novellsamlingen många intressanta kvinnliga samtida författare. Jag recenserar novellerna en och en.

I Galatia Riziotis novell Klädpoker blir en ensam kvinna våldgästad av en gammal klasskompis och hennes pojkvän, vilket senare visar sig vara en lyxprostituerad och hennes hallick. Hon är lite av en svag natur och vet inte hur hon ska tackla det hela. Så blir tjejen mördad och hallicken misstänks och då vänds allt uppochner och huvudpersonen blir indragen mer än hon tänkt sig.

Den här var nog en av de knepigaste novellerna från samlingen. Någonstans tyckte jag ändå den var intressant. Den ensamma kvinnan som enbart levde för sitt cellospelande och som attraheras av den farliga mannen var lite spännande ur ett feministiskt perspektiv. Hon har aldrig varit med en man och känner väl att det är på tiden. Novellen handlar också mycket om känslor och att allt inte blir som man har tänkt sig.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Basdeki; Glikeria; Snubblade du, eller?; 2001

Grekland berättar: Fikonträdets sångJag har läst Grekland berättar: Fikonträdets sång från Tranan. Översättaren och redaktören Jan Henrik Swahn har gått in för att hitta kvinnliga författare och därför innehåller novellsamlingen många intressanta kvinnliga samtida författare. Jag recenserar novellerna en och en.

Glikeria Basdeki skriver om en mycket underligt mor-dotter-förhållande i Snubblade du, eller? I början tror läsaren att berättarjaget är en man som älskar sin kvinna och vill leva med henne. När jag förstod att det var mamman kom saken i ett lite annat läge och dotterns konstiga beteende verkar blev plötsligt inte lika konstigt längre. De träffas inte ofta och dottern verkar ständigt göra uppror. Det kändes lite som att det faktiskt behövdes.

En välskriven och egentligen mycket sorglig novell med en lite lustigt tvist i början.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Michalopoulou; Amanda; Snattarna; 2005

Grekland berättar: Fikonträdets sångJag har läst Grekland berättar: Fikonträdets sång från Tranan. Översättaren och redaktören Jan Henrik Swahn har gått in för att hitta kvinnliga författare och därför innehåller novellsamlingen många intressanta kvinnliga samtida författare. Jag recenserar novellerna en och en.

I novellen Snattarna av Amanda Michalopoulous får vi träffa på ett äkta tonårssvek. Huvudpersonen och hennes bästa vän snattar. En dag åker de fast och då svär sig kompisen fri och skyller helt ifrån sig. Efter det tar hon avstånd från vännen som får bära hela skammen.

Man kan verkligen känna smärtan när man läser detta. Det är en novell om svek, men också om klass. Den rika flickan kan komma undan för att hon har föräldrar med respektabla jobb och genom att ta avstånd från sin forna vän kan hon nästan bli hjälte på kuppen. Huvudpersonen som tror att ingen bryr sig om snatteri får bittert erfara motsatsen. Det är skrämmande, men förmodligen är liknande saker verklighet för många.

Läs mer: Adlibris, Bokus

Novell-lördag: Grekland

Greklands flaggaJag har inte läst alls mycket grekisk litteratur. Platons Staten och Sapfos dikter är väl det enda skulle jag tro. Därför var det spännande att sätta tänderna i Grekland berättar: Fikonträdens sång, Tranans grekiska novellsamling. Som vanligt riktade jag in mig på de kvinnliga författarna och översättare Jan Henrik Swahn säger själv i förordet att han gått in för att hitta kvinnor, därför fanns det en hel del. Samtliga novell är samtida litteratur, till skillnad från det jag läst tidigare.

Mina övriga relationer till Grekland är att jag har varit där en gång, på charterresa till Kreta 2003.

Jag tyckte om alla noveller jag läste så detta blir en fullspäckad dag. Alla noveller var mycket välskrivna och alla var lättillgängliga och tog upp viktiga ämnen.  Hittills är Grekland det land som överraskar mest i mitt novellprojekt. Swahn skriver att det finns rivalitet mellan Aten och Tessaloniki och bland mitt urval finns författare från båda städer representerade, även om Aten dominerar. Första recensionen kommer klockan 11 och jag publicerar ett avslutningsinlägg kl 18.

Bokbloggsjerka v 35 – boklängtan

Veckans fråga på Annikas litteratur- och kulturblogg:

Vilken bok/vilka böcker längtar du mest av allt efter just nu?

Jag vet inte om jag har någon bok som inte kommit ut än som jag längtar jättemycket efter, men så såg jag att Tranan skulle komma ut med novell-samlingen Kambodja berättar och nu längtar jag lite efter den! Jag tycker att det är extra roligt att läsa böcker från länder där jag har varit och 2007 var jag i Siem Reap i Kambodja.

Annars längtar jag efter att få sätta tänderna i Torka aldrig tårar – Döden.

Nu ska jag läsa alla andras bloggar för jag kanske kan få tips om vad jag måste läsa!

Tysk torsdag: Emma

Emma

Bokmoster har avslutat den tyska torsdagen, men jag kom på ett inlägg till jag ville skriva. Jag skrev tidigare att jag prenumererar på den tyska feministiska tidskriften Emma och jag måste såklart blogga lite om det!

Jag är precis som många andra som får hem utländska tidskrifter, en person som inte känner att jag hinner läsa dem. Ändå vill jag ha dem. Jag har Ms Magazine, som är amerikanskt och tidigare hade jag tyska tidskriften Missy Magazine, som min man gett till mig i julklapp för att överraska lite. Jag visste inte hur jag skulle göra när prenumerationen gick ut, men så åkte jag till Tyskland och hittade boken om Emmas grundare Alice Schwartzer och då kändes det naturligt att byta till en annan tysk tidning.

Det är intressanta artiklar i Emma och diskussionen liknar lite den här hemma. Mamma över 50 är väl kanske något som jag inte känner igen här, men klitoris som drottningen av lust är väl ett ständigt tema här också. Mina erfarenheter av måste Missy och Emma är att den tyska feminismen är mer avklädd och naturlig. Det är mycket bilder på nakna kvinnor i alla färger och former och även män ibland. Det är bilder man inte riktigt skulle se i amerikans Ms. Annars är det reportage om samkönade äktenskap, kvinnliga konstnärer (Hilma af Klint och Niki de Saint Phalle), fotboll och sexuella trakasserier. Sånt som man vill läsa om i en feministisk tidskrift med andra ord. Emma är bra!

Tyska aktivister i Emma

Tyska aktivister i bar överkropp.

Nakna tyska män i Emma

Nakna tyska män.

Tysk torsdag: Schweiz och Österrike

Böcker från Schweiz och Österrike

Jag hade tänkt att läsa ytterligare två böcker på tyska, en från Schweiz och en från Österrike. Valet har fallit på två böcker som varit kurslitteratur. Mig veterligen har jag bara läst den ena (Nöstlinger) och jag har eventuellt redan nu bestämt mig för att eftersom jag redan läst den på tyska så kan jag läsa den på svenska nu. Eller inte, jag får se 🙂

Maikäfer flieg av Chrstine Nöstlinger: Flyg ollonborre, flyg! på svenska. En bok om livet i Wien strax efter andra världskriget. En ungdomsbok.

Das Blütenstaubzimmer av Zoë Jenny: Titeln betyder pollenrummet. På baksidan står det att den handlar om en kvinna som lämnar sin pappa för att leta reda på sin mamma. Jag hade för mig att detta också är en ungdomsbok, men jag är inte helt säker.

Tysk torsdag: Tyskland

Tyska böcker

I januari var jag i Berlin på jobbresa. Då köpte jag dessa fem böcker som jag avser att läsa i år.

Jag har läst tre av dem:

Patentöchter av Julia Albrecht och Corinna Ponto: En bok av två offer föra Baader-Meinhofligan. Albrecht är syster till en av förövarna och Ponto dotter till den som Albrechts syster var med och dödade. Patentöchter betyder guddöttrar och det var författarna till deras respektive fäder. En tragisk berättelse, men ljus på det sättet att de idag har funnit varandra.

Endlich wieder leben av Helga Hirch: Äntligen återvänder livet betyder titeln och den handlar om kvinnor i Tyskland på femtiotalet, efter kriget men före Berlinmuren byggdes. Mycket intressant och bra!

Der geteilte himmel av Christa Wolf: Den här boken om ett par som hamnar på varsin sida Berlinmuren var lite för svår för mig som inte är så bra på tyska. Men jag vill läsa mer av Wolf, dock på svenska (just denna finns av någon märklig anledning inte översatt).

Jag har två kvar:

Feuchtgebiete av Charlotte Roche: Boken finns nu översatt och titeln är samma på svenska; Våtmarker. Erotik på tyska? Feministisk sådan? Ja, mycket hellre än 50 nyanser!

Alice im Niemansland av Miriam Gebhardt: Boken handlar om Alice Schwarzer som är grundare av den feministiska tidskriften Emma (som jag nu prenumererar på!). Hon är en av få feministiska röster i Tyskland och det diskuteras i boken (Alice i ingenmansland).