#tbt: Feministbrud till riksdagen – en gång i tiden ville jag det

Den som är politiskt aktiv i ett parti vet att det just nu pågår nomineringstider till diverse politiska församlingar runt om i Sverige. Jag ville en gång i tiden väldigt gärna sitta i riksdagen. Året var 2002, jag var 25 år och stod på tredje plats i Skaraborgs läns valkrets (Västra Götaland Östra tror jag att den heter formellt). Jag skrapade ihop över 500 kryss, vilket inte räckte till en riksdagsplats (i valkretsen fick Folkpartiet ett mandat). Veckans #throwbackthursday är en liten tillbakablick på min riksdagskampanj.

Min slogan var Liberal Radikal Feminist. Jag drev individualiserad föräldraförsäkring som en av mina huvudfrågor. Bland mina pressklipp fanns bland annat en helsida i Nya Lidköpingstidningen, en timma i Radio Skaraborg och 90 sekunder i TV3 Direkt. I TV3 fick jag frågan vad intervjuaren som man (Erik Hörstadius) hade att tjäna på feminismen. Jag svarade: Du får gråta offentligt. Jag ska vara tacksam över att han inte klippte bort att jag sa fler saker. Hörstadius trodde att Alingsås låg i Skaraborg så vi gjorde upp om att ses där. När han förstod att så inte var fallet filmades jag med en cykelparkering som barkgrund. Det är synd att klippet inte finns digitalt!

Idag har jag inga planer på att kandidera, det räcker så bra med att vara anställd och driva den här bloggen på fritiden.

Nedan kan ni ser tre bilder från kampanjen som min goda vän och partikollega Johan Örneblad tog på mig.

Hannas riksdagskampanj

Min favoritbild. Den hade jag till affischer och broschyrer.

Hannas riksdagskampanj

Den här var med i Skaraborgs läns Tidning om jag inte minns helt fel.

Hannas riksdagskampanj

Den här bilden var med i en LUF-broschyr från riks. Jag har för mig att det även fanns en tillhörande affisch.

Recension: Dahlgren, Eva F; Fallna kvinnor; 2013

Fallna kvinnorProstituerade har alltid tillhört samhällets bottenskikt. För hundra år sedan greps kvinnor som gick på gatan för lösdriveri. Så sent som på åttiotalet ville åklagare inte ha en massa ”fladdriga vittnen” (=prostituerade kvinnor) i rättegången om mordet på Catrine da Costa. I dag har vi en sexköpslag som bara kriminaliserar köparen, men fortfarande kan prostituerade få sina barn tvångsomhändertagna.

Frilansjournalisten Eva F Dahlgren har skrivit om hur prostituerade kvinnor behandlades på 1920- och 1930-talen i boken Fallna kvinnor. Då skickades många som gripits för brott mot lösdriverilagen på straffläger för kvinnor i Landskrona.

Det var när Dahlgren gjorde research för sin bok Min farfar var rasbiolog som hon stötte på nakna kvinnor som hade fotograferats, mätts och klassificerats. Detta intresserade henne så mycket att hon ville ge dem en egen bok. Flera av kvinnorna som fanns i det rasbiologiska arkivet var fångar. Boken handlar om de kvinnor som satt en eller flera gånger på Landskrona och efter det var stämplade för livet.

Fallna kvinnor är en feministisk analys av historien. Den enda gemensamma nämnaren för alla i arbetslägret är att de var kvinnor. De levde ett i det officiella samhällets ögon felaktigt liv och lagarna var skrivna så att de minst av allt skyddade de kvinnor som hade det svårast.

En som lurats in i prostitution genom att hon trott att jobbet var någon annat och sedan misshandlades av sin hallick, kunde inte gå till polisen om hon ville undvika arbetsläger. Kvinnoföraktet var på den här tiden mycket stort bland myndighetspersoner. Kvinnorna i boken får inget skydd, ingen möjlighet att återanpassa sig till samhället trots att de önskar det, och vissa fick sina barn tvångsomhändertagna.

Med utgångspunkt från de verkliga personerna Karin och Inga försöker Dahlgren måla upp en bild av hur och varför en kvinna hamnade på Landskrona. Genom olika brev och offentliga register har hon kunnat kartlägga deras liv. Inga var en utlevande person som ville leva i sus och dus medan Karin var mycket fattig och efter att ha blivit smittad av syfilis stod utan försörjning. Boken är helt dokumentär, men författaren beskriver Inga och Karins liv i mer skönlitterär form för att göra historierna levande.

Mellan de historierna berättar Dahlgren om andra kvinnor hon hittar i arkiven samt om de som arbetade på fängelset. Hon skriver mycket personligt och hon talar om för läsaren vilka känslor hon får när hon gräver i arkiven.

Att hennes farfar var rasbiolog återkommer hon ofta till. Berättarformen gör att det nästan känns som en skönlitterär bok, samtidigt som man som läsare får återkomma till verkligheten mellan varven. Den enda nackdelen med detta upplägg är att det ibland är svårt att förstå vad som är dokumentärt och vad som är rena fantasier. Fördelen är att det är en bok som berör på djupet.

Fallna kvinnor är en viktig bok och den lämnar ingen oberörd. Den ger en bild av hur kvinnor haft det genom historien. Och den ger en eftertanke om att vi behöver lära oss av historien.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Magasinet Neo, Forum, Aftonbladet, GP, SR, SvD

Nya Magasinet Neo ute nu!

neo 6 2013

Ett nytt nummer av Magasinet Neo är ute i butik och jag tycker verkligen att du ska köpa ett nummer, om du inte redan prenumererar. Jag har recenserat två böcker, Beata Arnborgs biografi över Kerstin Thorvall, Uppror i skärt och svart samt Jimmi Åkessons bok Satis polito. Den sistnämnda var ingen nöjesläsning direkt.

Förutom mina recensioner, som kanske inte är tidningen absolut viktigaste inslag, kan ni läsa en intervju med jämställdhetsminister Maria Arnholm och varför hon förordar en tredje pappamånad.

Julklappstips:Ge bort en prenumeration på Neo!

Lucka 5: 21 juli 1960

Krans 5I juli 1960 fick världen för första gången en kvinnlig premiärminister efter ett demokratiskt val. Det var Sirimavo Bandaranaike som efterträdde sin mördade make i Sri Lanka. Hon var premiärminister i tre omgångar mellan 1960 och 2000. Hon avgick sista gången två månader före sin död.

Det var under hennes tid som Sri Lanka bytte namn från Ceylon och gick från att vara en del av  det brittiska samväldet till att bli en republik.

Sirimavo Bandaranaike

Sirimavo Bandaranaike, Sri Lankas premiärminister 1960–1965, 1970–1977 och 1994–2000.

Lucka 4: 21 februari 2012

Krans 4Dagens milstolpe hände för inte så länge sedan i ett land tämligen nära oss, närmare bestämt i Ryssland den 21 februari 2012. Den ryska konstnärsgruppen Pussy Riot släppte loss en regimkritisk föreställning i Kristus Frälsarens katedral i Moskva. I Ryssland ser vi en utveckling som går mot mindre frihet och Pussy Riots aktion var en välbehövlig protest mot Putin och resten av regimen i Ryssland.

Efteråt blev tre av dem fängslade och dömda för huliganism. En av medlemmarna, Nadezjda Tolokonnikova, uppgavs tidigare i höst vara försvunnen, men det har nu bekräftats att hon befinner sig i ett fångläger i Sibirien. Hon fruktar för sitt liv.

När man gör en aktion där instansen är att sitta fängslad i Sibirien, då kan man verkligen tala om mod.

Pussy Riot

Delar av den ryska konstnärsgruppen Pussy Riot.

Lucka 3: 6 april 1938

Krans 3Den 6 april 1938 orsakade Astrid Kindstrand lyssnarstorm när hon dök upp som nyhetsuppläsare i Sveriges Radio TT. Det var första gången som en kvinna läste upp nyheterna i Sverige. Enligt henne själv var hon anonym för att inte bli lynchad av kvinnohatare. Lyssna på detta och hör vad folk hade att säga om att en kvinna läste upp nyheter:

Lyssna: Radiofynd: Kvinnlig TT-uppläsare.

Vi kan väl konstatera att det inte var bättre förr.

Är ni intresserade av hur Astrid Kindstrands nyhetsuppläsning lät så kan ni lyssna här:

Lyssna: Astrid Kindstrand läser TT-nyheter i radion i april 1938.

Astrid Kindstrand

TT:s nyhetsuppläsare Astrid Kindstrand orsakade lyssnarstorm.

Recension: Abulhawa, Susan; Morgon i Jenin; 2010

Morgon i JeninDet är många gånger jag har sneglat på Morgon i Jenin av Susan Abdulhawa, men lika många gånger har jag ställt tillbaka den i hyllan igen. Men så dök Lyrans Jorden runt-resa upp och boken var en del av utmaningen. Då beställde jag den. Lyran själv lyckades inte läsa ut den, men många andra har hyllat den till skyarna.

Amal är född i ett flyktingläger i Palestina. Hon har en  barndom fylld med kärlek, men också en barndom med ständigt skräck för vad israelerna kommer att hitta på här näst. Hon vet att hon hade en bror som försvunnit i flykten och vi får veta att det är en israelisk soldat som gett barnet till sin fru som överlevt förintelsen, men som blivit steril av alla våldtäkter. I kriget möter Amals bror Yousef sin bror, som nu är en israelisk soldat och heter David, och Amal får reda på att han finns. En dag möts Amal och David.

Det var en spännande berättelse om palestiniernas lidande genom årtionden men författaren sparar inte på krutet. Är du känslig för att folk dör, barn som vuxna, så måste du läsa boken med en viss distans. Annars riskerar du att gråta dig fördärvad. Jag kunde bli lite irriterad på den oerhört svart-vita bilden om israeler som monster och palestinier som hjältar och jag antar att författaren själv tycker att hon har mjukat upp det genom en palestinier som överväger att bli självmordsbombare och en israel som är snäll, men jag tyckte inte riktigt att det vägde upp. Den distans jag hade för att orka igenom bokens alla sorger och bedrövelser gjorde tyvärr att jag inte blev så berörd som jag hade önskat. Eftersom jag hade högt ställda förväntningar före jag läste boken, blev jag lite besviken.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Expressen, GP, Sydsvenskan

Lucka 2: 23 januari 1849

Krans 2Dagens datum är den dag då Elizabeth Blackwell som första kvinna i USA tar läkarexamen. Hon tog inte bara examen, hon praktiserade också som läkare i USA och i England. Blackwell var född i England, men flyttade till USA som barn med sina föräldrar. Hon startade ett Women’s Medical College i New York, men lämnade det åt sin syster (som också hade utbildat sig till läkare) för att resa tillbaka till England och starta ett Women’s Medical College där tillsammans med Florence Nightingale.

Elizabeth Blackwell banade vägen för att kvinnor i framtida generationen också kunde bli läkare.

Elizabeth Blackwell

USA:s första kvinnliga läkare Elizabeth Blackwell.

Lucka 1: 12 september 1921

Krans 1Den första feministiska milstolpen blir den svenska allmänna och fria rösträtten för alla. Den 12 september 1921 väljs fyra kvinnor in i riksdagens andra kammare och en, Kerstin Hesselgren, i den första.

Kerstin Hesselgen brukar omnämnas som den första kvinnan i Riksdagen, vilket alltså inte är helt sant. Dock får hon symbolisera den kvinnliga rösträtten här i min julkalender. Jag har uppmärksammat henne tidigare på bloggen och hon förtjänas att lyftas fram ytterligare. Hon var en stor politiker som lyckligtvis fick visa vad hon gick för i Sveriges högsta beslutande församling. Hade det inte varit för hennes och hennes medsystrar i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt hade hon kanske inte fått den chansen.

Den 12 september 1921 var en stor dag i den svenska historien.

Kerstin Hesselgren

Kerstin Hesselgren, an av de första kvinnorna i Sveriges Riksdag.

Julkalender 2013: Feministiska milstolpar

Krans 1Jag har haft så mycket att göra med sf-helgen att jag nästan glömde bort löftet om att återigen köra en julkalender/adventskalender. Det som flest ville se var feministiska milstolpar och det kommer det att bli.

Nytt för i år är att min fd kollega Tobias Setterborg har gjort en fin fysisk kalender som ni kan använda om ni vill bläddra bland luckorna. Men var inte för ivriga, för det går inte att läsa inlägg i förväg!

Se kalendern här.