Lucka 16: 1 januari 1999

Krans 16Den första januari 1999 trädde sexköpslagen i kraft i Sverige. Den var då en helt unik lag och kriminaliserade sexköpare, men inte de prostituerade.

Det var ett viktigt steg i kampen mot prostitution och trafficking. Det finns organisationer som menar att den leder till att färre kriminella väljer Sverige när de ska sälja unga kvinnor som slavar. Sexköpslagen är dock än idag inte ordentligt utredd så det är svårt att säga något om dess effekt.

Man kan nog säga att lagen är en av våra mest kontroversiella. Ändå har andra länder hakat på. Norge och Island har infört en liknande lag. I Norge är det dessutom förbjudet att köpa sex utomlands, vilket det också är en diskussion om här hemma. Jag stödjer sexköpslagen, men tycker att den bör utredas. Jag tycker dock inte att den ska leda till att prostituerade blir av med vårdnaden om sina barn och jag tycker inte heller att vi ska införa förbud mot sex utomlands.

Prostitution

Sexköpslagen som kriminaliserade köpare men inte säljare, trädde ikraft 1/1 99.

Recension: Gröndahl, Mia (red); Inget är bara för män; 2013

Inget är bara för mänDet lilla bokförlaget Silc Förlag har gett ut en bok om egyptiska kvinnor efter revolutionen. Mia Gröndahl är redaktör för boken Inget är bara för män. Jag har länge sett fram emot att läsa den, för jag älskar att läsa den här typen av reportageböcker.

Boken består av sexton berättelser om kvinnor från olika ställen i Egypten. Författarna är både från Egypten och Sverige (bland annat utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén). Några av kvinnorna i boken är religiösa, andra feminister och vissa vill bara överleva vardagen. Vi får bland annat den öppet lesbiska kvinnan i Kairo som inte längre vill leva i garderoben. Men att komma ut i Egypten betyder att komma ut för sina närmaste, längre än så är svårt att gå. Vi möter även kvinnorna som kämpar mot kvinnlig könsstympning på landsbygden. De kämpar mot gamla sedvänjor som är oerhört svåra att rucka på. Det finns också flera berättelser om aktivister på Tahrirtorget och de är alla gripande eftersom de flesta kämpar med livet som insats.

Jag tyckte att boken gav en bra bild av att Egypten är ett land med stora konstraster. Det är stor skillnad på fattiga och rika och på stad och land. Mest gripande var Mia Gröndahls text om könsstympning, något som nästan bara existerar på landsbygden. Jag tyckte mycket om denna lilla bok och jag fick lära mig en hel del om hur det ser ut i Egypten idag. Du som är intresserad av kvinnor i världen i allmänhet och i Egypten i synnerhet borde läsa den.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Silc, Fri värld

Lucka 15: 22 januari 1973

Krans 15Den 22 januari 1973 slog Högsta Domstolen i USA fast att  rätten till abort ingår i den konstitutionellt skyddade rätten till privatliv. Rättegången är en av USA:s mest uppmärksammade och går under namnet Roe vs Wade.

Jane Roe, eller Norma McCorvey som hon heter, var en ung gravid kvinna som ville göra en abort i Texas, vilket var förbjudet. Advokaten Sarah Weddington tog sig an fallet och drev frågan att abortförbudet i delstaten bröt mot konstitutionen. Det lyckades inte, men fallet drevs ända upp i Högsta Domstolen och med tiden inkluderade det fler käranden. Jane Roe är standarsalias för en anonym kvinnlig kärande och mot henne stod åklagaren Henry Wade.

Som kuriosa måste nämnas att Roe, dvs Norma McCorvey, senare blev frälst och emot abort. Hon ville få Roe vs Wade uppläst eftersom hon menade att Sarah Weddington manipulerade och utnyttjade henne för att kunna driva abortfrågan. Den 20 februari 2005 slog HD fast att hon inte fick resning.

Roe vs Wade

Demonstrationståg 1973 för kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp.

Detta med barn och lussefirande

Föräldrar verkar aldrig så kränkta som när det kommer till barnen och luciatågen. Vi är inte sena att reagera starkt och mycket så fort det kommer en nyhet om att det är något som ska ”förbjudas”. Inte alltför sällan finns det en förklaring bakom och det handlar oftast inte om att man är rädd för rasism.

Vi har kunnat läsa kritiska texter mot detta, dels i DN och på SvD:s Sanna Raymans blogg. Den sistnämnda tycker att tågen har blivit mer som maskeradtåg och så kanske det ser ut på ett par ställen, men jag tror inte det är standard. Men varför är antalet tomtar och pepparkakor överrepresenterade i dagistågen? Det är nog tämligen enkelt, bara att titta på utbuden i affärerna. Köpa en tomte-/pepparkaksdräkt för 150 kr som kan fungera både i tåget och på julafton och kanske också någon gång på dagis fram till jul och/eller som pyjamas, eller en särk  för ungefär samma pris som används en gång? Vi gjorde valet att vårt barn fick vara tomte (förra året var han pepparkaka).

Med det sagt så kan jag tycka att det är ganska fånigt att försöka återgå till ett sk traditionellt luciatåg eftersom ett sådant inte har plats för pojkar överhuvudtaget. Men det är en fin balansgång mellan viljan att ha majoriteten tärnor/stjärngossar i tåget och släppa valfriheten fri och riskera att det blir en tomte- och pepparkaksparad. När jag gick i ettan och vi skulle lussa var det en lucia, två sockerbagare och två möss (inga pepparkakor!), resten fick vara tärnor eller stjärngossar. Vem som skulle vara vad lottades. Alla var tämligen nöjda och inga föräldrar rasade.

Jag säger inte att det sättes lucia framfördes på under 80-talet var det bästa eller att det är fel att låta alla välja själva. Vad jag vill göra är att mana till sans. Och så måste vi skilja på små barn och skolbarn. Det är inte fruktansvärt att din nioåriga son ”tvingas” gå i klänning en dag. Det är inte jättehemskt att barn på mellanstadiet inte får välja vad de ska vara. Men det är heller inte så smart att hitta på inslag i luciatåget som stjärngossar utan strut bara för att det ska vara ”traditionellt”. Det som definitivt inte är så superintressant är att läsa om hysteriska föräldrar i tidningen som är kränkta över att deras barn som snart är tonåringar inte får vara än det ena än det andra i skolans luciatåg.

Man ska inte rösta om vem som ska vara Lucia, men det är en annan fråga.

Hugo som tomte

Hugo som tomte iförd HM:s tomtedräkt stl 98/104, inhandlad för 129 kr.

Lucka 14: 4 mars 1923

Krans 14Margit Nordin, en gymnastikdirektör från Grängesberg åkte Vasaloppet den 4 mars 1923. Ingen hade räknat med att en kvinna skulle ställa upp, men det fanns inget förbud så de chockade arrangörerna kunde inget annat göra än låta henne åka. Hennes deltagande var så otroligt upprörande så kvinnor förbjöds åka Vasaloppet fram till 1981. 1980 hade en kvinnas förklädnad till man avslöjats i SVT:s sändning och efter uppmärksamheten kring det upphävdes förbudet. Det skulle dröja ända till 1997 innan den kvinnliga segraren i Vasaloppet också räknades som segrare.

Margit Nordin genomförde loppet med bravur. Hon stod på benen under hela loppet och gick i mål på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hon gick i mål sist av alla 103 startande som fullföljt.

Efter loppet skrev Idrottsbladet:

Nio mil är för långt för en kvinna. Det blir ingen tävling, det blir ett onödigt uthållighetsprov, och man kan inte vara säker på att alla som vilja försöka sig på uppgiften lika lyckligt komma att gå i land därmed. Ty nästa år komma många flickor som vilja starta – var lugna för den saken. Men de måste nekas.

Det var alltså på 80-talet som detta synsätt officiellt upphörde. Men däremellan hade som tur var många trotsat förbudet och kört ändå, men under manligt namn. Margit Nordin dog 1982 så hon kan ha fått uppleva att kvinnor fick lov att åka igen. Det borde hon tyckt var på tiden.

Se ett klipp från Margit Nordins lopp (utan ljud):

Vasaloppets målportal

Jag hittade ingen bild på Margit Nordin, så den här målportalen får duga som illustration idag.

Lucka 13: 1 mars 415 (ca)

Krans 13Dagens datum ska tas med en hel skopa salt, men har jag bundit upp den här kalendern till datum så har jag och nu skarvar jag lite. Den grekiska matematikern Hypatia mördades 415, den här källan säger i mars och jag hittade på den första. Nog om det.

Hypatia var inte kristen. Hon lärde ut matematik, filosofi, astronomi, mekanik och praktisk teologi till folk från alla religioner. Detta stack något enormt i ögonen på kristna patriarker och efter ett upplopp lett av av det katolska helgonet Kyrillos led hon en fruktansvärd död. Hon torterade till döds av ett gäng upphetsade munkar som alla hade det gemensamt att de inte tyckte att man skulle lyssna på en ickekristen kvinna.

Hypatia är den första kvinnliga matematikern vars liv är väldokumenterat.

Hypatia

Hypatia, världens kanske första kvinnliga matematiker.

Bloggambassadörer 2014

Bloggambassadörer

Här är alla tolv bloggambassadörer för Bokmässan nästa år. Det ska bli så roligt! Surfa gärna runt hos de andra:

Bokunge
och dagarna går…
Bokdetektiven
Julias nerdroom
Fantastiska berättelser
prickigapaula
Mind the Book
(inte så) Anonyma Biblioholister
Bokofilm
Stories from the city…
boktok73

Lucka 12: 27 november 1990

Krans 12Den 27 november 1990 slog den federala domstolen i Schweiz fast att alla kvinnor i landet måste ha rösträtt, även i lokala val. Det var efter att ett par kvinnor i kantonen Appenzell Innerhoden hade stämt delstaten för att de inte fick rösta. Kvinnlig rösträtt infördes således i kantonen mot befolkningens, förlåt jag menar såklart den manliga befolkningens, vilja.

Några kantoner i Schweiz införde rösträtt för kvinnor så tidigt som 1959 (ursäkta sarkasmen) men federal rösträtt fick de inte förrän 1971. Då fick de ändå rösträtt långt före kvinnorna i grannlandet Lichtenstein som inte ansågs uppgiften mogen förrän 1984.

1984 var jag sju år. 1990 tretton. Say no more.

Appenzell Innerrhoden

Här ligger Europas feministiska avkrok.

Läs även förra årets julkalender om Appenzell Innerhoden som ett feministiskt resmål.

Lucka 11: 16 juni 1963

Krans 11Den 16 juni 1963 lyfte rymdfarkosten Vostok 6 från Bajkonur i Kazakstan. Kosmonauten i den hette Valentina Teresjkova och hon blev därmed den första kvinnan i rymden. Vostok 6 är också den hittills enda rymdfarkost som haft enbart kvinnlig besättning.

Efter kosmonautkarriären studerade hon till rymdingenjör, vilket hon arbetade som fram till pensionen 1997. Hon var inte bara första kvinnan i rymden, hon nådde också generalmajors rang, den högsta militära grad som en kvinna någonsin har nått i Sovjetunionen och Ryssland.

Hon har blivit rikligt hyllad och prisad under sin karriär och hon utsågs 2000 till årets kvinna på galan Women’s world awards för kvinnor som förändrat världen.

Valentina Tereshkova

Kosmonauten Valentina Teresjkova på ett sovjetiskt frimärke.

Veckans feminist: Alice Munro

Alice MunroKort fakta

Född 1931 i Wingham, Ontario i Canada.
Fick nobelpriset i litteratur 2013.
Debuterade 1968 med Dance of the Happy Shades.

Alice Munros feministiska gärning

Alice Munro studerade journalistik och engelska vid University of Western Ontario, men avbröt studierna när hon gifte sig. Hon och maken flyttade till Victoria i Brittish Columbia och startade en bokhandel. De fick tre döttrar, varav en dog efter femton månader och skilde sig 1972.

Munro har skrivit sedan hon var liten och 1950 fick hon sin första novell publicerad i en studenttidning. Hon gav ut sin första novellsamling 1968. Sedan dess har det rullat på och hon har skrivit åtskilliga noveller och novellsamlingar. Hennes noveller handlar om vardagen och oftast om kvinnor. De utspelar sig inte alltför sällan på den canadensiska landsbygden. Hon har vunnit många priser och har länge ansetts vara en av väldens främsta novellförfattare.

2013 fick hon nobelpriset i litteratur med motiveringen: ”den samtida novellkonstens mästare”.

Hon bodde länge i Ontario och var gift med sin studiekamrat Gerald Fremlin. De var tillsammans fram till hans död i april 2013. Idag har Munro flyttat tillbaka till Victoria i British Columbia.

UPPDATERAT

Munro kallade sig själv visserligen inte för feminist, men att hon har verkat i feministisk anda råder inga som helst tvivel. Denna post ska ses som ett sätt att uppmärksamma det hon gjort för kvinnor.

Alice Munro och jag

Jag hittade henne i en bokhandel och mindes att hon nämnts i något nobelprissammanhang. Jag slog till och köpte boken Nära hem och jag läste den och tyckte om den. Den julen, 2010, fick jag Kärlek vänskap hat i julklapp av min man, men den har jag av någon anledning inte läst än. Jag läste tyvärr första novellen i För mycket lycka några dagar innan min förlossning. Det skulle jag aldrig gjort, för det är bland det värsta jag har läst. Grät i dagar. Jag är extra glad över att ha läst henne före hon fick nobelpriset!

Böcker av Alice Munro som jag läst och recenserat

Nära hem 2009

För mycket lycka 2009

Brinnande livet 2012