Lucka 12: Carol Ann Duffy

Carol Ann Duffy

Krans 12Carol Ann Duffy är en skotsk poet som är den första kvinna och bisexuella som fått titeln Poet Laureate eller hovpoet, i Storbritannien. Hon är professor i samtida poesi vid Manchester Metropolitan University och hon har erhållit fina priser för sina verk. Duffy är en tämligen lättillgänglig poet och hon läses ofta i brittiska skolor. Hon borde absolut vara ett hett ämne när det kommer till nobelprisdiskussioner.

Carol Ann Duffy har mig veterligen aldrig översatts till svenska. Visst, poesi är inte så lätt att översätta för man måste få med känslan och rytmiken och det är inte alltid att det går på ett annat språk. Men poesi översätts ju så varför inte denna fantastiska poet? Hon är inte direkt okänd och skriver på engelska. För mig är det i vilket fall helt obegripligt att hon inte finns på svenska.

Hennes teman är kvinnor och förtryck mot kvinnor samt  kvinnors sexualitet. Det är något som återkommer bland mina nobelpriskandidater och det är förmodligen ingen slump. När män skriver om manlig sexualitet och män så anses de skriva om människor.

Jag har läst Standing female nude.

Recension: Åkestam, Nina; Feministfällan; 2018

FeministfällanNina Åkestam är doktor i ekonomi på Handels i Stockholm och har på senare år gjort sig känd för att vara en feministisk debattör. Boken Feministfällan är en bok om feminismen i Sverige idag och dess framgångar och utmaningar. Jag har sett den hyllas och sågas och ville verkligen läsa den själv. Feministfällan är utgiven på Mondial förlag.

Nina Åkestam tycker att den nuvarande feminismen är radikal och att alla inte behöver kalla sig för feminister. Att Ulf Kristersson kallar sig för feminist är att urvattna hela kampen. Hon kallar det för självklarhetsfällan. Den och flera andra fällor presenteras i boken och det är fällor som både högerfeminister och vänsterextremister lätt faller i.

Populismfällan handlar om att många feminister hamnar i ett länge då de omfamnar populistiska förslag som bevisligen inte hjälper eller i bästa fall så vet ingen om de hjälper. Porrfilter i skolan är ett typiskt sådant exempel som riskerar att stjälpa elever mer än hjälpa. 

En annan fälla är föräldrafällan som jag själv funnit mig vara nära. Eller kanske egentligen inte, men jag har känt pressen på att ramla i den. Den handlar om att alltid sätta barnen främst, oavsett om det gynnar barnen eller inte. Man ska hämta barnen tidigt på förskolan oavsett om de vill det eller inte. Man ska gå ner i arbetstid, man ska inte vara borta för mycket på kvällarna, osv. Karriären måste ta en paus. Poängen här är att alla gör som de vill, men att feminismen inte behöver sättas på paus nr man blir mamma. Skyll inte heller på barnen när du vill leva ojämställt.

Jag tyckte att boken var bra och att det var bra och viktiga diskussioner om feminism. Jag kände igen mig mycket. Det som kanske fått mest kritik är avsnitten om de stängda feministiska rummen där Åkestam påstår att det är hätska debatter där folk skäller ut nykomlingar som inte använder rätt begrepp. Jag ser inte det hemska i dessa påståenden eftersom jag själv upplevt samma sak. Så många gånger har jag sett nya eller oerfarna tjejer bli utskällda. Värst var nog hon som inte hade en aning om att jämställdist var ett laddat ord och höll på att bli utslängd ur en feministisk grupp när någon kallade henne det och hon tog det som en komplimang. Nina Åkestam kallar det Instagramfällan. 

Jag tycker att Åkestam gör bra sammanställningar och balanserar väl mellan att feminismen ska vara inkluderande, men samtidigt också radikal. Jag gillar att hon vill flytta fokuset från feminister till feminismen. Den kritik jag skulle kunna rikta är att en av fällorna, valfrihetsfällan, snarare handlar om dem som inte borde kalla sig feminister och inte så mycket dem som står på barrikaderna. Valfrihetsfällan går ut på att man förklarar ojämställdhet med valfrihet och det gör väl snarare Timbro och kristdemokrater, inte radikala feminister.

Låt Feministfällan vara ett avstamp för en framåtsyftande feminism som inte bråkar med varandra onödigt mycket och inte heller försöker inkludera precis alla. Det är en kort bok, men en mycket bra start för vidare diskussion!

Läs mer: Adlibris, Bokus

Lucka 11: Ursula Le Guin

Ursula K Le Guin

Krans 11När det kommer till science fiction och fantasy så måste man nog säga att de genrerna fortfarande inte är insläppta i litteraturens finrum. De som älskar sci-fi och fantasy brukar framhålla Ursula Le Guin som en självklar kandidat till nobelpriset i litteratur. Nu är det inte alls min genre (mina genrer) och jag kan inte helt på egen hand bedöma hennes litterära kvaliteter. Nu är Ursula Le Guin tyvärr död och de som längtar efter att hon ska få priset kommer förmodligen att vänta förgäves.

Ursula Le Guin är känd för att vara en språklig mästare. Hon skriver ofta om sociala och psykologiska teman och hon har ofta ett feministiskt perspektiv. Om jag har förstått andra rätt så är hon inte helt lättillgänglig och använder sig ibland av olika stilgrepp för att medvetet förvirra läsaren. Den vane sci-fi-läsaren förstår briljansen.

Även om jag inte omedelbart skulle svara Ursula Le Guin på frågan om vem som borde få nobelpriset i litteratur så vill jag ha med henne i min kalender för att hon var en fantastisk författare och för att hon skrev i en genre som inte anses helt rumsren. Akademien ville utmana, så varför kunde de inte gett priset till Ursula Le Guin?

Jag har läst Mörkrets vänstra hand.

Nobeldagen och inget litteraturpris att fira

Sara Danius

Idag är det Nobeldagen och det finns inget litteraturpris att fira. Inte hellre kan jag skryta med att ha läst alla nobelpristagare sedan 1950. Jag har dock läst fler än noll nobelpristagare i år så det går fram åt på den fronten. Till nästa år tag jag med mig Winston Churchill, Halldor Laxness och Boris Pasternak och lägger dem till 40-talpristagarna. Nästa år är målet att kunna säga att jag läst alla nobelpristagare sedan 1940!

Jag tittar på nobelfesten såklart, men istället för bubbel och finmat blir det fika på digetivekex och te. Kanske festar jag till det med en Pepsi. Jag har såklart inte missat de två kvinnorna med de vackraste, eller ska jag säga coolaste, klänningarna; Sara Danius och Alice Bah Kunke. Båda gör så underbara statements. Sara Danius klänning markerar att hon tar plats, syns och framhäver hela sitt väsen. Alice Bah Kunke tar ett fantastisk miljöansvar och har sytt upp en klänning av gamla sidenskjortor (varav en var hennes egen!). Av andra klänningar lyckades jag se Magdalena Andersson skymta förbi en en underbart stilren och enkel sammetsklänning. Tummen upp också för Kronprinsessan Victoria som återanvänt en av sin mammas klänningar.

Nu ska jag ta den där fikan och sen ska jag lägga mig med Novellix nya Nobelnovell-ask. Ser så mycket fram emot noveller av Herta Müller, Kazuo Ishiguro, John Steinbeck, Toni Morrison.  I brist på ny nobelpristagare så får jag nöja mig med gamla.

Marina Abramovic på nobelfesten 2018

Marina Abramovic på nobelfesten 2018. Jag skulle varit precis lika starstrucked som Jessika Gedin. Om inte mer!

Lucka 10: Nina Bouraoui

Nina Bouraoui

Krans 10Nina Bouraoui är i nobelprissammanhang relativt ung, född 1967. Hon har hunnit med att skriva flera romaner och blivit prisad. Hennes teman är lesbiska förhållanden och begär, något som inte precis premierats förut av Svenska Akademien.

Nina Bouraoui är född och uppvuxen i Algeriet med en algerisk far och en fransk mor. Idag bor hon i Paris. Hon är själv homosexuell och flera av hennes böcker är delvis självbiografiska. Hon har även skrivit om kvinnor i muslimska länder och om den instängdhet och det förtryck som många får utstå. Hennes stil är lågmäld, men också sådan att den kryper under skinnet på en.

Jag har själv läst två ganska olika böcker av henne, Förbjuden betraktelse om en instängd kvinna i Alger och Pojkflickan som är inspirerad av hennes egen barndom. De två böckerna visar verkligen en bredd i författarskapet och även om kvinnors situation ofta ses som ett smalt ämne så är det ju tvärt om så att det är tämligen brett. Jag skulle inte ha något emot om Nina Bouraoui belönades med nobelpriset i litteratur.

Jag har läst Förbjuden betraktelse och Pojkflickan.

Lucka 9: Hanna Kall

Hanna Krall

Krans 9Hanna Krall från Polen var en författare jag fick tips om borde få nobelpriset. Det är en av bokkritikern Yukiko Dukes favoriter och det var hon som kom med tipset. Eftersom jag ser henne som en stor auktoritet i sammanhanget bestämde jag mig för att läsa Hanna Krall som just nu är Sverigeaktuell med boken Vit Maria på Ersatz.

Hanna Krall överlevde förintelsen tack vare att människor hjälpte till att gömma henne. Hela hennes familj och flera släktingar mördades i Madjanek. Hon startade sin karriär som journalist och har gjort många uppskattade reportage. Hon har inte fått samma erkännande som Svetlana Aleksijevitj, även om vissa anser att hon håller minst lika god klass. På senare tid har hon skrivit flera romaner som också håller mästerlig klass om man får tro kritiker.

Nu ska jag ta och läsa hennes romaner för att se om jag håller med! Boken Vit Maria gav mig ett vackert språk som jag gärna vill läsa i en roman.

Jag har läst Vit Maria.

Lucka 8: Assia Djebar

Assia Djebar

Krans 8Assia Djebar är väl en av dem som verkligen borde ha fått nobelpriset under sin livstid. Jag var så ledsen när hon dog 2015 utan att ha fått det. Jag skulle säga att hon var en av de största författarna i vår tid och att hon aldrig fick nobelpriset är jag inte ensam om att tycka är näst intill en skam.

Efter Djebars död listade Lisa Irenius några orsaker till det uteblivna nobelpriset i Svenska Dagbladet. Några orsaker som nämns är att Djebar inte skrev på sitt modersmål arabiska, utan på franska, och att hon hamnade mellan två kulturer. Hon blev aldrig riktigt en fransk författare, trots att hons att i franska akademin. Inte heller riktigt en arabisk eftersom hon knappt översattes till arabiska. Ett annat skäl anses ha varit att hennes teman inte var tillräckligt universella. Kvinnor och kvinnors problem är som bekant sällan universella.

Hennes bok I min fars hus är en fantastisk skildring av det fängelse som hemmet kunde vara för en algerisk flicka. De intellektuella algeriskorna hamnade ofta mellan två kulturer, algeriska eller den franska kolonialmakten, där de inte helt accepterades i någon av dem. Att hon skriver om kvinnor och kvinnors erfarenhet av krig och förtryck borde göra henne till en hetare kandidat till nobelpriset snarare än tvärt om.

Jag har läst Ingenstans i min fars hus och Kärleken, kriget.

Lucka 7: Alice Walker

Alice Walker

Krans 7Alice Walker är en amerikansk författare som skrivit en av de mest briljanta böcker jag har läst någonsin, Purpurfärgen. Det är en bok om svarta kvinnors utsatthet i den amerikanska södern på tidigt 1900-tal.  För den boken har Alice Walker fått Pulitzerpriset, det mest prestigefyllda priset för litteratur i USA.

Jag har inte läst något mer av Walker än Purpurfärgen, men jag skulle säga att det räcker. Inte så att jag inte önskar att läsa något mer, utan för att bara den boken kvalificerar henne till Nobelpriset i litteratur. Boken är inte bara en fantastiskt skildring av kvinnor i Södern, det är också ett lek med språket där huvudpersonen börjar som illitterat och slutar som en betydligt bättre skribent. Boken skildrar en kvinnas utveckling, både mentalt och språkligt.

Alice Walker är inte bara författare, hon är även aktivist och slåss för kvinnors rättigheter i USA.  Hon vågar att sticka ut och Purpurfärgen har varit föremål för många debatter. För mycket sex, homosexualitet och för stereotyp. Läs själv och se vad du tycker!

Jag har läst Purpurfärgen.

Lucka 6: Han Kang

Han Kang

Krans 6En liten outsider i nobelprissammanhang är Han Kang från Sydkorea. Jag fick tipset från en Sydkoreafantast och jag kan inte annat än hålla med. För mig är det kanske inte en favoritförfattare just för att hon är så otroligt svart, men hennes säregna stil och fantastiska språk gör att hon är en bra kandidat till nobelpriset i litteratur.

Hon skriver på ett annorlunda sätt med ett poetiskt språk och hon tar sig an svåra ämnen som krig, död, sexuella övergrepp och rätten att bestämma över sin egen kropp. Det är en poetisk stil som berör in i märgen. Jag skulle säga att hennes sätt att skriva och att hon tar sig an så viktiga ämnen gör henne till en författare det definitivt borde pratas om i nobelprissammanhang.

Själv har jag lite svårt för hennes böcker just för att de är så nattsvarta. Lite intressant är att jag läste hennes bok Levande och döda om krig i Sydkorea och väntade mig en mer lättsam bok i Vegetarianen. Jag möttes av en om möjligt än mer ångestframkallande bok.

Jag har läst Levande och döda och Vegetarianen.

En dag på Södermalm med boksöders julbasar

Idag skulle jag och en kollega gå på Sveriges allmänna konstförenings bokrensning på Södermalm. Men när vi kom dit ringlade kön ungefär ett kvarter så vi gick vidare. Efter en lunch på Urban Deli besökte vi några bokförlag innan vi satte oss ner för att jobba resten av eftermiddagen på ett café. Det var boksöders julbasar så det fanns några att välja mellan.

Pärlans konfektyr

Det började med att vi gick förbi Pärlans konfektyr och en mer underbar affär vet jag inte om jag tidigare skådat. Jag köpte med mig kolasås på stalaktits som smakade himmelskt. Sedan fick jag tips om att använda glukos och inte sirap i kola, då sirap har en brännande effekt i halsen (tycker jag och klagade på att det brukar vara så när man gör sin egen kola).

Katarina kyrka

Vi gick över Katarina kyrkas kyrkogård och tittade på gravarna.

Gravar vid Katarina kyrka

Vackra gravar på Katarina kyrkogård, idel kändisar. Här er ni Anna Lindh, Kim Anderzon, Gösta Ekman och Cornelis Vreeswijk.

Konstvägg vid Mosebacke

Den här kontsväggen ligger precis vid lokalerna där Ordfront, Galago, En bok för alla och Alfabeta håller till. Jag minns att jag såg den förra året och nu fick jag njuta av den igen.

En kopp choklad

En kopp choklad på Pascal på Skånegatan och så jobb innan det var dags att hämta lilla på förskolan.

Bokinköp boksöders julbasar

Förutom ovan nämnda bokförlag (där jag köpte julklappar som jag inte kan visa här just nu) var vi en sväng hos Tranan och Leopard. Jag köpte faktiskt inget hos Tranan i år, men dessa tre böcker hos Leopard. Jag vill läsa mer av Maryse Condé som jag skrev om i söndags och Assia Djebar är en gammal favorit som kanske dyker upp snart på bloggen 🙂