Jul 12

På en strand i Sihanoukville – kapitel 4

Angkor Wat

Angkor Wat i Kambodja.

Här kommer kapitel 4 i min följetong På en strand i Sihanoukville. Resumé: Nina och Calle har träffats på en bar i Bangkok. De har hittat på saker tillsammans och är nu på väg till Angkor Wat i Kambodja. 

Planet flög in över Angkor Wat. Nina satt vid fönstret och såg ett av världens nya sju underverk från ovan. Eller var det kanske inte det? Nina kom på att det nog var sju andra byggnadsverk som tillslut hade utsetts till de nya underverken. Hur som helst lät hon det bero. Hon så oerhört mycket fram emot att se templen i skogen i Kambodja och hon var glad att Calle var med. De hade haft en fin kväll på en romantisk båttur. De fick se Bangkok skyline by night och maten var god. De hade inte dansat som många andra par på båten, men likväl haft många fina samtal. Hon hade vågat sig på att fråga om han hade någon därhemma som väntade på honom. Han hade svarat lite ironisk, vad tror du, jag är ensam på en resa i Asien och ska vara borta en månad. Hon fattade. Calle var en fin kille, men knappast Ninas typ. Han var för gammal, troligtvis över trettio, och Nina kunde riktigt höra Malins omdömen. Fast Malin hade inte hört av sig på länge nu. Deras vänskap tog mer eller mindre slut när Nina flyttade in hos Thomas.

Calle hade berättat att han jobbade på ett stort företag och att han hoppades att få jobb på deras kontor i Wien om något år eller så. Han tyckte om att resa och hade varit i Sydostasien förut. Nina tyckte att han var rolig, men märkte att det var något som han dolde. Hon undrade vad det skulle kunna vara. Han verkade i det stora hela vara en ärlig kille och hon gillade honom. Ibland under deras samtal tittade han på henne på ett sätt som ingen man hade tittat på henne förut. Det var varken flirtigt eller hånfullt, utan mer intresserat.

– Varför reser du ensam? Calle avbröt Nina i hennes funderingar. De hade lyckats undvika frågan tills nu och att den kom såhär på planet gjorde Nina en smula överraskad. Men å andra sidan var väl frågan en fortsättning på hennes kvällen innan om han var singel.

– Jag skulle rest med en kompis, började hon. Hon visste inte riktigt hur hon skulle fortsätta.

– Som bangade, la hon till efter några sekunders betänketid.

Det var ingen lögn. Det var inte heller hela sanningen. Hon ville inte ljuga för Calle, men var inte redo för sanningen riktigt än. Hon bestämde sig för att ge igen istället.

– Du då? Frågade hon.

Han blev tyst en stund sedan sa han:

– Jag hade rätt mycket semester att ta ut och det är ju svårt att få med någon på en månads resa i mars.

En halvsanning, gissade hon. Hon tänkte att han nog dolde lika mycket som hon. Istället för att känna irritation över att han ställt frågan, kände hon nu nyfikenhet.

De landande i Siem Reap och blev hämtade av en tuk-tukförare som körde dem till hotellet. Kontrasten mot den idylliska nybyggda och extremt gulliga flygplatsen och hotellet som låg i stadens mindre glassiga kvarter var enorm. Men hotellet var fint och det fanns en liten pool. Nina kände sig glad och nyfiken på vad som komma skulle. Att se tempelområdet Angkor hade varit en dröm i flera år. Det blev lite pinsamt när de skulle checka in. De hade inte alls pratat om huruvida de skulle dela rum eller inte, men det fanns inga lediga rum. Calles bokade var det enda. Nina såg att han skämdes över att han inte kollat upp det, men Nina var av någon outgrundlig anledning glad över att de skulle sova i samma rum.

Första dagen på tempelområdet var en fantastisk upplevelse. De hade bara hunnit med två stora tempel, Angkor Wat och Bayon. Det kändes som att de trängdes med halva västvärldens befolkning när de besteg de branta templen genom att klättra på dem. Nina hade anlag för höjdrädsla och kunde inte förstå hur tusentals andra hade lyckats klättra upp på Angkor Wat. Hon ville ge upp, men efter halva trappan var det om möjligt ännu läskigare att klättra ner igen. Med hjälp av både händer och fötter och en skrattande påhejande Calle, lyckades hon tillslut komma upp på templets andra våning. När det var dags att gå ner tog hon pensionärstrappan på baksidan, en trappa med räcke gjuten i betong. Till den var det enormt lång kö och man fick bara gå nerför.

Enda smolket i bägaren var att Nina började känna sig lite risig i magen. Hon var inte allför bekväm med att tala om för Calle varför hon ständigt behövde gå på toaletten. Tillslut blev det ohållbart och hon sa att hon mådde rätt kass. När de ändå kände sig ganska färdiga åkte de tillbaka till hotellet för att koppla av och ta ett dopp i poolen. Det var skönt och Nina mådde genast lite bättre. De bestämde sig för att åka in till stan för att äta middag. De hann inte mer än tänka hur det skulle ta sig in till stan, när de såg att deras tuk-tukförare var kvar på hotellet, som om han väntade på dem. Nina slutade inte att fascineras över honom. Bara det att han hade hittat dem utanför Angkor Wat bland en miljard turister och ungefär lika många tuk-tuk. När de precis började fundera över hur de någonsin skulle finna varandra, kom han åkandes.

De kom in till bargatan, som var vad den hette, eller kanske snarare tvärt om. ”Pub street” var där alla backpackers hände och drack öl och drinkar. Det var varmt, luktade annorlunda och var enormt tacky, annars kunde det vara vilken europeiskt nöjesdistrikt som helst. Det var bara vita människor i 20-35-årsåldern där.

De satte sig ner på baren Angkor what? och tog varsin drink och pratade om dagen och om lite av varje.

– Jag tänkte åka till Sihanoukville, sa Calle plötsligt. Det är en badort här i Kambodja. Det känns lite coolt.

– Jag har hört talas om den, det vore kul att se det, svarade Nina lite avvaktande.

– Det finns båtresor till Phnom Pen och buss om man föredrar det, men jag är sjukt osugen på den staden, fortsatte Calle. En flybiljett kostar under 300 kr.

Nina kände att det var överkomligt. Det hade inte varit superbilligt att vara i Siem Reap och det var ungefär i den prisklassen hon hade tänkt sig en buss. Hon var dock osäker på om Calle menade att de skulle åka tillsammans, men bestämde sig för att hon trodde det.

– Det låter som hittat, svarade hon. Åker vi i övermorgon?

Calle såg glad ut, skålade och sa att han skulle fixa det på studs. Han plockade upp telefonen och det var fixat på någon minut.

Nästa kapitel >

Tidigare kapitel

Kapitel 1

Kapitel 2

Kapitel 3

2 kommentarer

  1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3837

    Förlåt, jag har varit dålig på att kommentera! Men jag läser varje avsnitt och väntar på nästa, är mycket nyfiken på vad som händer.

    Heja, heja! Skriv mer!

    1. Notice: get_user_by_email har upphört sedan version 3.3.0! Använd get_user_by('email') istället. in /customers/3/5/e/feministbiblioteket.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 3837

      Tack Sanna! Det är ju enormt läskigt att skriva så det är underbart att höra att någon läser och gillar!

Kommentera

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.