Jag är inte bara intresserad av politik och litteratur, jag är även en sportnörd av stora mått. Om mindre än en vecka börjar fotbolls-EM och i slutet av juli drar sommar-OS igång. Båda evenemangen kommer få mig att bänka mig framför TV:n och likt Eurovision-veckan kommer jag att bli supernationalistisk och jag kan kommer även att bli analyserande och sitta med näsan över sportsidorna i tidningen när det inte är något på TV. Jag brukar skämtsamt säga att jag är typen som sjukskriver mig under OS, men efter att ha drabbats av influensa under vinter-OS i Salt Lake City 2002 tar jag det lite lugnt med den typen av lustigheter. Jag har givetvis tagit semester i juli-augusti och Fotbolls-EM går på kvällen så jag kommer inte att missa mycket. För att inte verka helt försoffad denna sommar kommer här ett litet potpurri av Hanna som sportutövare:
1988 Simhopp. Jag hoppar från en klippa som enligt hörsägen ska vara motsvarande femman. Hoppa över öppet hav var häftigt. Jag kanske inte behöver tillägga att min mamma inte gillade dessa aktiviteter och jag skulle aldrig i hela mitt liv göra om det. Min långa sim-karriär på låg- och mellanstadiet kan jag tyvärr inte hitta någon bild från så den här får symbolisera den.
1988 Cykla Kinnekulleloppet, 6 mil. Jag gjorde en Lidköpingsklassiker det året, vilket innebar en mil på skidor, 6 mil på cykel och en mil löpning. De sista genomförde jag med min pappas hjälp och var det som var minst kul. Kanske kommer jag att satsa på en riktig klassiker så småningom. Kunde jag göra det här när jag var 11 borde jag klara det stora kraftprovet när jag är 35+. Eller hur?
1991 Slalom i Sälen. Vi åkte inte skidor varje vinter när jag var liten, men ett par gånger. Här är jag i Sälen 1991.
1992 Fotboll. Jag hade en mycket kort karriär som fotbollsspelare när jag var 15. Det kanske jag egentligen vill lägga till handlingarna, men ska jag visa mig själv som icke-soffpotatis så ska jag inte dölja något.
2007 Löpning. Det var året jag sprang nio lopp och här är bilder från de två längsta, Stockholm halvmaraton i september och Göteborgsvarvet i maj. Löpningen blev vändningen efter år av slöhet och viktuppgång. Jag kan drömma mig tillbaka och önska att jag skulle kunna göra det en gång till. Och det vet jag innerst inne att jag kan.
2010 Paragliding. Även på min semester aktiverar jag mig ibland. Här paragliding på Langkawi i Malaysia.
2010 SM i politisk innebandy. Så kom det sig att jag blev övertalad att spela innebandy på jobbet för att fylla ut ett lag. Det var 2008. Ett och ett halvt år senare stod jag som segrare med mina jobbarkompisar i Svenska innebandyförbundets jippotävling i Almedalen. Hur kul som helst!
Och så två bilder som visar att jag är en inbiten sportnörd:
1994 Ullevi. De bronshjältar som hade anknytning till Göteborg dök upp på Gothia Cups invigning. Här ses Kenneth Andersson, Joachim Björklund, Thomas Ravelli och Stefan Rehn. Jag skulle senare tränga mig fram till bilden, klättra upp på den och få tag på en ros som min stora idol Kenneth Andersson delade ut. Jag var 17 år och det är nästan för pinsamt att tala om.
2007 Hemma framför radion. SM-guld för IFK Göteborg. Första på 11 år. Jag var överlycklig.
4 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Härliga bilder. Den när du hoppar ner från klippan är suveränt bra.
Den är underbar! Du förstår kanske att en förälder inte tycker att det är lika kul 🙂 Min pappa var mer van vid klippor och hav (det är han som fotat). Det är utanför gbg f ö (Kullavik).
Jag är också en sportfreak och jag har lägligt nog semester nu när fotbolls-EM drar igång. Underbara tider!
Jag har sett till att ta semester till OS istället, men jag kommer nog inte missa många matcher ändå hoppas jag. Kul att det finns fler sportfreaks 😉