Kort fakta
Född 1882 i Lund, död 1949 i Berg i Småland
Redaktör för Tidevarvet 1924-27
Satt i kommunfullmäktige i Berg (oberoende) 1938-42
Medlem av Svenska Akademien 1944
Elin Wägners feministiska gärning
Wägner skrev flera böcker med temat kvinnlig frigörelse och kvinnliga rättigheter. Norrtullsligan om kvinnliga kontorister i Stockholm och Pennskaftet om en rösträttskvinna är kanske de mest kända. Senare under sin författarkarriär flyttade hon till Småland och även handlingarna i hennes böcker förlades till Småland.
Wägner var aktiv i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och hon var även med och startade Frisinnade kvinnor (senare Svenska kvinnors vänsterförbund). Under 20- och 30-talet var hon en del av den så kallade Fogelstagruppen som ordnade en medborgarskola för kvinnor. I Fogelstagruppen ingick även bland annat pionjärerna Elisabet Tamm (ägarinnan av godset Fogelsta där kurserna hölls och senare riksdagsledamot), Kerstin Hasselgren (riksdagsledamot), Honorine Hermelin (lärare), Ada Nilsson (läkare) och Emlilia Fogelklou (teolog).
Senare i livet blev Wägner mycket engagerad i fredsrörelsen och senare även i miljörörelsen. Detta lyser igenom i hennes böcker och hon skrev 1941 boken Väckarklocka som skulle tjäna som en politisk pamflett. Dock blev den inte den väckarklocka hon hade tänk sig, skriver hennes biografer Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder.
Det verk som kanske anses det bästa är hennes biografi över Selma Lagerlöf och det var den som tog henne in i Svenska Akademien. Det lär ha varit hennes förslag att den chilenska poeten Gabriela Mistral fick nobelpriset 1945.
Elin Wägner och jag
Jag bara älskar hennes bok Pennskaftet. När jag läste den fick jag en favoritfeminist i Elin Wägner. Sedan dess har jag läst fler böcker av henne, men inte så många som jag borde ha gjort. Jag har dock läst mycket om henne. Hon är en stor förebild som slogs för det hon trodde på och aldrig vek från kravet på kvinnans politiska rösträtt.
Böcker av Elin Wägner som jag har recenserat
Böcker om Elin Wägner som jag har recenserat
Björk, Monika & Kaijser, Eva; Svenska hem – En passionerad affär; 2005
Ekström, Christina & Enge Swartz, Marianne (red); Wägnerismer; 2011
Enge Swartz, Marianne (red); Elin Wägner – Det första fotstegets moder; 2009
Hackman, Boel; Om Elin Wägner, 2005
Hedvall, Barbro; Vår rättmätiga plats; 2011
Isaksson, Ulla & Linder, Erik Hjalmar; Elin Wägner 1882-1922 & Elin Wägner 1922-1949; 1977-1980
2 kommentarer
3 pingar
Underbart med Elin i första luckan. Läs gärna hennes sista roman Vinden vände bladen, en fantastisk skröna om två släkter som följs åt från 30-åriga kriget till 1900-talet. Väckarklocka i romanform kan den också kallas!
Hälsningar från Marianne
Såklart är en av mina stora favoriter först! Jag måste definitivt läsa mer av henne och i bokhyllan har jag Hemlighetsfull, Mannen vid min sida och Åsa-Hanna. Ska försöka få tag på Vinden vände bladen också. Tack för tipset!
[…] trettiotalet var hon även medarbetare för den liberala tidskriften Tidevarvet där bland annat Elin Wägner varit […]
[…] Elin Wägner var journalist och författare och hon bodde stora delar av sitt yrkesverksamma liv i Stockholm. Efter att ha vunnit De nios stora pris 1925, köpte hon en tomt i dåvarande Bergs kommun i Småland. Där byggde hon ett hus som fungerade som en fast punkt i tillvaron när hon själv reste runt i Sverige och värden och drev politisk verksamhet. Hon kom senare att bo i huset fram till sin död 1949. Under tiden hon bodde här var hon bland annat aktiv politiskt och satt som oberoende i kommunfullmäktige i Berg. […]
[…] Elin Wägner: Alltid Elin Wägner och hennes fantastiska verk om kvinnor och frigörelse i början av nittonhundratalet! Det är verkligen dags för mig att ta steget och läsa hennes ”nyare” böcker. […]