Karl-Gustav Häll 150630-040927

Min morfar Karl-Gustav Häll

Idag för 100 år sedan föddes min morfar, Karl-Gustav Häll, kallad Gustav. Han dog 2004, bara någon dag efter att jag formellt flyttat upp till Stockholm. Andreas fick träffa honom en gång. Min morfar gick in i dimman runt 2002 så han var den sista tiden inte längre den kloka och pratsamma morfar som jag kände så väl. När Andreas träffade honom sommaren 2004 trodde morfar att han var en gammal vän som hette Egon och som skulle hjälpa honom att lägga i båten.

Min morfar var en riktig lekfarbror. När jag hade kalas som barn var han alltid med och lekte med mig och alla barnen. Mormor och morfar var ofta barnvakter till mig och min bror när vi var små och morfar hittade ofta på roliga saker som vi kunde göra. Uppdaterat: En kusin påminde mig om att han ofta ändrade ord på saker som exempelvis socker som hette snocker. Och jag kommer aldrig att glömma cykel som han kallade vilse-på-sne och det skulle dröja upp i nästan vuxen ålder innan jag fattade det skämtet.

Min morfar var också mycket för kunskap. När mina kusiner var små (som alltså är ca 10-15 år äldre än jag) lekte han ofta skola med dem. Han hade några gamla skolbänkar i ett förråd som användes för detta ändamål. Jag tittade avundsjukt på bilder från dessa lektioner när jag var för liten för skola.

Jag fick senare i livet höra historien om varför min morfar tyckte att det var viktigt med kunskap och utbildning. När han läste för konfirmationen upptäckte prästen att han hade läshuvud. Han ville ge min morfar en möjlighet att utbilda sig och tog sig hem till hans familj på en liten gård utanför Hjo och sa att han kunde hjälpa till och betala utbildningen så att min morfar kunde bli präst. Men det ville min morfars far inte höra talas om. Präster var bara för märkvärdigt folk och ingen i släkten hade minsann varit präst och så skulle det förbli.

Min morfar kom att jobba på verkstadsgolvet och tillverkade industritillbehör. Han startade en firma och tillverkade saker åt Volvo. Senare startade en av hans anställda eget i Hjo och morfar kom efter och jobbade där. Han gick inte i pension förrän han var runt 70. Så någonstans älskade han nog ändå sitt jobb, trots att han förvägrades en högre utbildning.

Min morfars stora intresse var Göta Kanal och den dagen han gick i pension bestämde han sig för att skriva en bok. Hans intresse för kanalen gjorde att vi gjorde en resa på den varje år. Jag tror jag har åkt hela Göta Kanal, inklusive Trollhätte kanal, om jag lägger samman alla resor. Någon resa från Stockholm till Göteborg med övernattning har det inte blivit, men jag var rätt så mätt på Göta Kanal efter min barndom så det blir nog aldrig en sådan resa.

Det blev en bok, Göta kanal – vattenvägen genom Sverige och den kan du faktiskt fynda på Bokbörsen eller låna på Stockholms Stadsbibliotek! En kusin till mig som är historiker säger att den håller hög kvalitet. Jag har inte läst den i sin helhet, vilket jag verkligen borde göra!

Göta Kanal

1 ping

  1. […] mamma påminde mig om det lite roliga i att polisen är namne med min morfar (jag kallade honom bara för Gustav, därför kom det inte till mig […]

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.