Igår satt jag och diskuterade jämställdhet på folkpartiets våravslutning. Diskussionen började med föräldraförsäkringen i alla ära, men vi får inte fastna där. Jag funderade över detta imorse och kom på flera områden där diskussionerna oftast fastnar och vi kommer inte vidare.
1. Föräldraförsäkringen
Det är viktigt att göra något åt föräldraförsäkringen, individualiserad eller inte. Ser vi bortom flera pappamånader finns det en överflexibel föräldraförsäkring som dessutom låser in invandrarkvinnor i hemmen under en lång tid då det går utmärkt att utnyttja hela försäkringen även om barnet är sex år. Det måste göras något åt den och ett första steg kan vara att strypa möjligheterna att ta ut mer än kanske 20% av försäkringen efter att barnet har fyllt ett. Och detta ska givetvis gälla alla. Det ska i första hand vara en bebisförsäkring och inte något man ska kunna spara på och lägga på hög.
2. Kvotering i bolagsstyrelser
Detta har blivit symbolfrågan nummer ett när det kommer till jämställdhet i arbetslivet. Liberala motståndare skriker ofta högt av ilska och tror att kompetens är något mätbart som man alltid bör hävda går före kön. Idiotiskt javisst, men lika idiotiskt är frågan om kvotering. Frågor man istället bör ställa sig är hur makt styrelser har och om det är värt besväret. Det som tenderar hända är att samma kvinnor sitta i fler styrelser och i akademin finns det en risk att vissa kvinnor bara får springa på styrelsemöten istället för att ägna sig åt sin forskning. Många problem, inte så stor skillnad, men stort symbolvärde.
3. Genuspedagogik i förskolan
Bara att nämna ordet genus i samma mening som förskola får många att se rött. Utan att komma vidare med vad vi egentligen menar fastnar vi i en diskussion om huruvida barn får veta vilket kön de är eller om alla måste kallas hen. Försvaret för genuspedagogiken för oss tyvärr inte framåt. Kanske ska vi skippa begreppet och istället fokusera på det som det handlar om? Hade det framkommit att invandrarbarn fick hänga mest i köket och inte spela fotboll och klättra i träd på förskolan tror jag att vi redan hade vidtagit åtgärder mot denna diskriminering, men när det kommer till kön förklaras det med intressen och biologiska skillnader. Jag tycker att vi behöver en utredning om hur det är ställt med jämställdheten i skolan och på förskolan och om barnen behandlas olika bör vi komma fram till förslag om hur det ska lösas. Svårare än så behöver det inte vara.
19 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
1: Tydliggör att föräldrapenningen inte är ett tvång, utan en skattefinansierad förmån. Det är rimligt att staten ställer upp villkoren för hur skattemedel används. Den förälder som vill vara ledig utöver föräldraledigheten (konstigt ord, det borde kallas ”föräldratjänst”) är alltjämt välkommen att vara det, på egen bekostnad. Det är också viktigt att hedra barnkonventionen, och skifta fokus från föräldrarnas bästa, till barnets bästa.
2: Om man verkligen anser att könen är intellektuellt likvärdiga, så är könstillhörigheten garanterat irrelevant. Finns det alls några relevanta meriter för styrelseuppdrag? Om ja, vilka? Om nej, så kan man lika gärna börja slumpa fram bolagsstyrelser utifrån folkbokföringsregistret.
3: Det råder en hel del folklig förvirring om allt som har med ”genus” att göra. Akademikerna i området behöver bli tydligare med tredje uppgiften, och klargöra skillnaden mellan den akademiska mittfåran (att det finns både sociala och biologiska könsegenskaper) och radikala idéer (att det inte finns några biologiska kön).
1. Du har helt rätt. Dessutom måste vi strypa möjligheten att tänja på dagarna så att man inte kan spara dagar i flera år. Då löser vi problemet med invandrarkvinnor på köpet.
2. Vilka meriter som krävs är är ju beroendes på vilka personer som finns till handla. Ofta ligger ju erfarenhet i kompetens och en persons erfarenheter kan ju vara särskilt intressanta utan att man tidigare visste att det var det man sökte. Därför är ju kompetens aningen komplext. Det finns oftast inte heller en önskelista att gå efter där den som kan bocka av flest önskningar är mest kompetent. Människor är mer komplexa än så.
3. Du har rätt i att det måste tydliggöras för många tror ju uppenbarligen att genuspedagogik handlar om att rycka bilarna ur händerna på pojkarna, kalla alla för hen och helt förneka att det finns skillnader mellan könen. Den bilden har mycket lite med verklighetens genuspedagogik att göra.
Kan bero på att den genuspedagog som flitigast synts i media är Ingemar Gens och hans genuspedagogik handlar faktiskt om att rycka bilarna ur händerna på pojkarna och helt förneka att det finns gruppskillnader mellan könen. Inte särskilt underligt att folk då får den bilden.
Det är skillnad på att behandla pojkar och flickor efter hur dom är som individer och inte efter kön (något jag stödjer till 100%) och att behandla pojkar och flickor som grupp helt likadant.
Nu är det så att de flesta jag pratar och diskuterar med stödjer inte Ingemar Gens. Om media framställer genus som hen och förnekande av biologiska kön är det väl inte så konstigt att Ingemar Gens bjuds i. Dessutom tror jag att motståndarna kommer ihåg honom mer än andra eftersom man gärna kommer ihåg det man vill komma ihåg. Det finns faktiskt folk som är intresserade av ämnet men som inte vet vem han är (pratade med en sådan för en stund sedan).
Och en sak till. Om flickor som grupp behandlas annorlunda än pojkar som grupp fast individer inom gruppen är väldigt olika, vad tycker du man ska göra då?
Jag tycker att alla ska bli behandlade efter hur dom är som individer. Inte efter kön. Jag anstränger mig varje dag för att bemöta varje person som individ och inte som representant för ett kön. Men om det finns vissa gruppskillnader mellan pojkar och flickor så kommer det finnas gruppskillnader i hur dom blir behandlade och bemötta. Viktigast däremot är att det inte sker slentrianmässigt efter kön vilket händer idag. Där tror jag genuspedagogik har en roll att fylla.
Men det är något helt annat än den genuspedagogik som Gens förespråkar. Han är den genuspedagog som förekommit absolut flitigast i media. Idag vart han inbjuden till Konflikt i P1 och pratade om ”vår fanatiska önskan att ha två kön” och ”Idén om två kön”. Som om det vore en socialt konstruerad idé. Nu är det såhär, människan är ett däggdjur och därmed en tvåkönad varelse. Det finns inte en kultur eller samhälle i världen som inte haft kategorierna män och kvinnor, att en del kulturer haft också ett tredje kön för könsöverskridande personer ändrar inte på att huvudkategorierna man och kvinna funnits i alla kulturer. Visst ska vi diskutera kulturella könsroller, diskriminering och hur vi förhåller oss till kön men idén om två kön är med all säkerhet biologiskt programmerad i oss och inte en social konstruktion.
När man hör sådant förstår man verkligen hur extrem Ingemar Gens är. Det är sådana som han som ger feminism och genusvetenskap dåligt rykte.
Jag har noterat din åsikt om Gens. Jag tycker inte som honom. Kan vi lämna det?
Om det finns gruppskillnader mellan könen får vi aldrig veta om vi inte behandlar dem lika. Och då menar jag lika som i inte utifrån kön och inte som i likadant utan att ta hänsyn till individuella skillnader. Jag tycker att det är väldigt viktigt att inte fokusera på våra biologiska kön och eventuella skillnader i beteenden och intressen. Det viktigaste och egentligen enda fokus förskollärare ska ha är att alla är olika och har individuella intressen. Sak som är väldigt dåligt: Tjejerna mot killarna.
Av alla jag har pratat med som har erfarenhet av skolor med genuspedagogik är det ingen som kan vittna om att man sliter bilar ur händerna på pojkar eller vägrar att säga barnens kön. Det finns mycket missförstånd som folk grundar sin uppfattning på och det är synd. Att lärare kallar sopåkaren för hen är inte det samma sak som att Lisa inte får veta varför hon har snippa när Kalle har snopp. Att man säger förnamn och inte delar upp barnen i flickor och pojkar är inte detsamma som att förneka deras kön.
1) Inlåsningseffekter på invandrarkvinnor bör behandlas som ett integrationsproblem, inte något som har med föräldraförsäkringen att göra.
2) Var det ingen som reflekterade över att ca 98% av personalen i förskola/dagis varit kvinnor så länge statistik funnits, samt att skolvärlden allt mer töms på män?
3) Personligen anser jag faktumet att så få söker till lärarutbildningen, och lärarutbildningens olämplighet i sig, vara ett långt större problem än genuspedagogikens vara eller ej.
1. Jag håller inte med. Föräldraförsäkringens negativa effekter är föräldraförsäkringens fel.
2. Det är sjöklart ett stor problem och jag är beredd att skrika högt efter kvotering där om bolagsstyrelsekvotering kommer högt på agendan.
3. Personligen anser jag att problem inte är ömsesidigt uteslutande.
Fast det finns många rapporter om genus i förskolan och skolan. Färska sådana och budskapet är allt än vackert. Genus behövs, ju tidigare desto bättre.
Jag håller med dig, såklart. Jag tror bara att ordet genus har fått dålig klang och att man kanske ska sluta prata om det. Det viktigaste är att få jämställdhet i förskolan och om det är genus folk stör sig på är jag beredd att kalla det något annat 🙂
3, fast vad är det som är så diskriminernade och jag antar att ni enbart menar hos tjejerna nu eller, i skolan alltså?
Jag som antifeminist, antigenusist kan säga att jag är emot genus för att det enbart är feminister(kvinnliga) som ”är” det och mycket av deras energi går ut på att basha manligheten utan att ens tagit del av det manliga perspektivet. När samma feminister sitter och påstår att det är något negativt att vara macho som också spiller över till fördomar om alla män och pojkar. Det slutar helt enkelt med att det är något negativt att vara pojke. Självklart finns det andra genusister som inte tycker så, men dom är väldigt få. Eller att pojkars dåliga resultat i skolan skylls på deras antiplugg-kultur som hänvisas till machokulturen typ. Helt fel.
Något jag alltid undrat över är varför riktar sig genus nästan alltid till män?
Skulle Genus vara könsneutralt och ha en positiv bild av pojkar från första början skulle jag inte ha något emot det. Men tyvärr har jag läst allt för många inlägg om vilka idioter till människor det finns som sysslar med det.
Det diskrimineras åt alla håll i förskolan. Pojkar förväntas vara på ett sätt och flickor på ett annat. Den som inte passar in i mallen känner sig utanför.
Om du vill bli tagen på allvar i debatten ska du nog inte skylta med att du inte vet vad genus är. Sluta kalla dig antigenusist tex, för det får dig att framstå som väldigt löjligt. En liten hjälp på traven från wikipedia:
Genus (engelska gender) är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteende.
Som du ser är genus könsneutralt så du behöver inte ha något emot det. Genus är ingen livsstil eller något man är ungefär som feminist.
Jag vet allt om genus. Varför tror du att jag inte vet det? För att jag bakade ihop ett eget ord? Eller att jag tolkade genus som jag ser det idag?
När det till 99% är kvinnor som sysslar och studerar med genus och då det i princip härstammar från feminism är det långt ifrån att vara könsneutralt. Som jag sa, skulle det verkligen vara könsneutralt skulle jag inte ha något emot det, lite av min poäng missar du.
För övrigt är väl feminist så mycket en livsstil man kan komma eller, är inte det heller lite av poängen att leva som man lär, eller tror?
😀 Genus är inte samma sak som feminism.
FBruden
Det skulle vara roligt att veta om ni diskuterade något om mäns jämställdhet också på folkpartiets våravslutning. Detta må vara tre viktiga punkter, men en annan viktigt punkt är ju just männens jämställdhet också tycker du inte?
Skulle vara roligt att höra.
För detta ingår ju kan man säga i alla punkter 1-3. Det brukar oftast hamna där i slutet
Jag vet ju inte vad alla diskuterade, jag pratade om de här frågorna med de som satt närmast mig.
Jag tycker att det är viktigt att även mäns situation blir belyst, tex tycker jag att det är bra att genusfotografen uppmärksammar manligt företagande. Jag fokuserar på kvinnor och kvinnolitteratur i mitt projekt, men jag lyfter även fram när män diskrimineras när jag kommer över sådant. Jag har själv en son och är mån om att han ska få ett bra liv fritt från könsroller. Men bara för att jag driver en feministisk blogg, har jag ingen skyldighet att belysa ”båda sidor”. Om du tycker att jag missar något kan du skriva en egen blogg och ta upp det där. Tycker jag att det du skriver är bra och håller med så kommer jag att uppmärksamma det och länka till dig.
Jag förstår, samma smörja har sagts sen dag 1 och här är vi, i två läger. Problemet är just att driva en feministisk blogg för just kvinnor. Det ger ungefär noll, vilket kan bevisas ganska så enkelt om man frågar vad feminismen har gjort för kvinnor dom senaste 50 åren. Svaret är aboslut inget. Och inte heller något för män, eller jo skapat ett enormt mansförakt. Det är allt. Det är knappast jämställdhet du är ute efter, något annat är det garanterat. För man kan väl inte tro på fullaste allvar att det leder till något bra om man driver en blogg för enbart det ena könet i jämställdhetens namn. Ganska enkel logik. Svaret var på min fråga var alltså, nej det gjorde ni inte.
Jag orkar inte bemöta alla smörja du kastar ur dig men jag kan säga att du har rätt i en sak. Två läger kan man nog säga att det finns – feminister och antifeminister. Den ena gruppen vill ha jämställdhet och en värld fri från könsroller och den andra vill att vi ska dela upp världen i kön. I båda grupperna finns både män och kvinnor.